Fler fattiga barn – ett mänskligare Sverige?

I DN idag presenteras Kristdemokraternas valmanifest för ett mänskligare samhälle (även SvD 9 augusti). Det ger skäl att påminna om att Kristdemokraterna har ansvar för att en miljon människor fick se sina inkomster minska i Sverige redan under brinnande högkonjunktur, 2006-2008. Detta var resultatet av en politik med bl.a. sänkta ersättningar i sjukförsäkringen och sänkta ersättningar i arbetslöshetsförsäkringen. Idag ökar fattigdomen, inte minst bland barn. Klyftorna ökar mellan de familjer som kan kosta på sig fritidsaktiviteter, nöjen och resor för sina barn och de som inte har råd med något alls. Alliansen har också gjort klart att målet i Sverige inte längre är att barnfamiljer ska leva på samma standard som andra; en princip som stadfästes i Sverige redan under 1930-talet. Enligt det nya familjepolitiska målet räcker det att barnfamiljen har ”förutsättningar ” till god ekonomisk standard. Hur utfallet blir är en annan sak.

Om detta har jag tidigare bloggat, i samband med en radiodebatt i frågan med folkhälsominister Maria Larsson. Se Varför vill inte KD värna de mest utsatta barnen?

7 kommentarer

Filed under Välfärd

7 responses to “Fler fattiga barn – ett mänskligare Sverige?

  1. Bo

    Ett antal veckor innan valet så tror jag att du tjänar mer på att prata om er egen politik.

    • lenasommestad

      Det är alltid mer positivt att tala om sin egen politik. Likväl innebär politisk debatt också granskning av motståndaren.
      Alla politiker väljer ibland att fokusera på kritik, ibland på egen politik. Årets Almedalsvecka är en illustration. Göran Hägglund fick där kritik för att han ägnade en alltför stor del av sitt tal åt kritik av de rödgröna. Mona Sahlin fick beröm för motsatsen – att hon höll igen på angreppen. En annan gång kan det säkert vara tvärtom.
      För egen del anser jag att det krävs en betydligt vassare granskning av alliansens politik än vad vi hittills har sett. Jag noterar att mina argument ofta bemöts med omdömen som att jag är otrevlig, arrogant etc. istället för saklig argumentation, Det vinner inte demokratin på.

      • Shanman

        Hej Lena,

        Det finns många sätt att mäta inkomstklyftor på. Om vi utgår från att ditt sätt stämmer och att klyftorna i Sverige faktiskt ökat, tycker du att det finns något läge då det är ok att klyftorna ökar? Om det exempelvis sker en demokratisering av Kuba och en marknadsekonomi utvecklas vilket leder till att en medelklass bildas, skulle inkomstklyftorna i det landet öka. Ser du detta som något negativt? Om en ekonomisk politik leder till att de ”rikas” inkomster i Sverige ökar lika mycket i procent som de ”fattigas” kommer klyftorna också öka. Är det också av ondo?

        Om inte, hur ser din analys ut av klyftorna i Sverige 2006 innan alliansen vann makten? Och om klyftorna ökat till idag, hur kommer du fram till att detta är negativt? Hur stora ska klyftorna vara i ett optimalt samhälle enligt dig? Mindre än Sverige idag verkar det som men har du nåt föregångsland du kan tipsa om?

      • lenasommestad

        Tack Shanman för dina frågor. Jag tycker att det är värdefullt att vi diskuterar vad vi egentligen menar med klyftor och ojämlikhet.
        Jag ser saken så här: Skillnader i inkomst och förmögenhet är en del av marknadsekonomin som vi som socialdemokrater alltid har sett som en grund för en väl fungerande välfärdsstat. Hur stora inkomstklyftor som vi ska tolerera är en fråga om värderingar – vad tycker vi är acceptabelt och rättfärdigt? Men det är också en empirisk fråga, som handlar om hur samhället fungerar och effekter av ojämlikhet. Bl a den socialmedicinska forskningen ger oss allt mer kunskap om på vilken nivå som stora inkomstklyftor får påtagligt negativa effekter. Det finns en omfattande forskning om effekter av ojämlikhet. En hel del av denna forskning finns redovisad i den mycket omdebatterade boken Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett. Men det finns också svensk forskning se t ex rapporter från Centre for Health Equity Studies (CHESS) vid Stockholms universitet/ Karolinska Institutet. Du frågar om det kan vara av ondo med ökande klyftor även om alla får högre inkomst. Svaret från empirisk forskning är ja. Klyftor skapar t ex problem som kriminalitet och minskad social tillit, även om inkomstnivån är hög (här är USA ett välkänt exempel).
        Innan alliansen kom till makten har vi haft en ganska lång period av växande klyftor. Den djupa ekonomiska krisen i början på 1990-talet kan ses som en skiljelinje mellan ett i komparativt perspektiv mycket jämlikt samhälle till ett alltmer ojämlikt (även om inkomstskillnaderna i Sverige fortfarande är långt mindre än i t ex Storbritannien). Den tydligaste trenden har varit att de grupper som har högst inkomst har dragit iväg. Detta är ett resultat av många faktorer. I hela världen har en alltmer avreglerad ekonomi skapat utrymme för allt högre löner för dem som har toppositioner. Socialdemokratin har politiskt haft det svårt att argumentera för ökad rättvisa och jämlikhet i en tid, när nyiberalismens ekonomiska teori har dominerat och allt fler tar välfärden och det välfungerande samhället för givet. I dag säger alla – till och med moderaterna – att man står bakom den svenska modellen. Men många tycks ha glömt att den väl fungerande svenska välfärdsmodellen har byggts upp kring solidaritet, jämlikhet och stora satsningar på gemensamma nyttigheter.
        Att ökad ojämlikhet är negativt för Sverige syns enligt min uppfattning i det faktum att den sociala rörligheten minskar. Det blir allt svårare för människor att göra ”klassresor”, dvs. barns livschanser bestäms i allt högre grad av deras bakgrund. Segregationen ökar också, dvs. de som har det gott ställt ser till att de bor och lever utan att behöva beblanda sig med människor från andra samhällsklasser.
        De nordiska länderna hör till de länder i världen som har haft minst klassklyftor och de är fortfarande jämförelsevis mindre än på många andra håll. Vi har mycket att lära av andra länder – men framförallt när det gäller engagemang och insikt om fattigdomens förfärande baksidor. Då skulle vi i högre grad än vi nu gör hjälpas åt att åtminstone hejda den eskalerande ökning av ojämlikheten som pågår. Ojämlikheten har ökat både under socialdemokratiska och borgerliga regeringar, men skillnaden mellan socialdemokrater och borgare är att de senare strävar mot att ojämlikheten ska öka ytterligare – och inte bara genom att de rikaste blir rikare utan också genom att pressa ner de fattigaste mot ännu lägre inkomster. Det är inte bara orättfärdigt utan också oklokt.

  2. Shanman

    Hej igen Lena och tack för ditt utförliga svar.
    Min utgångspunkt är att Sverige och övriga Norden för det första har de minsta inkomstklyftorna i världen och för det andra befinner sig långt från den kritiska nivå som innebär att ökade klyftor leder till en betydande ökning av kriminalitet eller minskad social tillit. Givet detta och att det finns andra mer positiva effekter av ökade klyftor såsom ökade drivkrafter, bättre allokering av kapital etcetera anser jag att de positiva effekterna för närvarande med marginal väger över. Detsamma gäller naturligtvis inte för USA där mindre klyftor sannolikt får en positiv samhällsekonomisk effekt.
    Jag håller med om att alliansens politik (jobbskatteavdraget) leder till lägre bruttolöner för de som tjänar minst. Detta innebär alltså större klyftor i strikt mening, givet att höginkomsttagarnas löner inte påverkas negativt. MEN, jobbskatteavdraget leder också till att fler får jobb, både genom större drivkrafter för arbete och lägre lönekostnader för företag. Dessutom ökar låginkomststagarnas disponibla inkomster, vilket ändå måste vara det viktigaste. Så om en viss ekonomisk politik leder till högre disponibla inkomster för de som har jobb och att fler får jobb, varför är detta av ondo?
    Och för att kommentera jobbskatteavdragets utformning; naturligtvis är det den procentuella skattesänkningen som är relevant och inget annat. Detta innebär, till skillnad mot vad de rödgröna hävdar, att skatterna sänkts mest för de som tjänar minst.
    Du skriver själv att klyftorna ökat både med socialdemokratiska regeringar och borgerliga sådana men att borgarna ser ökade klyftor som ett självändamål. Varför tror du att de gör det? För att de inte känner till de negativa effekter som ökade klyftor innebär? För att de är onda människor som vill att de som har det sämst ska få det ännu sämre? Eller att man gör en samhällsekonomisk analys som skiljer sig från socialdemokraternas och som visar att ökade klyftor, från den nivå Sverige befinner sig på, har större positiva effekter än negativa?

  3. lenasommestad

    Om det vore så att ojämlik inkomstfördelning befrämjade ekonomisk utveckling, t.ex. genom bättre drivkrafter, bättre allokering av kapital etc. skulle ojämlika länder långsiktigt ha bättre ekonomisk tillväxt än jämlika länder. Så är emellertid inte fallet. Därtill har jämlika länder bättre utfall på en lång rad variabler som inte inräknas i indikatorn ekonomisk tillväxt. Skälet till detta är att den samhällsekonomiska analys som ligger till grund för idén om starka individuella ekonomiska incitament som avgörande drivkraft i samhällsutvecklingen är en snäv och förenklad ekonomisk modell som inte tar hänsyn vare sig till andra drivkrafter bakom människors agerande än ekonomiska incitament eller till de bredare effekter som negativa ekonomiska incitament kan ge – t ex i form av försämrad mental hälsa. Kort sagt: samhällsekonomisk analys kan helt enkelt inte reduceras till nationalekonomisk modellering. Detta gäller framförallt på lång sikt, eftersom processer som t ex försämrad folkhälsa inte kan avläsas i BNP från ett år till ett annat. Utfallet kommer på sikt. Överhuvudtaget gäller att en stor del av de för ekonomisk utveckling verkligt väsentliga investeringarna, som utbildning, inte ger avkastning förrän efter lång tid. För en analys av hur effekter av utbildningsinsatser bör analyseras i kohortperspektiv, se Science vol 319 (2008), ”The Demography of Educational Attainment and Economic Growth”.
    När det gäller dagens ojämlikhet i Sverige är jag inte enig med dig om att vi idag har en nivå där det finns utrymme för ytterligare ökning av inkomstgapen, utan negativa effekter. 1991 tjänade den högsta decilen fyra gånger mer än den lägsta. 2008 var relationen sex gånger mer. Att i ett läge när inkomstklyftorna växer i detta tempo blåsa på med en politik som ytterligare förstärker skillnaderna är enligt min uppfattning oklokt. Jag respekterar att du bedömer att regeringen har en samhällsekonomisk analys som säger att denna politik har positiva effekter, men jag kan hittills inte se några sådana effekter och min samhällsekonomiska analys säger att det heller inte kommer att falla ut några positiva effekter – mer än för de grupper som får se sina egna inkomster öka.

    • Shanman

      Men om ett sådant linjärt förhållande råder mellan klyftor och ”andra variabler som inte ingår i ekonomisk tillväxt” och större klyftor inte ger bättre ekonomisk tillväxt, så borde ju slutsatsen vara att klyftor ska elimineras helt och hållet: vi får ingen negativ effekt på ekonomisk tillväxt samt en del andra positiva effekter. Historiskt sett har det ju visat sig att det inte funkar. Det måste ju finnas en punkt då mindre klyftor har negativ effekt på både tillväxt och andra för oss människor viktiga variabler. Håller du inte med om det?
      Och det faktum att den högsta decilen nu tjänar än mer än den lägsta decilen tycker jag inte är en komplett utvärdering av hur klyftorna utvecklas. Hur har förhållat mellan den tredje decilen och den sjunde decilen utvecklats under samma period? Jag tror att utvecklingen här går åt motsatt håll, åtminstone under de senaste fyra åren. Varför är inte det ett lika bra mått på samhällsklyftorna?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s