Jag har framfört ståndpunkten att det fria skolvalet – eller modellen för marknadskonkurrens mellan skolor – kan rymma problem som vi bör förhålla oss till, av två skäl. Dels visar statistiken att svenska skolor blir alltmer olika när det gäller skolresultat, samtidigt som resultaten för hela den svenska skolan försämras. Dels ser vi att denna process är förknippad med ökad etnisk segregation. Jordbromalmsskolan, som diskuterades i Agenda, är ett exempel. I Jordbromalmsskolan har andelen barn med utländsk bakgrund ökat från 13 procent år 1998 till 45 procent år 2010.
Att peka på att det fria skolvalet kan rymma problem är i dagens Sverige en obekväm ståndpunkt. Därför är jag inte förvånad över att jag av Johannes Åman utmålas som en förvirrad och slirande debattör. Men fakta sparkar. Oavsett om Johannes Åman delar mina värderingar eller ej är det viktigt att alla med intresse för skolan förhåller sig till de oroväckande trender som vi idag ser.
Jag hävdade i debattprogrammet Agenda att vi tidigare i Sverige hade en situation där elever inte behövde byta skola av kvalitetsskäl, därför att kvalitetsskillnaderna var så försumbara att det inte spelade så stor roll vilken skola man gick i. Detta ondgör sig Johannes Åman över. Han medger att skillnaderna skolresultat har ökat mellan skolor men hävdar att kvalitetsskillnaderna ”naturligtvis inte” var försumbara innan det fria skolvalet började slå igenom. Men här har Johannes Åman fel. Faktum är att Sverige så sent som år 2000 var det land i EU som hade den lägsta variationen i resultat mellan skolor. Bara 9 procent av variationen i elevers skolresultat förklarades då av skillnaden mellan skolor, medan 91 procent låg på individnivå. Det tycker jag att man kan beteckna som att skillnaden mellan skolor var ”försumbar”. Min poäng kvarstår alltså: vi har fått en situation där skillnaderna i kvalitet mellan skolor ökar och där valet av skola får allt större betydelse för elevers resultat. Samtidigt sjunker de totala skolresultaten i Sverige. Detta är något som även Johannes Åman borde förhålla sig till.
När det gäller segregation hävdar Johannes Åman att ökad etnisk segregation inte är ett viktigt mått; det är ”rimligare” att mäta socio-ekonomisk segregation. Men här är det självklart inte frågan om antingen eller. Båda måtten på segregation är viktiga. Under de senaste åren har rapporterna haglat om utanförskapsområden och vikten av integration, men när vi ser en process som dramatiskt minskar integrationen och ökar utanförskapet – då är det plösligt inte viktigt med etnisk segregation. Jordbromalmsskolan ökar andelen utländska barn från 13 procent till 45 procent på tolv år och beslut är fattat om nedläggning, men här finns inga problem…? Vad Jordbromalmsskolan beträffar ser vi för övrigt också en process mot ökad socio-ekonomisk segregation, vilket visas i Skolverkets statistik över föräldrar sammanvägda utbildningsnivå i Jordbromalmsskolan. Jordbromalmsskolan halkar efter riksgenomsnittet.
Nedanstående diagram visar på ena axeln de försämrade skolresultaten i Sverige efter år 2000 och på den andra axeln den ökade skillnaden mellan skolor. Processen sätter fart efter år 2000. Detta är ett diagram för alla att förhålla sig till. Läs gärna mer, på Bo Malmbergs blogg.
Lena Sommestad 
När nu ämnet är på tapeten igen så tar jag gärna chansen att än en gång lägga fram mitt förslag på lösning av den etniska segregationen: Man kan helt enkelt lagstifta om en ickesegregerad skola. Ingen skola får ha en högre andel invandrare* än, säg, 10 procentenheter över kommungenomsnittet, och heller inte en högre andel infödda än samma gräns. Då kan man bevara det fria skolvalet – i den mån det nu är önskvärt – men har skolan man i första hand sökt till redan fyllt sin kvot av ens kategori så får man söka sig vidare. I den mån det uppstår längre skoltransporter genom detta så får samhället förstås stå för den kostnaden.
På detta sätt garanteras att ingen skola blir sämre än andra av segregeringsskäl åtminstone. Utöver fördelar för själva undervisningen torde en sådan här åtgärd dessutom göra underverk för den långsiktiga integrationen av invandrare.
* Med invandrare menar jag då utlandsfödd eller barn till två utlandsfödda.
Tack för inlägg. Exakt hur man ska utforma en reformerad valmodell tror jag att man behöver fundera noga på, men ditt exempel visar på ett sätt möjligt angreppssätt om man vill kombinera valmöjligheter med en omsorg om varje skolas elevsammansättning. Vi behöver tänka mer i dessa banor.
Stå på dig Lena! Ypperlig debatt i TV. Lugnt och sakligt stack du hål på Lottas populistiska mantran som alltför ofta är helt tagna ur luften. Att Johannes Åman dissar dig på DNs ledarsida är väl ett tecken på att du var riktigt bra och farlig. Du behövs.
Det bar billigt och ohederligt av Johannes Åhman att inte tala om i artikeln
om situationen i Jordbrohemsskolan, inslaget som föregick debatten mellan
Lena och Lotta Edholm. Den senare tycks visst anse att den nuvarande ordningen är den ”naturliga ordningen”. Men det är det inte alls. Lotta har kanske inte varit utanför tullarna i Stockholm. Ute på landsbygden har vi ingen valfrihet. Här finns i regel bara en skola inom rimligt avstånd
från barnens hem. Det fria skolvalet är ett Stockholmsproblem..
Vad ska skolan vara till för?
Jag tycker den ska fostra medmorgare! Den ska hjälpa och stötta barnen
att växa upp och mogna till hederliga och kloka medborgare. Med en stabil
mängd kunskaper i ryggsäcken.
Min första samhällskunskapsbok, som jag fick när jag började i trean,
hette ”Den lille medborgaren” (det var mycket länge sen). Och jag minns
hur förundrad jag var när fröken förklarade vad ordet betydde och vad boken innehöll. Då kände man sig som någon, minsann! Jag har letat i kartonger i källaren där det finns en massa gmla böcker, men jag kan inte hitta den. Får barn i dag lära sig vad medborgare innebär? Eller vet de bara vad ”kund” och ”skattebetalare” är?
Stå på dig, Lena! Jag tycker det var en alldeles utmärkt artikel du skrivit. Johannes Åmans inlägg är ytterligare ett lågvattenmärke på DN:s ledarsida. Nyligen raljerade Hanne Kjöller över barnfattigdomen och påstod av bara farten att Sverige inte ratificerat barnkonventionen. Det finns alltså en linje i dessa slarvigt hopkomna ledarkommentarer – man vägrar se de ökande klyftorna i samhället och de faktiska konsekvenser de får bör barns hälsa och skolresultat. För mig som arbetat som skolläkare på Rosengård är det obegripligt att man inte ser detta – i Malmö är bilden närmast övertydlig. Här finns väl verkligen något för en uppdaterad socialdemokrati att ta itu med! Jag har saknat den rösten i flera år. Håller tummarna för att ditt tydliga ställningstagande är ett tecken på att någonting äntligen är på gång.
Tack Lars att du med all din kunskap ger mig ditt stöd i denna debatt. Jag envisas med att tro att argumenten till sist ska nå fram. Vi är många som vill se en förändring!
Bra och viktigt att du problematiserar det fria skolvalet. Det är hög tid att göra något åt skadeverkningarna: segregation, sjunkande resultat och ekonomiska svårigheter för kommunala skolor m.m. Hoppas att frågan äntligen kommer högt upp på den politiska agendan nu. Har skrivit lite mer om detta på min blogg http://martinwestin.wordpress.com/
Keep up the good work!
Martin
Bra Lena! Argumenten går fram. Jag förstår att de borgerliga ledarsidorna är rädda för dig. Du har rösten som socialdemokraterna saknat i många år, kanske ända sen Palme. Tack för att du lugnt och sakligt visar politikens konsekvenser. Vi är många som stödjer dig.
Min mening är att Edholms uppträdande var både genant och jönsigt – svårt att ta på allvar. Åmans utgjutelser patetiska och det finns en stark känsla av ideologisk bunker kring dem båda. Jag tror att Paul Virilios tes att de som börjar bygga bunkrar redan har förlorat striden är relevant i detta sammanhang. Bunkerbygget är enligt Virilio bara en bekräftelse på det egna sammanbrottet.
Framtiden kommer antagligen att kräva andra prioriteringar av oss medborgare, det verkar osannolikt att allt bara kan fortsätta som förut.
Den nu helt bortglömde provokatören och psykoanalytikern Otto Gross som 1905 myntade uttrycket ”Det personliga är politiskt” sa också följande:
”Vår strävan efter makt måste vändas till en strävan efter relationer”, och det
tror jag kan vara en viktig tanke att förhålla sig till.
http://ltz.se/ledaredebatt/ledare/1.2781482-sommestad-ledartypen-som-s-behover
Jag gillar verkligen ditt sätt att förhålla dig till trovärdiga fakta, statistik och undersökningar. Det är för mycket raljerande och kastande med tveksamma siffror och påståenden åt höger och vänster i debatterna.
Helt uppenbart har det fria skolvalet skapat problem och ökad segregation. Det för också med sig vissa fördelar. Det skulle vara intressant att se hur situationen såg ut före år 2000. Vad hände år 2000 eller strax före det som skapade denna trend? Jag sökte snabbt på nätet och hittade att det fria skolvalet infördes 1992, men jag har upplevt det som att det tog några år innan eleverna på allvar började välja skola. Några år senare infördes också ett nytt betygsystem där lärarna inte längre skulle fördela betygen jämnt inom en klass/skola, utan kunde ge betyg efter vad eleven verkligen presterade. Det tog säkert ett par år innan lärarna blev helt bekväma med den omställningen, men det måste också på något sätt ha påverkat hur betygen varierar mellan skolorna eftersom det nu fanns ett utrymme som inte fanns tidigare. Och så har vi eventuellt en ökad invandring att ta hänsyn till, något som kan påverka både val av skolor och resultat i respektive skola. Har du några tankar om detta?
Mest oroande är dock att elevernas resultat sjunker. Jag tolkar graferna som att det finns ett starkt samband mellan sämre resultat och ökade skillnader mellan skolorna. Det kan tolkas som att resultaten sjunker mest i vissa skolor och det kan vara intressant att titta djupare på. Ett fritt skolval borde inte så tydligt leda till att resultaten i genomsnitt sjunker, eller?
Det verkligt viktiga är att vi intar ett öppet förhållningssätt, precis som du ger uttryck för, och verkligen försöker förstå vad det är som ha hänt. Ökade skillnader mellan skolor är en faktor, men vi måste självklart också veta mer om andra förändringar. Ett problem är att 1990-talet innebar flera stora förändringsprocesser parallellt – fritt skolval inom hela skolväsendet, en växande andel friskolor som under senare år i allt högre grad har kommit att domineras av stora vinstdrivande koncerner , och stora nedskärningar i samband med 1990-talets ekonomiska kris. Mer forskning behövs.
Åhmans resonemang var slirigt och illa underbyggt. Att belägga ett argument med ett arbiträrt ”Nej, naturligtvis inte” är fegt, oärligt och ohederligt. DN:s artiklar har länge varit en skymf emot människans förmåga till kritiskt tänkande. Man behöver en allvarlig översyn över sina antaganden. Fortsätt avtäcka den tomma retoriken, den ekar tommare och tommare!
Att din saklighet och analytiska förmåga i Agenda kändes nyskapande är tyvärr ett bevis på vilken låg nivå den politiska debatten förs på idag. Edholm kändes helt malplacerad. Politiken behöver dig.
Jag uppmanar alla som ser behovet av en saklig och analytisk politisk debatt i Sverige, oavsett partitillhörighet, att maila valberedningen (valberedningen@socialdemokraterna.se) och förklara varför Lena är partiets räddning. Endast då kan socialdemokraterna och den politiska diskursen i Sverige åter få relevans för oss medborgare!
Vad som är riktigt illa är att dessa effekter av det fria skolvalet är kända och väl belagda rent vetenskapligt sedan länge. Man visste detta men genomförde förändringarna ändå. Inga som helst åtgärder vidtogs för att förhindra de väntade och oönskade (?) effekterna på kunskaper och integration och socio-ekonomisk segregering.
Skolorna ska spela spelet vinnare och förlorare. De negativa effekterna av det spelet åtgärdas knappast genom bättre kvalitetskontroller.
Det är uppenbart att man varken kan skylla de sämre resultaten på det fria skolvalet eller friskolor. Det handlar om segregationen och det problemet kommer man alltså inte bort ifrån genom att avskaffa varken fritt skolval eller friskolor eller vinster i privata skolor heller för den delen. Gör istället som Börjesson förslår, lagstifta om någon form av blandning av elever både socioekonomiska och etniska då.
Andra frågor som elevers självbild och lärares förväntningar och krav har inte heller med det fria skolvalet att göra. Det handlar såklart om lärares kompetens och ledarskap. Det är klart att man kan berätta för elever att de är duktiga och få dem att tro på det.
Även det som tredje som skolverket pekar på som anledning till fallet i kunskapsnivåer är den flummiga läroplanen från 94 där det inte fanns beskrivet vilka metoder som skulle tillämpas får man ju hoppas är tillrättat i den nya läroplanen för 2011. Men det vet inte jag.
Så, nu kan ni släppa diskussionen om fritt skolval och vinster i privata skolor. 🙂 Det finns ju många andra fördelar med dem, vilket en indersökning från 2009 visar:
■84 procent av föräldrarna med barn i friskolor tycker att skolan i högsta grad eller mycket nära uppfyller deras förväntningar. Motsvarande siffra för kommunala skolor är 71 procent.
■86 procent av föräldrarna med barn i friskolor tycker att skolan har engagerade lärare. Motsvarande siffra för kommunala skolor är 60 procent.
■78 procent av föräldrarna med barn i friskolor säger att de har förtroende för skolledningen. Motsvarande siffra för kommunala skolor är 52 procent.
■85 procent av lärarna i friskolor tycker att skolan är bra på att ge varje enskild elev det stöd den behöver. För lärare i kommunala skolor är siffran 41 procent.
■80 procent av lärarna i friskolor tycker att skolans resurser huvudsakligen läggs på undervisning. För lärare i kommunala skolor är siffran 52 procent.
■87 procent av lärarna i friskolor tycker att det är korta beslutsvägar på skolan. För lärare i kommunala skolor är siffran 51 procent.
Det vore nog svårare att lagstifta om socioekonomisk blandning än om etnisk. Definitionen av invandrare, enligt min kommentar ovan, är ju tydlig och enkel. Man skulle visserligen få med även en del norrmän och danskar och liknande, som kanske inte har några som helst integrationsproblem, och kanske rentav en och annan utlandsfödd svensk med helsvenska föräldrar, men det hindrar inte att urvalsmetoden fungerar. Men hur skulle man på ett vettigt sätt göra en socioekonomisk uppdelning? Minst X procent elever vars föräldrars sammanlagda årsinkomst understiger Y kronor? Eller kanske där ingen av föräldrarna har utbildning över gymnasienivå? Det blir väldigt krystat. Dessutom blir det nog helt enkelt för krångligt att ha flera parallella kvoteringsregler, det fria valet blir då i praktiken starkt begränsat.
Varför skulle det bli krystat? Det är väl bara att ta den deklarerade årsinkomsten för föräldrarna.
Mikael:
Lpo 94 gjordes av dåvarande borgerlig regering. Likaså läroplanen dessförinnan Lgr 80. Bara så vi har det klart för oss.
Tycker du att den statisktik du visar är positiv? Skrämmande om din statistik stämmer att endast 41 procent av lärarna i kommunala skolor tycker att skolan är bra på att ge varje enskild elev det stöd den behöver.
HUR kan det vara så och VAD kan det bero på?
Den här typen av siffror är fullkomligt innehållslösa. De produceras ofta för att stärka det ena eller andra ideologiska argumentet. Lenas grundkritik av skolvalseländet är mycket välgrundad.
Problemet med det du föreslår är att lagstiftade kvoter den etiska och socioekonomiska sammansättningen inte går ihop med det fria skolvalet. När kvoten är full så är den full. Då får man likväl gå på en annan skola. Sen känns det ju lite obehagligt att bygga ett system som skiljer på folk och folk efter härkomst.
Sen tror jag att många av de parametrar du presenterar faktiskt i själva verket speglar den socioekonomiska och ja, kanske även etiska segregering som det fria skolvalet för med sig. Eftersom föräldrar som väljer skola är mer engagerade kan de även förväntas interagera mer med skolan och har därför bättre möjligheter att odla förtroende för skolan. Att lärarna i friskolorna tycker att eleverna i högre grad får den undervisning de behöver är inte heller förvånande. Det aktiva skolvalet ger ju friskolorna ”bättre elever” med ”bättre föräldrar” (dvs. sådana som tar för sig och väljer aktivt vars barn ofta även är starka i skolan). Att det då behövs mer resurser till de eleverna som blir kvar i den kommunala skolan är ju inte så konstigt. Att lärarna blir bittra och uttrycker detta är faktiskt inte heller så konstigt.
Mikael:
Och vad tycker föräldrarna om att Sverige stadigt halkar utför inom EU och i världen, vad gäller elevernas kunskaper, trots en massa friskolor? Är de nöjda med det också?
Det är ju mer eller mindre bevisat att det snarare har med boendesegregation, dålig läroplan, och lärares inkompetens att göra än med friskolor och privata alternativ. Läs skolverkets rapport innan du talar.
Tyvärr Mikael men du har fel. Citera gärna de avsnitt ur Skolverkets rapporter som du tycker styrker din tes. Läs också gärna Bo Malmbergs blogg, .
Hela poängen när man startar en friskola, precis som vilket annat företag som helst, är att man ska hitta en marknadsnisch där priserna gör verksamheten lönsam.
Privata företag är mycket skickliga på att utnyttja informationsövertag och felprissättningar. Att det finns vissa nischer på skolmarknaden där det råder felprissättningar o dyl ifrågasätts knappast, där en vinstdrivande skola kan hitta den nischen och ge vissa elever vad dom vill ha i nuläget (att skilja från vad samhället är intresserat att betala av också för delen) , men det är inte relevant som jämförelse med alla aktörer. Man måste kolla på en kommun där det finns bara vinstdrivande skolor för att se hur denna organisationsform fungerar jämfört med en där det finns bara kommunala eller bara privata ideella skolor, dessutom över tid då market entry har olika faser i optimalt agerande i fördelningen verksamhetskvalité och vinst m.m.
Två enkla jämförelse med försäkringar. Om du har ett jättebestånd hos Stora Bolaget som använder taskiga premieargument och därför har trubbig prissättning (tänk skolpeng), så kan du som ny försäkringsmarknadsaktör dra över 20% av detta bestånd med mer sofistiskerade premieargument och göra en bra vinst på detta samtidigt som du höjer denna del av beståendets andel i skador återbetalade premier.
Detta gör försäkringarna dyrare i det gamla beståndet för dom dåliga riskerna.
I försäkringsekonomi tycker vi att det i grunden är bra att alla verksamheter får bära sina verkliga kostnader, varför nischaktörers inträde är bra då premierna differentieras. Politiskt är det är en fråga om vi tycker att alla elever ska få undervisning för ett visst värde, eller efter behov till ett visst resultat. Endast i det förra fallet är det bra med nya aktörer som exploaterar felprissatta nischer.
Att bygga upp ett försäkringsbestånd är vidare oerhört kostsamt och kräver ofta flera år av negativa vinster och det är först när det väl är på plats man squeezar. Det vore förvånande om folk bytte till nya aktörer som dom på kort sikt tyckte var sämre. Det är inte alls förvånande om när den nya aktörer blir en gammal aktör med upparbetat bestånd, kvalitén förändras (eller priserna stiger, men detta är ju inte relevant på skolmarknaden.)
Mvh Olof
Ping: Bidragspartiet M och den lilla knähunden « Ett hjärta RÖTT
Jag skulle vilja att S i frågan om sk friskolor på traditionellt vis förenar det möjligas konst med att vilja, dvs två klassiska definitioner på vad politik är.
Det möjligas konst innebär att man av pragmatiska skäl måste acceptera det sk fria skolvalet. Att avskaffa det går helt enkelt inte att vinna val på.
Att vilja innebär att hantera den situationen i linje med sina värderingar. Följande skulle inte vara några som helst problem att få mandat för:
Myndighet sköter all intagning
Allt skall återinvesteras, inga vinster eller oskäliga ersättningar.
Kraven skärps
Kontrollerna görs seriösa
Sanktioner görs verkningsfulla
Intressant att följa debatten. Du föreslår i alla fall något, vilket inte Johannes Åman gör. Jag är själv småbarnsförälder som nu bott i England i 12 år, och likt fler och fler svenskar är jag bekymrad över både kvalitetssäkrandet av skolgången för våra barn och bristen på integration i sverige, vilket skapar den segregation du försöker få bot på.
Tyvärr tror jag inte slopandet av det fria skolvalet är lösningen på segregationsproblemet, då man aldrig (får jag hoppas!) kan tvinga människor till att bo i specifika områden och gå i specifika skolor utanför de områden de bor i och de skolor de har i sin närhet.
I England ser man väldigt tydligt hur s.k. ”catchment areas” påverkar huspriserna och hyrorna i områden med populära och undervisningsmässigt framgångsrika statsstyrda skolor då det står väldigt klart att familjer är beredda att betala mer för att flytta till områden där deras barn får gå i en bra skola.
Skulle vi helt enkelt slopa det fria skolvalet utan en bredare, tvärpolitisk och ärlig debatt om integration och segregation med förnuftig handelsplan som resultat kommer i min mening segregationen bara att öka då jag tror barnfamiljer kommer att mer aktivt söka sig (i den mån ekonomin tillåter) till områden där deras barn kan gå i en trygg skola med hög kvalitet på undervisningen, vilket onekligen leder till ökad segregering då bara fattigare människor i s.k. utanförskapsområden blir kvar.
Tack för din kommentar.
För att vara tydlig vill jag säga att jag inte tror på vare sig att tvinga människor att bo någonstans eller att mot någons vilja skicka barn till andra skolor än den i närheten. Idén är ju tvärtom att man ska kunna gå i sin närmaste skola.
Jag känner väl till den problematik som du tar upp från England och som ju också är väl känd från t.ex. USA. För att förhindra denna typ av processer krävs just likvärdiga skolor, och även en genomtänkt bebyggelseplanering. I Sverige har vi faktiskt haft en god bebyggelseplanering som har lett till att skolors upptagningsområden i Sverige i regel är väl sammansatta, socio-ekonomiskt. Men detta är något som man självklart hela tiden måste ha ögonen på.
Jag är glad att du delar min oro och jag tror som du att det krävs en rejäl satsning om vi vill skapa ett långsiktigt väl fungerande skolsystem för alla barn.
Skönt att Lena vågar ta upp frågan och ifrågasätta det fria skolvalet. Är det någonting som finns oerhört väl utforskat i Sverige, så är det den svenska skolans utveckling. Sedan många decennier har sociologer och pedagoger tröskat fram diffar som emanerar från både socio-ekonomiska och etniska faktorer. Själv arbetar jag med arbetsmiljöstatistik sedan många år, och det är ingen tvekan om att skillnaderna även när det gäller arbetsmiljön för eleverna har ökat oerhört kraftigt i takt med att friskolornas andel har ökat. Det gäller åtminstone den region jag jobbar med, Stockholms och Uppsala län. Det är numera stora skillnader mellan kommunerna, och mellan olika skolor inom kommunerna. Ett symtom som antagligen har en korrelation till dålig både segregation och dålig arbetsmiljö, är de många skolbränderna som har skjutit i höjden de senaste åren, utan att politikerna har satt sig ner för att diskutera vad det beror på. Förr byggdes gedigna skolor som eleverna var stolta över. Idag föser vi ofta ihop barnen i barackliknande provisorier. Riksdagens partier har mycket att begrunda. Minister Jan Björklund har tyvärr missat många faktorer i skolans problembild.
Hej Lena! Fantastiskt inlägg som vanligt! Jag vill dock uppmana dig att snabbt bredda ditt fokus lite. Segregation etc är absolut en viktig del av anledningen till försämrade resultat i skolan, men det finns så många fler problem. Lärare i dag har inte någon möjlighet att lägga ner stora mängder arbete på det lärare bör arbeta med: planerande och genomförande av lektioner. Arbete som borde skötas av någon form av sekreterare (föräldrakontakt, betygsregistrering mm). Med 30 elever per klass blir individualisering en omöjlighet, och elever med problem sorteras snabbt ut till särskolor eller yrkesutbildningar. Resurserna är det kanske mest grundläggande problemet. Så länge vi lärare har så stora klasser och så många arbetsuppgifter kan ingen öppna munnen om lärarleg, nya kursplaner eller bättre pedagogik. Sedan måste någon ta kampen mot mer betyg och nationella prov. Dessa antivetenskapliga quickfix-lösningar riskerar att haverera hela utbildningssystemet. Skolan styrs redan i dag i för stor utsträckning av betygsfixering och mekaniskt provskrivande. Jag skulle kunna hålla på hela dagen men du förstår nog huvudbudskapet. Jag har fler och mindre spretiga tankar på min blogg!http://fbb.blogg.se
Tack Fredrik.
Du har helt rätt i att det finns fler bekymmer än de som stod i fokus för Agenda-debatten, dvs. ökade skillnader mellan skolor på grund av skolvalsystemets utformning. Minskade resurser blev ett dramatiskt problem under 1990-talets kris, och det tycks som om vi sedan dess har blivit kvar i ett system där snävt tilltagna resurser förblir ett problem – trots att svensk ekonomi under lång tid har gått bra. Jag ser ett bekymmer i den politiska styrningsmodell vi har. Politikernas uppgift blir alltmer att hålla årets budgetramar, snarare än att styra solan strategiskt och långsiktigt. Att hålla budget kortsiktigt kan bli mycket dyrt på lång sikt. Det är en enorm skillnad jämfört med politikers syn på skolan före 1990-talet. Då handlade det inte ständigt om kostnadsminimering utan om att satsa på barnen för en bättre framtid.
Jag skulle önska att vi vågade ha verkliga visioner för skolan. Men om vi ska våga detta måste vi också våga bryta oss loss från idén att vi är ett samhälle som inte har råd att satsa på skolan – trots att vi har större resurser än någonsin tidigare.
Jag instämmer med stora delar av analysen på din blogg – tack för tips om den! Som politiken kan vi inte bara ta ansvar för statsfinanser (eller kommunala budgetar). Vi måste ta ansvar för innehållet i de verksamheter som vi har ett gemensamt ansvar för, däribland skolan.
Skit i Åman, Lena! Var DN gräver upp sina ledarskribenter kan man verkligen fråga sig. Jag noterar att alla avdelningar på DN inte är lika frälsta på friskolorna (”Gräddfilen till jobben blev en stor flopp”, 24/2).
Men visst är det mer fart och spänning i friskolorna än i de gamla kommunala tråkskolorna. Pedofiler och kvinnliga hallickar är bara några av dem som de senaste veckorna figurerat som ägare till friskolor – vilken kommunal skola kan tävla i den klassen?
Allvarligt talat: så vitt jag vet finns det inget annat land i världen där privatpersoner och företag kan ta ut vinster från skattefinansierade friskolor. Och oberoende av vad man tycker om det nuvarande systemet är det ovedersägligt att det innebär en fördyring och resursförstöring och gör det näst intill omöjligt för de kommunala skolorna att planera sin ekonomi och verksamhet.
Förslagen att komma åt segregationen genom åtgärder som de signaturen Börjesson föreslår finner jag djupt tvivelaktiga. Det finns ju faktiskt skolor i s k invandrartäta områden som lyckats enormt bra med sin uppgift.
Tack Inga-Lisa för dina synpunkter.
När det gäller förslag om hur skolsammansättning ska hanteras tror jag att det är viktigt att våga tänka i någon form av kontrollerade skolval i syfte att skapa en konstruktiv diskussion kring hur ett värde som fritt val kan vägas mot andra värden.
Jag tror själv att kvoteringar av olika slag kan vara problematiska och vill inte ställa mig bakom t.ex. en modell med en högsta andel barn med utländsk bakgrund. Men likväl är det viktigt att se att sammansättning av skolklasser kan spela roll.
Du har förstås alldeles rätt i att det svenska skolsystemet idag är närmast unikt med det helt oinskränkta skolvalet, de vinstdrivande skolorna, etc. Det viktiga är att vi nu äntligen får en konstruktiv diskussion om detta.
Var mer försiktig när du lägger med diagram för att göra din poäng, det är ganskat tydligt att exempelvis det du lagt med här är något missvisande i och med hur perioden är utplockad och Y1:s skala känns också denna lite väl ”utvald”.
Just att vrida på sanningen med diagram, statistik och logiska felslut i debatter och debattartiklar tycker jag har varit de rödgrönas och även en av Mona Sahlins största svagheter de senaste åren. Reinfeldt och Borg, i synnerhet Borg, har i mina ögon inte varit lika illa som de rödgröna när det gäller detta. Det är viktigt att bygga det deskriptiva fallet korrekt och inte fuska för att det skall passa ens normativa åsikt, då tror jag att man tappar folkets förtroende.
Tänk på det, tror det hade gjort partiet gott. Det är inte utan anledning som alliansens ledare uppfattas mer kompetenta och pålitliga än de rödgröna.
Hej Nick.
Jag tycker som du att det är viktigt att komma med riktiga fakta och därför är det också viktigt att du talar om vad somär ”något missvisande” och ”utvalt” i det som jag presenterar.
Det finns bara fyra Pisa-undersökningar, 2000, 2003, 2006, 2009. Alla år för Pisa-undersökningarna är alltså med. Pisa undersöker resultat i matematik, naturvetenskap och läsning. Jag redovisar alla tre. Vad är det som är problematiskt?
Ett problem för de röd-gröna är att mycket av den statistik som vi presenterar inte stämmer med de föreställningar som ledande media och debattörer har. Statistiken om de försämrade resultaten i Pisa är ovedersägliga men detta resultat – som visar att resultaten var bra så sent som år 2000 – stämmer inte med den verklighetsbild som har dominerat i Sverige under senare år.
Jag håller för övrigt inte med dig när det gäller Anders Borg men detta kanske vi kan diskutera vid ett annat tillfälle!
Till sist: jag kommer att forsätta att ta fakta på allvar eftersom detta är en förutsättning för framgångsrik reformpolitik. Folkpartiets vägran att se fakta är nu på väg att skapa stora bekymmer för dem.
Tack för en bra motkommentar och det är väldigt roligt att vi har en socialdemokrat som ser till att utgå från forskning och studier i den mån det går, varför såg vi så lite av dig inför valet? Jag visste inte att PISA-undersökningarna endast gjort tre gånger, där dör huvuddelen av min poäng i detta fall och bevisar att jag likt Åman måste läsa på bättre 🙂 Dock anser jag fortfarande, även efter Chris Bs kommentar att vi får för lite information om Y-axeln samt att vi borde kolla på exempelvis skalan 0-1000 alternativt göra ett index av förändringarna. Det viktiga är att vi visar trenden, vi får inte överdriva den! Själva grunden i kritiken var inte en attack mot dig Lena utan något jag tänkt på många gånger under hela året innan valet 2010.
Om du har några exempel till mig på logiska fel i Borgs resonemang eller statistik han använder sig av som är missvisande så är jag väldigt tacksam om du kan maila mig någon länk eller liknande där jag kan läsa om detta, ifall sådant finns. Det vore väldigt intressant.
Tittar man på skalan i diagrammet så pekar kunskapsnivån (till vänster antar jag?) neråt helt klart. Skillnaden mellan skolor (till höger antar jag) har mer än fördubblats. Vilket både ser bedrövligt ut i diagrammet och är det.
Jag antar att din kritik grundar sig på hur skalan valts på den vänstra Y-axeln. Men betänk också att det skall gå att läsa diagrammet. Det finns trots allt en skillnad. Med tanke på PISA undersökningens omfattning borde den även vara statistiskt säkerställd (det skulle vara intressant att se lite data på det dock). Gör man som jag antar att du vill (dvs. ta med hela den vänstra Y axeln) så skulle dessa skillnader inte synas särskilt bra. Trots att de flesta av oss vet att de finns där. Är inte det om något att förvanska statistiken? Att trycka ihop skalan så att försämringen ser försumbar ut menar jag?
Sverige har under högerns fyra år vid makten rasat till 9:e plats enligt UNDHP:s välståndslista! Och jag kan sätta den borgerliga välfärdsraserings-regeringens undergång i pant på att det kommer att rasa ännu mer!
Vi ligger nästan sist inom EU-länderna när det gäller akasse-utbetalningar och skatter på pensioner!
Sverige har blivit ett riktigt bananmonarkiland!
Bengt Nilsson, klassisk socialdemokrat
Angående Johannes Åmans påhopp på Lena Sommestad riktiga analys av hur dagens friskolor underminerar och segregerar barn och undervisningen i Sveriges skolor!
”Björklund gör u-sväng om friskolor
SVERIGE Utbildningsminister Jan Björklund (FP), som varit en stark förespråkare för friskolor, backar nu och säger att ekonomisk vinst tillåts gå före kvalitet i skolorna.
Kritiken kommer efter de senaste veckornas rapportering om undermåliga friskolor i bland annat Västsverige.
Jan Björklund säger til Dagens Industri att den borgerliga alliansen haft en något naiv syn på friskolor.
– Luckor i lagstiftningen har gjort att friskolor kan strunta i att ha bibliotek, studievägledning och skolsköterskor, och att ägarna har kunnat utnyttja det för att ta ut ekonomiska överskott, säger utbildningsministern till DI”
Bengt Nilsson, klassisk socialdemokrat
Hej Lena,
Tack för att du höjer nivån på den svenska debatten genom att använda dig av forsknings resultat.
Dock har jag en invändning till ditt användande av statistiken ovan. Som jag förstår ditt argument ovan består det av två delar:
1. Det fria skolvalet ökad ojämlikhet mellan skolor. Detta tycker jag det verkar finnas bra empirisk bevisning för i Bo Malmberg et al. artikeln.
2. Ökad ojämlikhet mellan skolor leder till lägre resultat. Gällande genomsnitts PISA resultat verkar detta vara sant (inte bara för sverige men också för andra länder). Men slutsatsen att det skulle gälla för det verkliga ”kunskaps resultaten” bygger på att ”kunskap” är linjärt relaterad till PISA resultaten, för detta finns inga bevis. Istället är min personliga erfarenhet att resultat från de flesta prov är avtagande med ”kunskap”, altså att riktigt duktiga elever får högre betyg än medelmåttiga elever men att den absoluta skillnaden mellan själva betygs numret avtar desto högre upp på betygsskalan eleverna är. Om detta är fallet med PISA proven betyder detta att en högre ”kunskaps varians” men samma ”kunskaps genomsnitt” ger ett lägre genomsnitts PISA resultat.
När jag påpekade detta på Bo Malmbergs blogg svarade han ”Att utreda vad som ligger bakom sambandet mellan bsv [between school variance] och lägre resultat är inte gjort i en handvändning” men att han antog att PISA är konstruerat så att resultaten är ”policy relevanta”, men jag har inte hittat några bevis för detta.
Altså, förstsätt gärna att argumentera för att det fria skolvalet lever till mer ojämlikhet, vilket är dåligt i sig själv. Men än så länge tycker inte att det finns bevis nog för att säga att ökad ojämlikhet leder till lägre ”genomsnitts kunskap”.
Mvh,
Martin
När det gäller empiriska fakta finns det alltid möjligheter att gå vidare och diskutera hur väl olika mått verkligen fångar det som ska mätas. För politiken måste dock gälla att vi förhåller oss till de bästa mått vi har och försöker agera därefter. När det gäller skolresultat finns en stor uppslutning kring Pisa och det blir problematiskt om vi förkastar måttet när det börjar visa sämre resultat för svensk del. Inom miljöpolitiken använder man sig av en försiktighetsprincip, som jag tycker kan fungera som vägledning här också. Med starka indikationer om försämring – men utan fullständig visshet – måste åtgärder vidtas. Alltså hoppas jag att fokus i svensk debatt nu riktas mot de försämrade skolresultaten, tills bättre statistik ev. kan tas fram.
Det här måste förändras! Som uni-student förstår man ganska snabbt att något är fel, det finns flera studenter som knappt öppnar en enda bok under hela sin studietid, men ändå klarar av att ta examen… skrämmande! Å mest tragiskt är det för de barn som får denne student som lärare sedan.
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/de-hoga-betygen-sanker-skolan#article-readers
Lena, hur ser du på att som socialdemokrat kritisera friskolor, samtidigt som andra S-politiker, som Ole Salsten med sitt Baggium, skär guld med täljkniv på företagande i friskolebranschen? Se länk till dagens DI:
http://di.se/Artiklar/2011/3/7/229384/S-toppens-skolklipp/
Det känns förresten rent allmänt som om en stor del av de välfärdsrelaterade verksamheter som privatiserats de senaste decennierna och drivs med god vinst har just politiker (från båda blocken) i sina styrelser. Är detta ett trovärdighetsproblem?
Ja detta är ett mycket stort trovärdighetsproblem, i synnerhet för socialdemokratin. När politiker har att hantera beslut som har stor ekonomisk betydelse för enskilda företag eller individer, då ökar riskerna för påtryckningar och oegentligheter. Avregleringar av alla slag har under senare år gått hand i hand med kraftigt ökade inkomstskillnader. När debatten går het om friskolornas långsiktiga effekter kan vi åtminstone vara säkra på en sak: på kort sikt har de gett enskilda aktieägare mycket stora vinster.
Tack för ett utmärkt svar! (Dvs ett svar som stämmer väl med min egen åsikt. :)) Hoppas att du inom kort hamnar i en position där du har större möjlighet att påverka såna här saker i ditt parti.
Bengt Blomberg, citat
Irene Wallin Vi vill återskapa ett solidariskt samhälle som tänker på människan före kapitalet. Få tillbaka vår trygghet ifall vi blir sjuka eller arbetslösa. En bra skola och arbete åt våra barn och ungdomar. Trygg ålderdom etc. Idag urholkas allt detta successivt för att göra en del rikare och rikare. Ingen kontrollerar vad skattepengar hamnar. En del får starta mycket suspekta rörelser som tär på skattemedlen. Hela Sverige rasar successivt ned i botten om inget händer och det snart.
Irene Wallin Undrar just om någon av dessa kandidater tänker så????
Slut citat
Hälsningar
Bengt
Ping: Segregation, skolval och skolresultat « Ekonomistas