Aftonbladet har både rätt och fel

Aftonbladet efterlyser större fokus på politik istället för på kommunikation inom socialdemokratin. Det är rätt.  Att skapa en policyenhet på partikansliet är ett bra förslag. Mer resurser till politisk analys kan skapa bättre förutsättningar för en mer sammanhållen och trovärdig politik. Det kan också skapa förutsättningar för en bra intern diskussion inom partiet, baserad på väl genomarbetade förslag och analyser. Den omstöpning av partiorganisationen som nu ska genomföras är ett gyllene tillfälle att skapa något nytt.

Aftonbladet hävdar samtidigt att socialdemokratins problem handlar om att hantera ett nytt slags samhällsekonomi. Världsekonomin fungerar enligt Aftonbladet annorlunda än förr. Människor slås ut från arbetsmarknaden på ett nytt sätt, på grund av informationstekniken. Medelklassen är nu lika otrygg med sina jobb som industriarbetarna, men deras osäkerhet kan inte hanteras med dagens trygghetssystem.

Här hamnar Aftonbladet fel. Man sprider okritiskt den politiska berättelse som sedan 1990-talet har främjat högerns nyliberala projekt: berättelsen om hur globaliseringen drivs fram av teknisk utveckling och därför måste accepteras, med all sin instabilitet, otrygghet och skyhöga arbetslöshetssiffror. Men globaliseringen är ingen teknisk naturkraft. I botten ligger ingen ny typ av samhällsekonomi. Det vi upplever är istället en värld där Europa tappar i konkurrenskraft. Det vi upplever är också en världsekonomi med radikalt nya regelverk: avreglerade finansmarknader och fritt rörligt kapital. I vårt eget land har mål om låg inflation ersatt mål om full sysselsättning. Det gör skillnad.

Aftonbladet hamnar också fel när man ställer industriarbetarnas trygghetsbehov i kontrast till medelklassens. Det är en missuppfattning att den socialdemokratiska modellen har designats för industriarbetare. I själva verket har medelklassen spelat en nyckelroll i den svenska modellen åtminstone sedan 1959 års ATP-reform. Den svenska modellens essens är inte ens konflikten mellan kapital och arbete. Folkhemmet byggdes kring välfärdspolitiken, med dess idé om sociala rättigheter. Vi behöver inte göra socialdemokratin mer passé än den är! Kanske en stark policyenhet kan bidra till en mer relevant analys av socialdemokratins utmaningar och brister….

Mer bloggat: Högbergs tankar.

Annonser

5 kommentarer

Filed under Ekonomi, Global utveckling

5 responses to “Aftonbladet har både rätt och fel

  1. Pingback: Tweets that mention Aftonbladet har både rätt och fel « Lena Sommestad -- Topsy.com

  2. Anders Romelsjö

    Att läsa Lena Sommestads blogg är en fröjd. En tänkande, ifrågasättande och klok socialdemokrat som sätter fokus på behovet av politisk och ideologisk förnyelse. I denna blogg diskuteras bl.a globaliseringen. Detta är knappast inte något annat än en fortsättning och kraftig expansion av f.a. marknadsekonomins internationalisering, som uppmärksammades redan för 100 år sedan av ekonomer som Hobson, Hilferding och även Lenin. De kom att kalla den imperialism då de menade att det främst var smärre dominerande grupper inom det ekonomiska livet som drog nytta av den. Internationalisering inom marknadsekonomin kunde skönjas redan långt tidigare dock. Då mål är största möjliga vinst för företagen är det naturligt att söka så stor marknad som möjligt – då går man utomlands. Mycket fakta finns om detta. Lena Sommerstad har rätt i att det i grunden är samma samhällsekonomi och att ekonomin fungerar som den alltid gjort. Profit i första hand. Det grundläggande problemet, den centrala frågan är väl att detta knappast är ett optimalt ekonomiskt system för mänskligheten. Ett fåtal bestämmer utan demokratisk insyn och får kontroll över stora vinster. 1-2 miljarder är fattiga i världen, arbetslöshet och sociala klyfter ökar i de flesta länder sedan 1970-talet etc. Vi behöver ett mer humant, mer demokratiskt ekonomiskt system som bättre och mer rättvist kan ta till vara jordens reurser än det nuvarande. (Och då menar jag ej någon diktatorisk planekonomi a la Sovjet). BBC genomförde förra året en gallupundersökning i 27 länder med 29 000 svarande (www.globescan.com/news_archives/bbc2009_berlin_wall/). 11% tyckte att kapitalismen fungerade väl medan 23% menade att den fungerade fundamentalt bristfälligt. 67% menade att regeringar borde fördelar välståndet mera jämnt osv. I vårt borgerligt mediaklimat har denna undersökning fått föga uppmärksamhet.
    Frågan är: Vågar socialdemokratin ta en öppen demokratisk diskussion av marknadsekonomins brister (och styrka) och rentav formulera ett alternativ som innebär större demokrati och rättvisa?

    Anders Romelsjö, forskare, professor som ofta röstat på S.

  3. 1. var någonstans säger vi i ledaren att globaliseringen med sin skyhöga arbetslöshetssiffror måste accepteras? vad vi pekar på är ju tvärtom att den senaste fasen av globaliseringen kräver ny politik för att kunna hantera de nya formerna av utslagning på arbetsmarknaden och att socialdemokratin just nu inte har effektiv politik för detta.
    2. var någonstans ställer vi medelklass mot arbetarklass? vad vi lyfter fram är ju tvärtom hur medelklassen har halkat ur det gamla samlande kontraktet pga den nya formen av strukturomvandlingar och sedan säger vi att det är ett problem som det behövs ny politik för att lösa.

    Katrine

    • lenasommestad

      Tack Katrine för din respons.
      1. Jag inser självklart att ni önskar en mer effektiv arbetsmarknadspolitik och i den meningen inte accepterar situationen som den är. Min kritik gäller det budskap som ni de facto förmedlar med er verklighetsbeskrivning. Politik måste ju alltid ta sin utgångspunkt i verkligheten som den ser ut. Idag har vi en verklighet där arbetslösheten ständigt ligger långt högre än vad den gjorde för 20 eller 30 år sedan. Om denna verklighet beskrivs som ett resultat av ett skift i världsekonomin, med nya former av utslagning, så måste denna verklighet accepteras som utgångspunkt för politiken.
      Min poäng är att denna verklighetsbild – där högre arbetslöshet beskrivs som ett resultat av förändringar i ekonomins funktionssätt – är fel och alltså inte behöver accepteras som utgångspunkt för politiken. Det avgörande skälet till att svensk arbetslöshet idag inte kan sjunka under 5-6 procent är inte att världsekonomin idag ser annorlunda ut utan förr. Det avgörande skälet är att målet om max två procents inflation är överordnat målet om full sysselsättning. Det finns många goda skäl för den inflationspolitik som vi har i dag men vi måste inse vilka effekter den har. Det som kännetecknade det globala monetära system som rådde under den svenska modellens glansdagar, Bretton Woods- systemet, var att full sysselsättning var ett överordnat mål. Det globala systemet riggades för att möjliggöra för nationella regeringar att prioritera full sysselsättning. Det skift i världsekonomin som har resulterat i högre arbetslöshetsnivåer är i huvudsak ett resultat av regelverk som politiker förfogar över.
      Den förklaringsmodell med fokus på informationstekniken som ni hänvisar till i er ledare slog igenom på 1990-talet. Den företräddes av radikala tänkare som Manuel Castells men kom i praktiken att fungera som ett alibi för angreppen på en i långa stycken väl fungerande välfärdspolitik. Eftersom världsekonomin hade gått in i ett nytt skede krävdes nu en helt annan politik, var budskapet. En generös, generell välfärdspolitik fungerade under ett annat skede av kapitalismens utveckling, men inte nu längre.
      Jag anser självklart att politik måste omprövas i takt med att omvärlden förändras. Men då måste vi ha koll på vad det faktiskt är i omvärlden som förändras. Jag menar att de viktiga utmaningar som vi har framför oss och verkligen måste förhålla oss till är, bl.a., en åldrande befolkning som sätter helt nya ramar för försörjningsbalansen, ett fortsatt starkt migrationstryck från länder med en växande ung befolkning, nya konkurrensförhållanden i världsekonomin när tidigare fattiga länder industrialiseras, och en eskalerande miljöförstöring inte minst i form av klimathotet. Men det handlar inte om att informationstekniken har skapat en ekonomi som fungerar på ett nytt sätt. Det är ett stickspår.
      2. Om arbetarklass och medelklass: Varför skulle problemen med dagens trygghetssystem särskilt gälla medelklassen? Vad är det för ”ny form av strukturomvandlingar” du avser? Min kritik är att ni över huvudtaget skiljer på industriarbetarklass och medelklass i den här analysen. Det bidrar till att stärka högerns berättelse om socialdemokratins välfärdsmodell som en modell som en gång byggdes för industriarbetare men som inte fungerar för medelklassen; en modell lämpad för det stora industriarbetarkollektiven men inte för den nya tjänsteekonomin.

  4. Pingback: Solidaritet är en insikt, inte en åsikt | Mullvaden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s