Slarvig reformpolitik har ett högt pris

I dagens DN rapporteras om hur studenter från Norden och Europa missgynnas av de nya svenska antagningsreglerna till högskolan – som införts trots Högskoleverkets varningar. Detta är ännu ett exempel på hur alliansregeringen bedriver en slarvig  reformpolitik i direkt konflikt med den egna expertisens råd och rekommendationer.

Jag har tidigare i sommar skrivit i  Sydsvenskan om vikten av att lyssna på expertis i politiken. Jag hävdar att regeringen har infört ett nytt sätt att bedriva reformpolitik. Det kännetecknas av högt tempo och en bristande respekt för kunskap och kompetens.

Sverige har en lång tradition av kunskapsbaserad reformpolitik. Den går tillbaka till 1900-talets början och den stora Emigrationsutredningen. Alla riksdagspartier har tidigare bidragit till att värna en kunskapsbaserad politisk tradition i Sverige  – liksom tusentals forskare och andra experter. Omfattande utredningar och remissrundor har lagt grunden till ett väl fungerande samhälle och ett stort förtroende för demokratin.

Under de sista 20 åren har den här kunskapstraditionen försvagats. Men aldrig tidigare har en regering drivit reformpolitik med den nonchalans som vi nu bevittnar.

Vart leder denna politik? Svaret är att slarvigt genomförda reformer har ett högt pris. De nordiska grannländernas ilska över Sveriges nya antagningssystem till högskolan är ett exempel på hur problem kan uppstå till och med i relation till omvärlden. Universitetskansler Anders Flodströms avgång i början av sommaren är ett ytterligare exempel på hur alliansregeringens arrogans inför expertisens råd nu skapar allt skarpare konflikt. Men dåligt genomförda reformer behöver inte uppmärksammas i media för att rymma problem. Effekterna är smygande och långsiktiga. Tjänstemän får slita med att få dåligt genomtänkta system att fungera. Löntagare och företagare drabbas när effekterna av en reform blir andra än man trodde. Kostnaderna växer när misstagen skall rättas till.

Fortfarande är Sverige ett land som fungerar väl. Förtroendet är högt. Vi har lite korruption och hög kompetens i offentlig förvaltning. Men om alliansregeringens nya sätt att bedriva politik får fortsätta, då bor vi snart i ett annat land – ett land där politiska nycker och särintressen blixtsnabbt kan få genomslag.

Nyheten rapporteras i fler tidningar, se UNT, Sydsvenskan och Metro. Förslaget mötte skepsis och kritik redan när det presenterades, se t.ex. Göteborgsposten om nya antagningsregler som förbryllar och Sveriges Förenade Studentkårer  i Aftonbladet. Mer bloggat med kloka reflektioner: Studenten och Universum.

Annonser

4 kommentarer

Filed under Kunskap och demokrati

4 responses to “Slarvig reformpolitik har ett högt pris

  1. Kerstin

    Man undrar ju verkligen hur beslutsprocesserna i regeringen ser ut! Intrycket är att det är en mycket liten krets av ministrar som fattar alla beslut, och att dessa beslut till 80% handlar om nedskärningar för att möjliggöra nuvarande eller planerade skattesänkningar.

  2. AG

    Jag hade för mig att vi i förra valet var överrens om att det nuvarande betygssystemet inte fungerade, att betygsinflationen var för hög, att lärandemålen för vaga, att de nationella proven inte vägde tungt nog. Jag hade för mig att vi var överrens om att MVG systemet inte var tillräckligt jämförbart mellan skolor, att flera rapporter konstaterade att skolor uppvisade systematiska skillnader i vad som krävdes för ex. MVG. Jag hade för mig att det skulle reformeras till en sjugradig skala, med lägre inflation, högre jämförbarhet och tydligare mål för en rättvisare examination, mer rättvisande betyg och därmed mer rättvisande möjligheter för individen till fortsatta studier.

    Fyra år senare, vad har vi fått? Lappa-och-laga reform med meritpoäng som tvingar eleverna att åta sig större risker med sina gymnasieval, istället för att tvinga skolorna till kvalitetsförbättringar.

    Jag är besviken. Jag trodde att regeringen med major Björklund i spetsen, skulle ta krafttag mot betygsinflationen, styra upp betygssystemet och ge både elever och lärare en bättre grund för prestationsbedömningar.

    Att man nu schabblar till det på ett sådant sätt att det dessutom drabbar utländska studenter får mig att undra vilket kunskapsamhälle alliansen tänkt sig bygga genom att utestänga både inhämska och utländska studenter från universiteten.

  3. Mamma till missgynnad...

    Och i antagningsgruppen ”utländska gymnasiebetyg” sitter inte bara utländska studenter, utan många svenska ungsomar som tagit studenten utomlands. De som lyssnat på önskemålen om att svenskar ska förbättra sina språkkunskaper, internationalisera sig, eller som följt med föräldrar som jobbar för UD, Sida eller svenska företag utomlands.

    Alla dessa sitter nu med Svarte Petter – ett utländskt studentbetyg som även om det är full pott inte ger tillträde till utbildningar där andra kommer in med halvtaskiga svenska gymnasiebetyg eller 1,4 i högskoleprovet.

    Så fruktansvärt orättvist!

    • lenasommestad

      Jag instmmer – detta r orttvist och orimligt. Regeringen har nu backat, men det hjlper ju inte din son eller dotter i r. Tack fr ditt bidrag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s