Som politiker får vi vad vi ber om

Igår kväll skulle jag ta tåget från Uppsala till Uddevalla. Ankomst kockan tio. Men SJ ville annorlunda. Det blev ankomst klockan två på natten, per buss.

Vi är många som under senare år har råkat ut för samma sak. Diagrammen här nedan är ett par exempel på utvecklingen under senare år. De visar  antal försenade X2000-tåg för juli månad de senaste åren samt utvecklingen för Uppsalapendeln – som jag själv reser med nästan varje dag.

 

 

 

 

 

Vad har egentligen hänt? En berättelse kan låta så här: År 2000 organiserades tågtrafiken om i Sverige. Socialdemokraterna hade ansvaret. Statens järnvägar delades upp i flera bolag. Nu skulle järnvägstrafiken bli affärsmässig och vinstdrivande.

Så blev det också. 2004 gav järnvägen vinst och uppfyllde därmed politikernas nya krav på affärsmässighet. Men till vilket pris? Och vad blir priset när den borgerliga regeringen nu driver på för ytterligare avreglering, enligt konceptet att allmännyttig verksamhet ska styras av vinstkrav?

Idag har vi en situation när inte bara kunderna far illa. Lika allvarligt är det att idén om affärsmässighet i järnvägstrafiken slår hårt mot ett övergripande mål för svensk politik: en hållbar utveckling för människor och miljö. Vem vill åka tåg om priset är timmar av väntan och ständig osäkerhet? I ett samhälle där tågtrafiken är så urusel att den aldrig går att använda när man ska passa en tid, då återstår bil, eller  kanske flyg.

Om miljö och hållbarhet sades ingenting när den socialdemokratiska regeringen år 2000 styckade upp SJ i flera affärsdrivande bolag. Hållbarheten underordnades idén om affärsmässighet i allmännyttig verksamhet. När kommer Socialdemokraternas omprövning? När ska Socialdemokraterna ta avstånd från de ohållbara inslagen i 1990-talets politik och ta steget över mot en politik som är långsiktigt hållbar? Här finns en viktig fråga för socialdemokrater att enas om, från  Stockholms och dess förorter till Norrlands inland. Eller hur, Ilija? Bra tågtrafik är en fråga som förenar Stockholm och övriga Sverige.

Som politiker får vi vad vi ber om. Låt oss nu be om ett statligt järnvägsbolag som har till uppdrag att tjäna medborgare och näringsliv, för det allmänna bästa, inte att maximera den egna vinsten.

SJ:s vinst det tredje kvartalet i år var 169 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 198 miljoner kronor under samma kvartal i fjol, rapporterar DN 25 oktober. Ett bra flöde till statskassan – men vem har beräknat det pris som jag och andra medborgare fått betala genom inställda sammanträden, förlorad arbetstid och förstörd fritid? Och räcker verkligen 200 miljoner för att förhindra tågkaos i vinter – när kaoset redan har börjat?

Om järnvägseländet skrev jag den 16 oktober och om ett annat sätt att se på samhällsekonomin igår, den 29 oktober. I grunden krävs en ny socialdemokratisk ekonomisk politik (blogg 26 oktober: Andra än Östros behövs för att förnya den ekonomiska politiken).

Annonser

5 kommentarer

Filed under Ekonomi, Hållbar samhällsutveckling, Miljö, Välfärd

5 responses to “Som politiker får vi vad vi ber om

  1. Lokförare

    Intressant inlägg, men den innehåller ett väldigt stort sakfel. Grafen visa försenade tåg, men bara X2000. Finns gott om andra tåg.

    SJ har stora problem med sina X2000. Att detta skulle motivera en återförstatling där samma människor som styr SJ skulle styra allt, kan aldrig vara en bra lösning

    • lenasommestad

      Tack för din kommentar. I diagrammets rubrik står det X2000, men det är självklart inte tillräckligt tydligt. Jag korrigerar så att det blir korrekt även i texten.
      Till sak: Problemen må vara störst med X2000, men för många av oss som åker helt vanliga regionaltåg har förseningarna tyvärr också blivit vanligare. Själv har jag under många år pendlat. Det som vi trodde var vinterbekymmer har nu återkommit även på hösten. Svårigheten att hantera underhåll och de extratransporter som ska sättas uppfattar jag också som generella.
      Vad är bästa vägen framåt? Jag håller med dig om att det inte alls är självklart att återförstatliga enligt samma modell som rådde tidigare. Däremot krävs en ordentlig analys, och tyvärr visar erfarenheten även från andra håll – t.ex. England – att idén om vinst och konkurrens på järnvägen inte alls har gett den höga kvalitet och den stora nytta för kunderna som man förväntade sig.
      Hur allmännyttig verksamhet ska styras och organiseras så att de fungerar väl är en stor utmaning, men inte oöverstiglig. Liksom alltid krävs ständiga utvärderingar och omprövningar för att hålla kvalitet, men en stor fördel är att målet för verksamheten är tydligt.

  2. tommyhjalmarsson

    Om politiker inte skulle få flyga i jobbet inom Sveriges gränser, bara resa med tåg.
    Då kanske…….

  3. Jacob Johnson

    Håller med om det mesta Lena. Tyvärr har ju s-ledningen beröringsskräck vad gäller att formulera en alternativ ekonomisk politik och t ex ifrågasätta gällande s.k. ramverk.

    mvh

    Jacob Johnson

  4. Pingback: Vi saknar en maktanalys « Rebella unga S-kvinnor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s