Anders Borg – en ny vinkel

Anders Borg anses av många vara en enastående skicklig finansminister. En annan bild ger Bo Malmberg (mig närstående) idag på Newsmill, i artikeln ”Varning för Anders Borgs trojanska häst”. Den artikeln är värd att läsas och diskuteras. Borg har lyckats öka ojämlikheten radikalt och försämra inkomsterna för de en miljon människor i Sverige som har det allra sämst. Det är klassisk högerpolitik. Däremot har han inte lyckats skapa de jobb som skulle vara kärnan i den moderata jobblinjen. Tvärtom. Borg och alliansregeringen har lyckats anmärkningsvärt dåligt i jämförelse med andra regeringar i Europa. Men, skriver Malmberg, kanske var det aldrig meningen att skapa jobb?

Bo Malmberg bloggar också klokt om skolan, vilket kan ge välbehövliga argument vid läsning av hängivna hyllningar till vinstdrivna skolor av den typ som Johan Folin idag presenterar på SvD. Se Bo Malmbergs blogg ”Fakta sparkar”: Fler friskolor – sämre resultat. Kanske något att läsa även för Per Altenberg?

Bild från Nationalencyklopedin.

Annonser

10 kommentarer

Filed under Välfärd

10 responses to “Anders Borg – en ny vinkel

  1. pontus

    Förlåt, men har du några som helst siffror som stödjer ditt påstående att: ”Borg och alliansregeringen har lyckats anmärkningsvärt dåligt i jämförelse med andra regeringar i Europa.”?

    Snarare finns oerhört mycket som talar om motsatsen, och Reinfeldt-Borg har ju faktiskt fått internationellt beröm (senast från IMF), för just deras hantering av krisen.

    Luktar konspirationsteori …

    • lenasommestad

      Bäste Pontus,
      kort svar: siffror från Eurostat visar att 18 EU-länder hade lägre ökning av arbetslösheten än Sverige mellan 2007 och 2010. Bara åtta länder hade större ökning. Till de länder som klarade arbetslösheten bättre hör bl.a. Tyskland, Frankrike och Nedeländerna.

      • Nymnchen

        Borgerliga debattörer på andra sidor jämför gärna Sverige med PIIGS-länderna och slår sig för bröstet. Tänk om sossarna innan valet hade sålt sin arbetsmarknadspolitik med; ”men vi har ju lägre arbetslöshet än i Spanien och Portugal!”
        Fortsätter det såhär kommer vi snart att behöva jämföra oss med Palestina.

  2. Nymnchen

    Jag kan ge lite fakta:

    Vi kan jämföra från 2007, eftersom 2006 hade sossarnas budget. Men det går lika bra att jämföra mot 2006, mönstret är det samma.

    Unemployment:
    För 2007: http://goo.gl/drJV (tsiem110)
    För maj 2010 (säsongsränsade): http://goo.gl/TQ1W

    Genmsnitt EU (25 länder) 2007: 7,2% (maj 2010: 9,7%)
    Sverige 2007: 6,1% (maj 2010: 8,7%)
    Tyskland 2007: 8,4% (maj 2010: 7,0%)
    Finland 2007: 6,9% (maj 2010: 8,6%)
    Belgien 2007: 7,5% (maj 2010: 8,6%)
    Nederländerna 2007: 3,2% (maj 2010: 4,3%)
    Österrike 2007: 4,4% (maj 2010: 4,0%)
    Polen 2007: 9,6% (maj 2010: 9,7%)

    Igen, Sverige slår rekord i försämring, +2,6% högre arbetslöshet 2007 jmf med 2010. Följt av Finland med 1,7% högre arbetslöshet. Belgien och Nederländerna har båda sett en ökning med 1,1%, Polen: + 0,1%. Österrike och Tyskland har däremot sett en MINSKNING av arbetslösheten (+0,4% resp 1,4%).

    Om Sveriges arbetslöshet är upp med 2,6%, medan näst värst drabbade står på +1,7%, hur kan man tolka detta annat än att det är ett katastrofalt misslyckande?
    Sveriges ekonomi jämförs ofta med Tysklands. Vi är båda exportberoende. Deras arbetslöshet har MINSKAT med 1,4%. Vår har ökat med 2,6%. Bespara mig arbetstillfällen hit och dit och titta på siffrorna.

    • Mikael

      Du skriver att Sverige slår rekord i arbetslöshetsökning. Ja, när du har valt ut dessa jämförelseländer (jag kan välja ut 6 länder och visa att Sverige slår rekord i att ha minst ökning). Det den statistik du tar fram visar är att ökningen i Sverige varit i princip identisk med ökningen i EU-25 (2,6 mot 2,5 procentenheter). Då har du också valt att jämföra med siffrorna i maj. Jämför du med senaste siffrorna så har ökningen i Sverige varit lägre än ökningen i EU-25 (2 procentenheter i Sverige). Så din ”jämförelse” är tämligen riggad, och helt ohederlig.

      Men desto viktigare, och det gäller hela debatten, så kan jag inte förstå vad dessa jämförelser överhuvudtaget skulle användas som utvärdering av den ekonomiska politiken. Givetvis hade man kunnat hålla nere ökningen i Sverige genom en massa oansvariga ökningar i offentlig konsumtion genom direkta sysselssättningsåtgärder (eller som i Tyskland, med att direkt betala företagens löner). Det hade sett bättre ut i en sådan här jämförelse, men ingenting säger för det att det är en bra politik. Tvärtom riskerar en sådan politik att försena vikiga strukturomvandlingar och kan likafullt leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning på sikt. Jag är mycket glad för att regeringen inte spenderade våra pengar på sådana åtgärder (eller ännu värre som i Tyskland, betalade enorma summor pengar för att folk skulle skrota sina bilar…samhällsekonomiskt vansinne!).

      Dessa jämförelser, som visar att Sverige utvecklats ungefär identiskt senaste 3 åren som EU-25 säger ingenting relevant som utvärderingsmått om den ekonomiska politiken.

      Nymnchen kan titta på tillväxtsiffrorna istället. Sverige tillväxt är just nu mycket imponerande, och utklassar nästan alla EU-25-länder (inkl. Tyskland).

  3. pontus

    Om man ska prata om arbetsloshetsforandringar som ett politiskt misslyckande sa far man nog stalla dessa i kontrast till krisens storlek. Sverige har drabbats langt mycket hardare av exportnedgangen an de flesta andra lander inom EU, men trots det lyckats halla arbetslosheten inom rimliga nivaer. Det var just det som IMF rosade nar de bland annat ansag att Reinfeldt och Borg mer eller mindre agerat prickfritt.

    Eller anser ni ocksa att USA:s enorma sving i arbetslosheten skall betraktas som ett enormt fiasko for Obama?

  4. Nymnchen

    Jag håller med om att Sverige har drabbats betydligt hårdare av krisen. Detta är inte för att vi skulle vara export-nation, utan pga av att Sveriges regering inte aktivt agerat för att hålla arbetslösheten nere. Det samma kan sägas om Obama, men han hade ju inte riktigt samma finansiella utgångsläge innan krisen som det som Persson lämnade Borg, eller hur?
    Så, hur kan det komma sig att det gått så bra för Tyskland, en exportnation som vi ofta jämförs med? En orsak är att Merkel, till skillnad från Alliansen, visat sig regeringsduglig och fattat kontroversiella och kraftfulla beslut. Jag förstår inte helt varför utvecklingen i Sverige och Tyskland ser så annorlunda ut, men det finns en del åtgärder som man här (i Tyskland) anser ha varit viktiga. Ett exempel är att staten gick in och betalade 50% av lönerna i krisdrabbade företag, vilket innebar mycket färre avsked. Visst, det var dyrt, men mycket billigare än att folk förlorade jobbet. Och åtgärden var temporär. (detta är exakt den sortens arbetsdelning som jag hånades för att jag föreslog på Ekonomista, om du kommer ihåg)
    Känner någon till andra saker man gjorde annorlunda under krisen just i Tyskland (jmf med Sverige), som kan förklara den stora skillnaden i utfall, då är jag nyfiken på vad det är.

    Jag tycker absolut att underskott är ok i en finansiell kris, om man använder pengarna för att förebygga att krisen biter sig fast. Som har konstaterats nu så kommer de gamla jobben inte tillbaka. Istället för att tagit till vara på och stöttat den industri vi har, så får vi börja om på nytt. Vi försämrade våra statsfinanser utan att få ut motsvarande positiva effekter på arbetsmarknaden. Det går inte att komma ifrån att det är så.

    Så, visst kan man skylla på finanskrisen och hävda att man inte kan påverka någonting, men det går inte att skylla ifrån sig när det går dåligt och ta cred när det går bra.
    Jag föredrar i alla fall att lägga min röst på de som anser att politiken faktiskt KAN påverka och (tar ansvar för de som faktiskt blivit arbetslösa pga bristande politiskt initiativ) 🙂

  5. pontus

    Nymnchen, du argumenterar alltsa att det ar arbetslosheten som skapar nedgangen, och alltsa inte tvartom? Det ar ett klassiskt ”supply-side” resonemang som i synnerhet Reagan (men ocksa de flesta republikaner) hade uppskattat. Sjalv tror jag starkare pa att efterfragan pa inhemska varor foll, och att arbetslosheten ar ett symptom pa det (men jag utesluter givetvis inte nagra feed-back effekter har).

    Nar det kommer till aktiva forsok att stavja krisens effekter, sa har regeringen satsat ganska mycket (och som sagt fatt mycket internationellt berom for sina satsningar). Men man har ocksa varit forsiktig med sin budget, och forsokt undvika 90-talets skuldsituation som tog ett decennie att sanera. Just nu vaxer Sverige mycket snabbt, och ser ut att aterhamta sig bra.

    Med avseende pa Tyskland sa verkar Sverige vara aningen mer kansligt for omvarldsfaktorer (och inte bara nu, utan rent generellt). Euron har fallit mer, och kronan har statt sig stark. Detta paverkar givetvis exporten negativt. Men i synnerhet genomgick Tyskland en storstadning med avseende pa arbetsmarknadspolitiken for ett par ar sedan (Hartzreformen), vilket helt klart har gett stort utslag. Tysklands konkurrenskraft har statt sig mycket stark genom virtuellt noll loneokningar de senaste 10 aren (till de Tyska fackforeningsrorelsernas fortret). Med laga lonekostnader ar det sjalvklart enklare att uppratthalla konkurrenskraft och lag arbetsloshet. Priset har varit en nast intill negativ forandring i den privata konsumtionen, men det kanske inte ar nagot som bekymrar dig sa lange arbetslosheten ar lag?

    Med avseende pa Obamas begransade svangrum (som du havdar), sa har USA sjosatt det storsta stimulandspaketet av hela OECD. Sverige ligger forstas en bit bakom, men har spenderat mer an t.ex. Tyskland.

    Lankar:

    Tyskland och reformer:

    http://www.voxeu.org/index.php?q=node/1647

    Fiskal stimulering:

    http://www.oecd.org/dataoecd/3/62/42421337.pdf (sida 110)

    http://www.imf.org/external/np/fad/2009/042609_table2.pdf

    http://www.imf.org/external/np/fad/2009/042609_table1.pdf

    Se aven heritage foundation som havdar att ”In response to the global crisis, Sweden undertook one of the largest fiscal stimulus programs in all of the European Union, estimated at 6.6 percent of GDP.”

    http://www.heritage.org/index/country/Sweden

  6. Nymnchen

    Tack för länkarna, jag har inte hunnit titta noga på dem ännu.

    Jag har inte alls argumenterat att det skulle vara arbetslösheten som är orsaken till krisen, då har du missförstått mig. Arbetslösheten kommer att sakta ner återhämtningen, men orsak och verkan, krisen kom först, arbetslösheten sen.

    Hur mycket man satsat (på jobbcoacher…) är ju faktiskt mindre relevant än om man satsat på rätt saker. De bedömmare som gett Sverige beröm har haft andra kriterier än arbetslösheten – det är bedömare som applåderar skattesänkningar oavsett var, när och hur, och som krävt det av Sverige i decennier. Jobbskatteavdraget räknas in i ”fiscal stimulus programs” ser det ut som vid en snabb översikt? Det blir i så fall missvisande, skattesänkningarna genomfördes helt oberoende av krisen, stimulus som påbörjades i hetaste högkonjunktur. (Blir inte det politiska misslyckandet så mycket större om man satsat nästan mest skattepengar och men fått en av de sämsta arbetsmarknadsutvecklingarna?)

    Med tanke på hur Sveriges statsfinanser såg ut innan krisen (och med tanke på hur det ser ut i EU), så har beröm på det fronten varit i princip oundvikligt.
    Det regeringen gick till val på, och det de ska bli bedömda av väljarna på, är hur de lyckats med att minska arbetslösheten. Not so much.

    Tysklands finanspolitiska råd rekommenderar kraftfullt rejäla löneökningar nu. Tyskland kan inte fortsätta att bjuda under sina internationella konkurrenter när det kommer till arbetskostnader, det har man insett, det håller inte heller inrikespolitiskt.
    Ett resultat av Hartzreformen är att man istället för arbetslöshet bäddat för en lågproduktiv (underbetald) tjänstemarknad – precis vad Alliansregeringen hoppas på. Det är lite som att kissa i byxorna – varmt och skönt först, kallt och obehagligt när man inser att man låst in arbetskraft i okvalificerad arbeten istället för att utbilda och utveckla en mer kvalificerad ekonomi. Just nu sker det största jobbtillväxten här (i Tyskland) i små och medelstora industrier (underleverantörer som jag förstått det) och inte i tjänstesektorn. Men visst, Schröder får mycket beröm såhär i efterhand.

    ”Priset har varit en nast intill negativ forandring i den privata konsumtionen, men det kanske inte ar nagot som bekymrar dig sa lange arbetslosheten ar lag?”
    Vad bekymrar mig är vinsterna från 2000-talets produktivitetsökningar inte hamnar hos de som arbetat ihop dem och inte omvandlas till nya jobb. Vad är poängen för väljarna med en politik som prioriterar en ekonomisk tillväxt som bara ett fåtal får ta del av?
    Den frågan har man ställt sig här i Tyskland också.

    (en annan orsak till den låga privata konsumtionen är att här lånar folk sällan till konsumtion, knappt ens till hus och bilköp. Hur mycket av Sveriges tillväxt är lånefinansierad privat konsumtion? Snacka om att kissa i byxan.)

  7. pontus

    Nymnchen, for att avsluta i alla fall min sida av den har diskussionen sa vill jag poantera att alliansen inte gick pa val att minska arbetslosheten, utan att minska jamviktsarbetslosheten. Den skillnaden borde du faktiskt forsta.

    Sen vet jag inte riktigt vad ditt argument ar? Som vanligt, aven i din forskning verkar det som, drar du upp ovillkorade data och gor markliga jamforelser som du anser vara konklusivt bevis. Experter, som IMF, Varldsbanken eller OECD, viftar du bort som sa kraftigt ideologiskt fargade att deras ord inte ar vatten vart. Tyskland, som du initialt betraktade som ett foregangsland, lever nu pa att kvava arbeterklassen genom reallonesankningar, som nu ”Alliansregeringen hoppas på” har hemma.

    (sen maste jag ocksa fraga: ofta anser du att individer inte har ratt att yttra sig inom amnen de inte last samma bocker som du, och garna ber dem vanta med sina uttalanden till det har skett. Ar inte detta applicerbart pa dig sjalv? Borde inte du ha last allt vad jag har last inom nationalekonomi innan du uttalar dig? Borde du inte i alla fall ha last det lankar jag skickat? Du kraver det av alla andra.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s