Politik handlar om det gemensamma

Jag blev så glad när jag läste DN-artikeln av Ulf Bjereld och Marie Demker, (Svensk politik får inte begränsas till köksborden). Jag ser fram emot att läsa deras nya bok: Den nödvändiga politiken.

I helgen var jag i Norrbotten för att tala på det socialdemokratiska partidistriktets kongress. Inspirerad just av idén om att politik i grunden handlar om det gemensamma, pläderade jag för att detta ska bli socialdemokratins nya berättelse. Här några rader jag vill dela med mig:

Själv tror jag att vi nu ska lyfta en ny berättelse: berättelsen om det gemensamma samhällsprojektet.

Det är dags att utmana marknadsidéerna från en ny utkikspunkt: medborgarens.

Medborgarperspektiv kan låta gammaldags, men det är ett perspektiv som är viktigt för väljare i alla samhällsklasser och i alla delar av landet.

Oavsett vilka vi är eller var vi bor kan vi se de gemensamma resurser som är viktiga i våra liv: naturen och stadsmiljön, vägarna och kollektivtrafiken, skolan och sjukhusen…

Jag tror, att om vi bärs av en berättelse om det gemensamma,

då blir det enklare att tala om annat än valfrihet ur välfärdskundens perspektiv;

kanske vågar vi istället tala om ett gemensamt ansvar för hälsa och utbildning,

kanske vågar vi lyfta betydelsen av en aktiv statlig miljöpolitik – och inte bara behovet av marknadsliberalisering och konkurrens.

Till sist: genom att lyfta det gemensamma projektet kan vi utmana borgerlighetens ekonomiska politik med nya – och kanske oväntade – argument.

Vi vet idag att nyckeln till långsiktigt ekonomiskt välstånd för ett land inte är maximal marknadskonkurrens,

utan en politik som värnar just det gemensamma; befolkningens hälsa och utbildning, social tillit, infrastruktur, och en god miljö.

Vi vet att välfärd och ekonomisk effektivitet kan gå hand i hand; att det finns en ”produktiv soicalpolitik”.

Att bygga ekonomiskt välstånd handlar i grund och botten om att ge människor chans att växa, ”alla ska med”.

Kort sagt: Människan är ekonomins dyrbaraste resurs – och människan är politikens mål.

19 kommentarer

Filed under Uncategorized

19 responses to “Politik handlar om det gemensamma

  1. Visst Lena! Men slutklämmen tycker jag missade din poäng och landade tillbaks i nuläget. Mitt förslag blir ”Människan är människans mest värdefulla resurs”. Om vi ska vara ”ekonomins dyrbaraste resurs”, så är vi ju faktiskt kvar i att människan styrs av ekonomin. Det är ju den ekonomiska exploateringen som är själva problemet. Att kunna tänka sig det mänskliga stående utanför den ekonomiska ordningen är kanske den grundläggande utmaningen. (Jag gissar att detta förutsätter en andlig dimension, att vi avstår från att objektifiera människan, vilket är det förhärskande paradigmet.)

    • lenasommestad

      Du har en viktig poäng – och därför har jag nu lagt till den mening som jag hade i min talade version (och som jag ofta brukar utveckla): .”..och människan är politikens mål.”
      Att tala om människor som ekonomins dyrbaraste resurs kan se ut som en objektifiering, men det kan också ses som en beskrivning av hur samhällsekonomin faktiskt fungerar. Som samhällsvetare menar jag att det är oerhört viktigt att förstå att vi faktiskt, oavsett om vi tycker om det eller ej, är kuggar i en samhällsekonomi vars framgång beror just på människors resurser och förmåga. Detta är viktigt att veta för att kunna ta debatt med alla dem som vill hävda att vi bygger välstånd genom ojämlikhet och som med ekonomiska argument försöker försvara neddragningar i vård, skola etc. Det fantastiska är att nationell ekonomisk framgång faktiskt kräver det som vi som socialdemokrater också vill värna, för jämlikhetens, rättvisans och människans skull, nämligen en välfärdspolitik som säkerställer starka sociala rättigheter.
      Men din varning är verkligen befogad för steget kan vara kort till ett instrumentellt synsätt. Därför brukar jag tala om välfärdspolitikens ekonomiska och demokratiska sida. Människors sociala rättigheter ska också försvaras oberoende av deras effekter på samhällsekonomin. Detta kan illustreras med åldrandet. Jag har som ekonom-historiker jobbat en del med befolkningens åldrande och hur åldrandet kommer att slå på samhällsekonomin i form av minskad tillväxt. Ibland möttes jag av upprördhet – som om jag genom att berätta fakta om hur åldrande och ekonomi hänger ihop skulle plädera för ättestupan. Vi är så vana vid att ekonomins framgång är överordnad, precis som du skriver, och därför tycks många ta för givet att allt som främjar tillväxt ska genomföras. Jag menar att kunskapen ska användas på ett helt annat sätt. Om vi vet att befolkningens åldrande skapar minskad tillväxt, då förstår vi vad som händer i samhällsekonomin och kan förhindra det som t.ex. hände i Sverige på 1980-talet; att försämrade demografiska förutsättningar för ekonomisk tillväxt tas till intäkt för att något är fel på den svenska välfärdsmodellen.
      Till sist: När jag talar om människan som en ”dyrbar” resurs, då rymmer det – för mig – också en etisk dimension. Varje människa är dyrbar, hon har ett oskattbart värde.

      • anonym partimedlem

        Blogginlägget var fantastiskt Lena och jag gratulerar till att du blivit nominerad till Nalin Pekguls efterträdare.

        Min erfarenhetsmässiga reflektion över människa kontra arbetsgivare är att människan är arbetsgivarens viktigaste kapital och ska av denne/a förvaltas väl. Det gäller även offentliga arbetsgivare. Nya psykiatriska diagnoser som utmattningsdepression och självskadebeteende bland barn och ungdomar kanske att göra med har ökat egenansvar utan ökade befogenheter, motstridiga krav parat med höga krav på flexibilitet, och för elever ett oöverskådligt scenario av valmöjligheter? Det är svårt även för vuxna att prioritera. Vi måste kanske börja inse att människan är en biologisk varelse och som sådan har såväl behov som begränsningar och att ffa begränsningarna är olika och bör uppmärksammas.

  2. Gudrun Ryman

    hej Lena,
    ville genast läsa ditt Norrbotten-tal, men länken fungerar inte!
    med värme
    /Gudrun Ryman

    • lenasommestad

      Tack Gudrun – tack för att du tipsade om att länken inte fungerar. Jag vet inte vad som har hänt och kan inte få till den. Därför tog jag nu bort länken i texten. Jag går se om jag kan få till det!

  3. Marie Wörlén

    Hej Lena, som alltid blir jag taggad och upplyft av att läsa din blogg. Tack!

  4. Ja , ordet gemensamt har man inte vågat använda på länge och det låter kanske bättre i dag.
    Juholt bör läsa , begrunda och ta till sig.
    Egoismen har dock ett fast grepp om en stor grupp i samhället och den gruppen är svår att övertyga om det gemensamma samhällets fördelar .För denna grupp låter nog gemensamt, som ”de tänker ta av mina pengar.” Tyvärr.
    Jag tror det behövs ett annat bräckjärn för att övertyga denna grupp om sin dödlighet. Behövs det att alla är med? räcker det inte med 50 % och då tror jag gemensamt” räcker.

  5. Sara S

    Ja, det var en mycket bra och angelägen debattartikel.

    Vad som behöver göras tydligt är emellertid att ett ökad medborgerlig makt inte innebär minskad individuell makt, utan tvärt om. Det är inte individernas rätt att bestämma över sin egen person som ska inskränkas av den medborgerliga makten, utan det är överheternas makt som ska inskränkas.

    Sverige ÄR antagligen världens mest individualiserade samhälle. Men vi är inte det samhälle där individerna är som starkast och mest myndiga. Det är viktigt att betona att bara för att det individualiseras så betyder det inte att individerna får större makt över sin vardag (däremot större eget ansvar!).

    Kapitalismens individualisering syftar snarare till att härska genom att söndra; den bryter ner gemenskaper (bra som dåliga) och ersätter dessa med en annan, överordnad gemenskap: Gemenskapen av individer som varor och konsumenter av varor. Detta är inget frihetsprojekt!

    • Så sant! När man hör hur folk beskriver sin vanmakt idag jämfört med t.ex. på 70-talet inser man att den såkallade egenmakten om något har minskat.

      Men det här insåg redan Tocqueville på 1840-talet. I sin klassiker om demokratin i Amerika drog han slutsatsen att i ett samhälle där alla bara bryr sig om sitt eget privata blir överheten allsmäktig. Och Tocqueville kallade sig liberal.

  6. Janne

    Det känns lite Småland över de nya Sossarna. Det kanske ni kan ta tillvara på, lite Ingvar Kamprad. Lyckas ni få in en känsla av ”billigt och bra” i statsapparaten så kommer ni nog långt. Men då har ni också lite att göra med att tvätta bord stämpeln som S har gett sig själv genom åren, dvs ”dyrt och dåligt”. Det ni ska göra är INTE att minska konkurrensen, låt folk starta hur mycket privata alternativ de vill av skolor vård mm och ge dem rättvisa villkor. Sen ska ni visa att gör man det gemensamt så blir det både billigare och bättre, om det går. Börja från grunden, börja småskaligt. Var som Ingvar. Vinn över borgarna med klassisk marknadsekonomi. Då kanske till och med jag kan rösta rött en dag. Om jag får höra i mitt villaområde: ”Den nya kommunala skolan är jättebra, faktiskt bättre än den privata där borta.” Då kommer jag så klart välja den! Ni kan alltså inte SNACKA över borgarna till s. Ni måste visa att ni är bättre med konkreta resultat, precis som borgarna har gjort de sista 5 åren.

  7. Janne,

    Du har full frihet att alldeles på egen hand starta en friskola, och driva den utan elevpeng. Så borde det gå till på en fri marknad. Den privarisering
    vi haft på senare år är snarast subventionerad plundring.

    • Janne

      Varför skulle jag starta en? Det är ju S som borde starta en, gemensamt. Men i stort, för att få någon form av förtroende för sina åsikter måste man alltid kunna visa bra exempel av konkreta framsteg. Det finns liksom inga genvägar, gör vad ni säger och säg vad ni gör. Öppet och transparent, och visa resultat. Det går liksom inte att tycka bara.

  8. Olle Nilsson

    Mycket bra utdrag ur ditt tal som jag inte ännu läst i sin helhet. En kommentar dock:
    Är det inte i dessa sammanhang dags att skrota begreppet medborgare som är ett onödigt exkluderande ord och i stället tala om medmänniskor?
    Hälsningar
    Olle N

    • lenasommestad

      Hej Olle, en viktig kommentar om medborgare. Ändå är det inte så självklart att skrota detta begrepp, tycker jag. Medborgarskapet är ju knutet till just det gemensamma ansvaret i demokratin. Politiska och sociala rättigheter är knutna till medborgarskapet, även om vi i en värld med stor befolkningsrörlighet – tack och lov – börjar inse att rättigheter inte som tidigare självklart alltid kan tillförsäkras enbart medborgare. Papperslösa flyktingars rätt till sjukvård är ett exempel.
      Detta är något att tänka vidare på. Jag tror att en av den progressiva politikens stora utmaningar är just hur vi i framtiden hanterar människors rörlighet. På något sätt måste vi avgränsa de gemenskaper som tar ansvar för det gemensamma – bekostar infrastrukturen, tar ansvar för barn och gamla.

  9. Lars-Erik

    Håller fullständigt med om att artikeln i DN var viktig. Dessutom att dina tankar om det gemensamma i motsättning till marknadstänkandet är ett nyckelbegrepp.
    Svårigheten börjar precis som du själv naturligtvis inser när den av retoriska motsättningar genomsyrade socialdemokratiska politiken skall omsättas i praktisk politik. När orden som skall definiera skall bytas ut mot röstfiske och när retoriken nöts mot en medelklass man vill vinna och en moderatledd regering man vill bräcka.
    Jag är rädd för att du blir en ropandes röst i en öken full av marknadsliberala hänsyn och en vilja att ta en del av den stora kaka av mittenpolitik som endast är en omskrivning för ren högerpolitik som kommer att göra socialdemokratin till endast en av många partier i den mittfåran.
    Ingen kan tävla med ”de nya moderaterna” om att vara det bästa borgerliga partiet. Inte om man tror sig om att kunna vinna deras kärnväljare i storstad.

    Det finns ingen plats för en riktig vänster inom socialdemokratin, Lena, inte när partiet ständigt i praktisk handling kanar allt längre ut i mittfåran. Inte ens Johult kan uppamma några egentliga tankar om gemenskaper när han väljer en marknadsliberal till finansminister!

    En social demokrati kan nog många liberaler skriva under på, men de menar något annat än den ursprungliga socialdemokratiska tanken, dessvärre.

    • lenasommestad

      Jag förstår din pessimism, men ser också en växande insikt i den socialdemokratiska rörelsen. Därför vill jag inte ge upp än, även om bristen på koherens mellan Håkan Juholts position och den nye ekonomisk-politiska talespersonen framstår som ohållbar. Hur den ekonomiska politiken nu utvecklas är avgörande för socialdemokratins trovärdighet.
      Reaktionerna i Norrbottens media visar att det ute i Sverige finns en annan syn på den ekonomiska politiken än den som dominerar i Stockholm. Debatten fortsätter…

  10. The technical scientific a variable lead to economic changes necessarily lead to a change in policy, so the technical change is the basis for policy change. This does not eliminate the active role of policy in social development. Thus, the analysis of the role of technology in development economics, sociology, politics, culture and management approach is necessary for the development of any policy is necessary.

    The evolution of technology is leading clearly to the exclusion of living labor from the field of social activity, that the development of technology might lead to the cancellation of functions in a growing, and the development of technology leads to also decrease the time for action is essential for the reproduction of society as a result of increasing the productivity of productive force as a result of the development of technical .

    The evolution of technology includes the contradictory results, on the one hand excludes the living from the work of social activity and eliminate jobs and thus contribute to increased unemployment. The evolution of technology leads to increasing the productivity of the labor force and decrease the work necessary to the reproduction of society. The problem of the evolution of technology is required and requires a reduction of daily working hours as a way out to tackle unemployment. To reduce working hours daily historical trend continued, the working day of 8 hours is not the end. The development of technical lead down to reduce daily working hours and a trend in progressive social evolution.

  11. Christina Wahrolin

    Mycket bra artikel i DN och bra kommentarer Lena! Tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s