Våga diskutera penningpolitik! (3)

Debatten om penningpolitik har fortsatt i kommentarsfältet till mitt blogginlägg Våga diskutera penningpolitik!

Bo Malmberg har bett mig lägga in ett diagram som visar sambandet mellan inflation och andelen sysselsatta i den arbetsföra befolkningen, 1980-2009, svenska data. Här är diagrammet. Data från  SCB.

Den låga inflationen har efter 1992 (under fyra procent) har varit förknippad med en lägre nivå på andelen sysselsatta.

Annonser

8 kommentarer

Filed under Uncategorized

8 responses to “Våga diskutera penningpolitik! (3)

  1. Men vi vet att den inflation vi hade som översteg den importerade inte hade något med sysselsättningen att göra. Det senaste vi haft av vad som kan till delar kopplas till lönedriven inflation var under rekordåren. Den överstigande inflation som vi hade var i stort politiskt skapad. Dessutom ändras definitionerna av inflation över tiden, i den internationella låginflationstiden med 90-talet började man också att med definitionsändringar minska den uppmätta inflationen.

  2. pontus

    Lasse – Det underliga ar att bade Lena och Bo Malmberg tror att rekordaren var en direkt konsekvens av inflationen, och inte av den exportdrivna industrin med inflation som symptom.

    • Inflation skapar naturligtvis inga rekordår, inflation är inget bra det är nog de flesta seriösa ekonomer överrens om.

      Rekordåren med låg arbetslöshet och välstånd som spreds över hela folkhushållen var inget unikt för Sverige. Ibland får man intrycket av att en del hos S har en ganska S-propagandistisk bild av detta. Utvecklingen var likartad i industrivärden. Låg arbetslöshet såg som ett ansvar för staten och var politiskt prioriterad.

      Myterna om våra rekordår är legio.
      Visst fler jobbade inom industrin (som hade betydligt lägre produktivitet än i dag) men exporten var en betydligt mindre del av vår ekonomi, då var den relativt BNP ca 20%, i dag är den över 50%. Några exportöverskott hade vi inte utan handeln med utlandet var i balans och höll sig kring nollstrecket. Den livaktiga hemmaekonomin utnyttjade fullt ut det importutrymme som exporten gav. Sen 80-talet har vi haft växande exportöverskott, de två senaste decennierna har de varit extremt stora. De senaste 17 åren har det ackumulerade överskottet varit nästan 3000 miljarder (inflationsjusterat, år 2000). Så mycket har svensken producerat mer än denne har konsumerat under denna tid, typ avstått konsumtionen för att låta utlänningar konsumera svenskens produktion. En ren förlustaffär för folkhushållet i stort.

      Sverige är den stora vinnaren i globaliseringen om man ska se till volymen på handel per capita, Tyskland, Japan, Kina etc är inte ens i närheten.

      Sverige hade rekordår och låg arbetslöshet p.g.a. att vi exporterade till det krigshärjande Europa? Varför hade man då likartad utveckling i andra industriländer? Exporterade alla till krigshärjade länder? Krigets verkliga slagfält i Europa var i öst, en oerhörd förödelse och manfall. Det var inte i öst (Sovjet) som vi hade våra stora exportkunder. I väst var förstås också Tyskland svårt drabbat, inte minst med stort manfall och en del terrorbombade städer, som Hamburg, Dresden, Berlin primärt. Men Tysklands industriella kapacitet ska ha legat på samma nivå 1945 som före p.ga. de väldiga investeringarna som företogs under kriget. Det som bombades ersattes med nytt och gjorde att man fick modernare kapacitet. En hel del förstördes förstås med bombningar men dåtidens bombningar hade inte så stor precision. Ibland missade man, folk i Ruhr lärde sig att det säkraste stället var i typ Fords fabriksanläggningar (ingen utländsk västerländsk industrikapacitet exproprierades under kriget), men som sagt ibland missade man och den amerikanske skattebetalaren fick sen ersätta typ Ford och andra för det som bombats. 1948-1960 kunde den västyska industrin använda 80% av bruttoinvesteringarna till kapacitetsutvidgning.

      Vår stora fördel var att vi sen vi väl beslutat os för industrialisering låg längre fram än många andra i Europa, det hade inget med kriget att göra.

      Att vi hade rekordår berodde på att vi hade en ekonomi som involverade hela folkhushållet och produktivitetsökningarna kom alla till del, i dag har vi en ekonomi där hemmaekonomin är satt på undantag. Det har inget med någon förment globalisering att göra, det har varit ett politiskt val. Fördelen under rekordåren vara att alla andra industriländer förde en liknande politik, alla som kunde byggde infrastruktur, allmänna skolor, allmänsjukvård etc i en omfattning som inte tidigare skådats, typ välfärdssamhällen för hela folkhushållen.

      Export är ett reslutat av nationell konsumtion, en livaktig hemma ekonomi (någonstans). Vi har under ett antal decennier fört en politik där vi förväntat oss att någon annan ska ha denna livaktiga hemmaekonomi (i praktiken ytterst USA), nu ska en hel värld strama åt sina hemmaekonomier för att ha exportledd tillväxt, det går ju inte, det är varken praktiskt eller teoretiskt möjligt. Kan verkligen de stora makthavarna vara så imbecilla? Om inte vad är då syftet?

  3. Kolla gärna in den här ekonomprotesten från Frankrike: http://www.paecon.net/PAEReview/issue54/Manifesto54.pdf
    Kanske något för S att haka på och göra politiskt effektiv?
    Eller borde det inte vara dags, äntligen, att komma ur den neoklassiska tvångströjan?

  4. Pontus: Den höga sysselsättningen var en konsekvens av att man på den tiden prioriterade produktion istället för handel. Eller, mer konkret, en politik för utveckling och industrialisering, manifesterad av kopplingen keynesianism + Marshallplan.

    Sen kom ju dessvärre en fatal övertro på att ”marknaden” i sig själv skapade välstånd för alla och att politiken gjorde bäst i att hålla käften och dra nåt gammalt över sig.

    Även idag finns massor att göra. Bygga om för lägre energiförbrukning. Bygga om våra städer för kortare avstånd. Till exempel.

  5. Poängen var alltså att man med den ekonomiska politik som varit sen vi fick permanent massarbetslöshet bekämpade något som inte varit orsaken till inflationen här i landet. Alltså torde den relativt låga inflationen som varit sen 90-talet bero på något annat än den ekonomiska politik som skapade permanent massarbetslöshet här i landet.

    Men nu kan ju endast ett godtroget barn tro att den ekonomiska politiken som skapat permanent hög arbetslöshet endast ha haft som syfte att adressera inflation, om det ens varit det primära. ”Bieffekten” är ju en kraftig förskjutning av makt från arbetstagarna till arbetsgivarna, klasskamp i full sving i huvudsak administrerat av ett parti som kallar sig arbetarparti. Kan ett riktigt arbetarparti bete sig så kan förstås högerpartiet kalla sig arbetarparti, frågan är vilket som varit värst för de arbetstagarna som varit målet för all denna politiska ”välvilja”.

    Klart att de vidtagna ekonomisktpolitiska åtgärderna förhindrat att det eventuellt skulle kunna bli konsumtionsdriven inflation när landets produktiva resurser är så lågt utnjttjade.

  6. Syftet med mitt inlägg om efterkrigstiden var att visa att Krugmans tes om penningpolitik och inflationsmål kan ha historisk relevans, men det är tydligen ett argument du inte kan ta. Därför stänger jag debatten. Det är meningslöst att diskutera med någon som inte accepterar empiriska argument.

    Nota bene, den penningpolitiska regimen från 1945 fram till 1970-talet var designad av bl a Keynes och hade som explicit syfte att möjliggöra en penningpolitik som leder till full sysselsättning. Genom att förbjuda spekulativa kapitalflöden över gränserna gick det att föra en lågräntepolitik som under 20 år av 45 innebar negativa realräntor. Om man inte förstår vad negativa realräntor betyder för ekonomin bör man fundera på att ta några kurser till i nationalekonomi.

  7. patrik

    Stämmer inte riktigt med phillipskurvan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s