Så vaknar jag en morgon och känner att sorgen har kommit ifatt
Alla vi som är så besvärliga och så illojala
Alla vi som drivs av en övertygelse som gör att vi inte längre kan tiga
Vart ska vi ta vägen?
Hur möter vi tystnaden?
Vi är ju socialdemokrater
därför att vi inte kan vara annat än socialdemokrater
Lena Sommestad 
Där sätter Du fingret precis på punkten !! Men visst vet vi var vi ska ta vägen!
inser du inte att du själv är en ganska stor ledstjärna och som kan väcka fler
att inte längre knyta näven i byxfickan utan lyfta den.
fortsätt oförtrutet!
UPPROP
Läs bloggen akenorrnan.wordpress.com
Är inte medlem i socialdemokraterna (ännu..) av skäl som jag inte behöver gå in på här, men följer din blogg med stort intresse, och den ger mig stor intellektuell stimulans.
Är däremot medlem i en annan stor och gammal folkrörelse och känner igen så otroligt mycket av det du skriver.
Med detta inlägg satte du fingret på exakt den känsla jag själv har haft en tid inför en rörelse som jag känner så oerhört starkt för, men där jag upplevt att det är alltför svårt att föra en debatt, utan att anses som just besvärlig.
Det enda skälet att intressera sig för socialdemokratrin är alla ni som är så besvärliga, illojala och som drivs av en övertygelse som gör att vi inte längre kan tiga. Vi är många som lyssnar med örat mot marken i en brytningstid när den gamla världsbilden måste omförhandlas.
Väldigt bra sagt, Arne.
Det handlar för oss kvinnor om mod – att våga vara besvärliga. När en man i partiet kritiseras kommer 10 män till hans försvar. Så förfärligt räddhågsna är män – för kvinnokraft.
Jag känner inte din erfarenhet Nakenkatten ,men tror vi ska akta oss för att
så splittring i en könsdebatt. Vad jag förstår finns det krafter som vill utnyttja denna. Läste just en blogg av ystadpolitikern Jönsson som tycker det är ett fint upplägg med en karl som partiordförande och en kvinna som partisekreterare , och hipp så har man ordnat det hela. Jag ser gärna en kvinna som partisekreterare , men huvudsaken är att partiledaren ÄR RÄTT KVINNA.
Ping: Ingenting att skratta åt…. « Ett hjärta RÖTT
Kära Lena! Det är sådana som du, som kan få mig att återvända som medlem i partiet, där jag egentligen hör hemma av födsel och ohejdad vana. Jag har dock vandrat ut och in som medlem några gånger. När jag gått ur har det berott på att min hemmahörighet inte kännts naturlig. Du har lyckats tända ett nytt hopp hos mig och jag hoppas och tror att du får gehör bland många många nu!
Sörj ej – organisera.
Skall man tolka detta som att det har kommit ett besked i frågan om ny partiledning, och att det var negativt? Om det inte ens nu, i socialdemokratins svarta stund, ges något utrymme åt er som faktiskt värnar kärnvärdena och har idéer om hur de kan drivas i nutiden, om det till och med nu är intrigmakarna och maktpositionsbevakarna som får styra oinskränkt, då är nog hoppet ute för det gamla SAP. Då har förfallet gått för långt. Då bör du och alla dina meningsfränder göra som i boktiteln, gå utan dem. Starta ett nytt parti, det gamla har nått vägs ände. Och Sverige har helt enkelt inte råd att fortsätta låta borgerligheten stå helt oemotsagd i alla frågor som betyder något. Den riktiga socialdemokratin behövs, oavsett vad det parti som står för den råkar heta.
Jo det var också det jag först tänkte på.
En annan spekulation kan kanske vara att Lena fått påstötningar om att hon borde hålla käften och inte vara illojal och besvärlig.
börjesson och Lasse: om era misstankar är riktiga är det hela groteskare än jag trott, men ska vi inte i så fall vara tacksamma. Då finns det de som ser Lena som ett allvarligt hot och de blir tvungna att träda fram. I det ögonblicket är de borta. Att bli ledsen är en sak, men att Lena skulle backa och falla undan ? Det kan väl ingen av oss tänka.Det är ju nu som vi på allvar måste i varje ögonblick agera.Våra ombud som ska skickas till kongressen ska ges klara direktiv, det är vi gräsrötter som ska se till det.Vi har bräckjärnet, hugg tag i det. Är ni inte medlemmar, gå med och träd fram, ridån är uppe.
Om vi får tro Aftonblaskan så är även förrförre partiledaren aktiv i att valbereda.
– Han har ringt och skrämt folk
”– Han har ringt runt och skrämt folk från skogslänen, säger en S-källa.
…
Enligt uppgift har Göran Persson i helgen ringt upprepade samtal till Norrlandsdistriktens ledare.
– Han har ringt runt och skrämt folk från skogslänen för att få folk att ställa upp bakom Thomas Östros, säger en högt uppsatt S-källa. ”
Ledarskap är att stå på sig och kämpa för sin idé även om det kommer motgångar. Att inte sälja ut sig. Det är inte slut förrän den feta damen sjunger.
I övrigt en stimulerande blogg. Jag följer den också för att se var socialdemokratin tar vägen, även om jag tycker Lena ligger mer till vänster än hur jag uppfattat socialdemokratin tidigare. Jag hoppas på att antingen vänsterfalangen tar över helt i S, dvs att alliansen faktiskt har knuffat S vänsterut, mumsat i sig de tidigare s-väljare som låg närmast mitten, vilket jag tror innebär ett minskat väljarstöd för S. Alternativt att de väljer Östros som partiledare, då tappar S garanterat 10% direkt. Det farligaste för alliansen vore Pagrotsky, men jag hoppas att han anses för gammal.
Lena! Tack för att du försökte. Fortsätt! Du är en ständig källa till inspiration, och har förmåga att sätta finger och ord på sådant som är viktigt och som blev så bortslarvat inför valet. Förstår att det kan kännas motigt ibland, så jag hoppas med dessa rader ingjuta i alla fall en uns av den energi dina tidigare rader gett mig. Varmt tack!
Ledsen om mitt tal skadades.
Men jag tror att livet är väldigt kreativ.
Jag tror att vi lever i en global fasövergång.
Vi går från en tid till en annan era.
I detta drag förändrade allt.
Vi är tvungna att ändra och anpassa sig.
att denna globala omvandling är helt nytt i mänsklighetens historia.
Så är det humanitära oro.
Höjer mänsklig kreativitet.
Höjer den mänskliga viljan.
Och höjer nyfikenhet och iver för att se nästa värld.
Därför kommer den mänskliga kreativiteten växa upp.
Din reflektion i form av en dikt säger mer än alla så kallade insiktsfulla analyser av läget inom socialdemokratin, samt skvallrar om det allvar som stundar för de som hoppas på något annat än en ännu kraftigare dikeskörning ner i det borgerliga träsk där alla synes vilja trängas och hylla varandras förnyelse och modernitet.
Kampen mot orättvisor och fattigdom måste inte ersättas av en ny ”sexig” politik eller andra glassiga uttryck från högersocialdemokratins nyordsförråd.
Hur möter vi tystnaden? Ilska? Definitivt inte genom tystnad. Borgerligheten är välorganiserad inte enbart inom sina egna partier.
Kanske du, Pagrotsky, Suhonen och några till kunde starta ett riktigt socialdemokratiskt parti ifall det går så illa som jag skriver om här nedanför?
”
(S) har det samma problemet som andra partier: Till en början är det ett parti med dynamik. När det kommer till makten gör det saker. Oundvikligen innebär det också att göra fel, inte bara rätt. Men dessa fel vid makten utnyttjas och ett maktspel tar sin början inom partiet på ett sätt som gör att det förlorar mer och mer dynamik och kontakt med sitt existensberättigande. (S) har gått så långt i detta om Damberg, Österberg eller Östros väljs att klarsynta väljare inser att det värsta för samhället vore att ge regeringsställning åt ett sådant parti.
”
Kanske måste man invänta 2014 och hur det går i valet för ett sådant beslut, men blir till exempel Damberg statsminister (vilket iofs skulle förvåna mig) lär ju tiden vara mogen för att starta ett socialdemokratiskt parti på nytt.
Sorry för denna torra kommentar, jag har Asperger och kan verka lite okänslig ibland. Tycker mycket om din dikt, lite Karin Boye-känsla faktiskt, samtidigt har jag svårt för melankoli i längden (vilket ju Boye också lär ha haft och jag kan tycka att hennes dikter manar till att använda melankolin som en transformationsfas, en fas på vägen från A till B, något att stanna kvar vid, men inte för länge, något att använda som ett led i transformation); gå ur (S) om du känner att det blir för melankoliskt nån gång i framtiden. Visst, FI har inte kommit in i Riksdagen, men jag är säker på att ett feministiskt, socialdemokratiskt parti har alla chanser i världen att gå in i Riksdagen med råge.
Kör hårt!! (säger jag på mitt aspergiska, lite klumpiga sätt)
Tack! Melankolin får bara ta över en liten stund ibland; kanske som ett andetag när man tar sats….!
Ja , visst kan det vara så. Men för mig, och många andra, är det politiker som du som gör att arbetarrörelsen känns intressant och relevant. Hoppas du fortsätter att sprida dina insikter i samhällsdebatten. De behövs sannerligen i en tid där vi håller på att drunkna i en flod av tom retorik och triangulerade ”ståndpunkter”, men egentligen törstar efter eftertanke och reflektion.
Det var en ledsam vers Lena. Men du får inte ge upp.
Jag är ganska övertygad om att vinden har börjat vända och när den börjar blåsa allt kraftigare så kommer dagens nyliberaler inte att ha någon chans (förutom att skjuta på folk möjligen). Då måste det finnas moderna människor som kan ta över, sådana som inte försöker luta sig mot idéer som visade sig fördärvliga redan på tulpankraschens tid.
I det långa loppet är det bara traditionell solidarisk socialdemokrati som kan skapa goda förutsättningar – för alla.
Hej Lena…
Sanningen är att det finns en gräns… Någonstans måste även den mest inbitne socialdemokraten inse att den inte längre passar in, i det parti som inte längre är var det var.
Självklart vill man så gärna… Historien formligen skriker till en, att vara lojal.
Frågan man måste ställa sig, blir tillslut, lojal till vad? Lojal till partiet till varje pris eller lojal till de ideal och den ideologi som alla tidigare partimedarbetare kämpat för?
För mig är svaret enkelt.
Detta partiledarval blir avgörande.
Antingen så väljs ledande företrädare som står för idealen eller så får idealen föda ett nytt parti.
Själv kommer jag då lämna partiet och samla ALLA jag känner till ett upprop för att bilda ett nytt socialdemokratiskt parti. (En utbrytning som vänder sig till alla s.k. vänstersocialdemokrater, progressiva miljöpartister, feminister och vänsterpartister.)
Skulle detta ske måste det fram ledande företrädare som sympatisörer och väljare har förtroende för. (I min drömvärld skulle detta vara; Lena Sommestad tillsammans med ngn av Leif P/G. Friddolin/Jan Eliasson etc.)
Självklart hoppas jag det vi nu bevittnar är de djupaste och svåraste födslovåndorna socialdemokraterna måste gå i genom för att åter bli ett riktigt socialdemokratiskt parti. Att det blir mycket bättre väldigt snart.
Att som strofen lyde… ”Störtas skall det gamla snart i gruset. Slav stig upp för att slå dig fri. Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli.
Upp till kamp emot kvalen! Sista striden det är,
ty Internationalen åt alla lycka bär.”
Lena!
Hoppas att du i det mörker som nu råder kan finna ngt hopp att glädjas åt. Att du ser ngt som vi kan gå vidare med (inom partiet).
Glöm inte att vi är många som skulle sluta upp bakom dig om du gick i bräschen för bildandet av ett nytt äkta socialdemokratiskt parti om socialdemokraterna sviker oss kärnväljare. Detta nya parti är jag helt övertygad om på kort tid skulla sopa banan med det nuvarande (S) och skicka dem till historiens skräphög… där det hör hemma om de inte anammar sin egen ideologi!
Allting vi byggt upp kan vi bygga upp igen… Grunden för partiet finns redan. Ilskan, besvikelsen, sveket… och inte minst, den ideologiska övertygelsen!
Vi byggde landet… (och kan bygga det igen)
Vi bygger landet i gärning och ord röjer dess tegar och plöjer dess jord
Vi bärgar skörden som åkrarna gav timret ur skogen och fångsten ur hav
Vi är de tusenden som bygger landet, vi bar det fram i nöd och strid
i trots och längtan, i svält och armod, nu bygger vi den nya tid!
”Frågan man måste ställa sig, blir tillslut, lojal till vad? Lojal till partiet till varje pris eller lojal till de ideal och den ideologi som alla tidigare partimedarbetare kämpat för?
För mig är svaret enkelt.
Detta partiledarval blir avgörande.”
Jag håller med dig. Det känns trist om de riktiga socialdemokraterna, som jag är övertygad om är i majoritet, blir de som ska känna sig tvungna att lämna partiet efter kongressen.
Men någon stans måste vi dra gränsen. Våra värderingar om social demokrati och jämlikhet har inte fått en syl i vädret de senaste decennierna, makthavare till höger har på auktoritärt manér stängt ute mer vänsterorienterade socialdemokrater från något reellt inflytande och det har knappt ens varit möjligt att tala om socialism.
Så nej, om högerlinjen inte bryts så är det hög tid att lämna det sjunkande skeppet. Jag skulle helst vilja se ett brett demokratiskt socialistiskt parti, som kan rymma både socialdemokrater och vänsterpartister (dagens V har ju faktiskt gjort upp med stalinismen, mer så än SAP i.a.f. och står inte för någonting odemokratiskt även om jag inte håller med dem i allt), och för den delen även progressiva miljöpartister, stora delar av F!, allehanda folkrörelser/sociala rörelser osv.
Ett öppet och starkt oppositionsparti som vill och kan förändra samhället i grunden, till en mer jämlik och demokratisk plats, det är vad som behövs. Om Socialdemokraterna inte kan bli det partiet, ja då får vi väl skapa oss ett annat.
Tror inte man skall underskatta Lenas betydelse för att Håkan Juholt blev föreslagen. Hon bar verkligen vår kollektiva ilska mot högervridningen av partiet, identitetslösheten och svekpolitiken mot kärnväljarna.
Genom att göra det fick hon alla ”riktiga” sossar att våga stå upp och säja NEJ! Vilket förhindrade att ännu en högersosse utsågs och alla misslyckanden återigen sopades under mattan. Dessutom födde hon en livskraft i vår idedebatt vi länge saknat, vilket redan nu ger ringar på vattnet…
Självklart skulle jag helst sett Lena som en av två partiledare. Men när en så pass bra kandidat (ideologiskt) blir utsedd som Juholt, ser jag stora möjligheter för partiet ändå. (Att Lena skall ha en plats i partistyrelsen och VU är självklart!) Tar för givet att Håkan kommer se till att detta sker (tillsammans med de distrikt som stod bakom Håkan) även om den processen också har en tidsaxel att ta hänsyn till.
Under tiden är den idédebatt som Lena driver helt nödvändig för att kongressen i höst skall bli den ideologiska uppdatering och förändring i jämlikhetens, solidaritetens och rättvisans tecken vi alla eftersträvar.
Lena behövs!
Hennes klarhet och intellekt kan och skall föra vår organisation framåt in i framtiden!
Hon måste belönas med sin rättmätiga plats i vår organisation, med verktyg att implementera sina ideer för att föra oss framåt, oavsett om det gäller det kunskapsbaserade samhället, miljön eller den ideologiska inriktningen på vår sakpolitik!
Tack Lena…
Älskar det du gjort, och längtar efter det du kommer göra framöver!
Tillsammans kan och skall vi göra stordåd 🙂
Faktum kvarstår Lena blev undanskuffad.Juholt är definitivt inte vänster
utan djupt nere i fåran.
Hur vi stöttar Lena i fortsättningen ?
Vi kan möjligen tvinga fram en omröstning och votering med Lena som motkandidat men är det att stötta henne? Här måste hon på något sätt ge besked.
Kommentar till rodtorpet; Tvingar vi fram en omröstning så dömer vi FÖR ALLTID Lena till utanförskap inom partiet. Dessutom tvingar vi fram en högervridning i partiet som respons på försöket… (Lite mer strategi om jag får be).
Vad gäller Juhult så är han mer åt vänster än ngn annan kandidat, bortsett från Lena (och Palm). Självklart har han en rad ståndpunkter också jag skulle kalla mitten, men INGEN av dem rör solidaritet, den gemensamma ekonomin etc. och detta är de mest centrala vänstervärden vi har inom socialdemokratin. Jämför man med de andra utpekade konkurrenterna är han klart till vänster (undantaget de enligt ovan.)
Tror det bästa sättet att stödja Lena är att välja in kandidater till höstens kongress som står för hennes samhällssyn vilka kommer att (åter)införa den politiken i partiprogrammet igen. (Dessutom kommer de välja Lena till en central position i partiet).
Vill inte att Lena tar på sig självmorduppdraget att utmana på nästa kongress… Rätt hanterat kommer hon bli socialdemokraternas ekonomisktpolitiske taletsperson… (Den kanske mest centrala positionen efter partiledaren.)
Därifrån kan hon verkligen göra stor skillnad.
Stötta henne i den resan istället!
Till Morgan Svensson; Det var detta jag menade när jag satte frågetecknet.
Vad Juholt beträffar är jag tveksam ,även om Lenas fortsatta placering i ett partledarskap
Västersidan ville ju ha Pagrodski, inte Juhholt
Tycker att du resonerar klokt även om du svängt kraftfullt
Vi har kanske inget annat att göra än att vara positiva än så länge,eller?
Hej Rodtorpet…
Det kan synas som jag svängt (kraftigt)… och visst, om man uppfattat mig som om jag menat att ENBART Lena kan bli partiledare så har du rätt…
Min vilja har hela tiden varit att Lena skulle bli partiledare eftersom hon i mina ögon är perfekt, men min grundinställning har varit att om partiet inte utser en partiledare som går tillbaka till grundvärderna, jämlikhet, solidaritet och rättvisa då lämnar jag partiet för gott (och gör ALLT för att de skall ersättas med ngt bättre).
Håller med dig om att det delvis är hoppet som håller mig uppe, vad gälller Håkan Juholt… (Hopp vad gäller att han har förstånd att rensa ut de som ligger bakom de senaste 10-15 årens fiasko och ersätta dem med personer som Lena.) Först när denna process är klar vet vi om min förhoppning besannas eller om vi borde satt allt på ett kort och förordat Lena, mot Juholt.
Har dock en stark känsla av att Juholt är ett mycket stort steg framåt om man jämför med både Göran och Mona, varför jag skulle bli mycket förvånad om det blev fel… (Han har helt klart hjärtat till vänster i kärnfrågorna) men är också helt klart en pragmatiker som söker sig åt mitten för att skapa bästa möjliga lösning…
Vad som oroar mig mer är Jämtin. Hon har ibland framställs som att vara vänster, men i mina ögon har hon alltid varit höger (i hjärtat) och en ganska dålig sådan.
Hon är i mina ögon dålig på att ”fånga bollar i luften” och har svårt att ”tänka klart” vad/hur/varför etc. (Nödvändiga egenskaper för en bra partisekr.) Dessutom är hon nära lierad med de flesta jag skulle vilja se försvinna ut i periferin bland tidigare toppsossar. (Kan både vara bra och dåligt, beroende på om hon följer deras agenda eller för partiets talan oberoende av tidigare lojaliteter med dem).
Hade hellre sett t.ex. Karl Petter Torvaldsson som partisekr. eller varför in N. Pekul?! (Lena tycker jag är mycket mer lämplig som tung pjäs i form av ekonomiskt politiskt talesperson).
Ser Lena som en nutidens Ernst Wigforss, en ideolog, som klarar av att föra vår ideologi, vår idetradition in i framtiden. En finansminister i vardande… (I den rollen med ”rätt” folk omkring sig kan hon göra ännu mer nytta än om hon blev partiledare.)
Förstår den nya partiledaren henns potential… går socialdemokratin en ny vår tillmötes… Vi får vänta och se… Jag känner i alla fall hopp… inte minst därför att jag vet att Lena finns att tillgå… (Dessutom så slapp vi en tydlig högersosse som partiledare… Detta hade i sanning varit en katastrof!)
Ny kommentar till Morgan Svensson
Tror vi är nästan fullständigt i linje
Den vidare utvecklingen avgör vår aktion.
Allt tycks vara över
Skulle det gå så illa som allt tyder på
Finns det inget hopp för oss illojala
Då återstår bara att odla sina privata intressen
eller förflytta sig längre vänsterut
Kvar blir då bara realisterna
de hårdföra män som behärskar staretegin
och säger sig veta vad vanligt folk tänker
Då förpassas alla drömmar ner i källaren
Vi andra tynar så sakteliga bort
och de sista resterna av en folkrörelse förtvinar
bra sammanfattning av tankar som liknar mina. Tyvärr har jag en debattartikel att skriva mot skumrasket kring nytt nedköps-huvudavtal den dagen du är i Lund.
Fortsätt att gjuta mod i oss. Det behövs inlägg som dina i debatten.
Samma sorg för att inte säga förtvivlan kände jag och de två unga SSU:are jag hade hemma vid middagsbordet igår. Vi kunde inte för våra liv se någon framtid vare sig för Sverige eller för Socialdemokraterna med en Damberg, en Östros eller en Österberg som partiledare. Vad är problemet i detta stora gamla parti? Varför skulle det tillsättas en stor krikommission om inte analysen man gjorde skulle utgöra grunden för S nya politik? Varför diskuteras inte öppet vad olika ”falanger” vill inom partiet? Den locket-på-taktik som nu råder verkar kunna trasa sönder väl så mycket som en öppen debatt ev skulle kunna göra. Är S så fast i någon gammal sörja, som vi ”gräsrötter” inte riktigt vet vad det är, att man tänker missa den enorma chans som just nu finns till en ny framtidspolitik? Ska det bli FP som blir först med att strama åt kring friskolorna (Lotta Edholm må fortfarande vara entusiastisk men hennes partiledare har insett problemen)? Ska det bli KD som blir först med att rätta till orättvisorna kring sjukvårdsköer och sjukpenning, inse att allmänintresse inte är det samma som vinstintresse? Ska M bli det parti som för kvinnofrågorna och förslagen om kvotering?!
Med andra ord, inser inte partiet hur rätt Lena Sommestad har i sin analys av samhället och ekonomin och vart vindarna blåser nu och hur mycket det ligger i hennes tankar och idéer om en framtida politik för S?
Jag och ”mina” ungdomar känner både sorg och frustration. Men vi vet också hur väldigt många det trots allt är inom S som håller med Lena Sommestad i hennes analys och som stöttar henne. Och bryter du dig ur och bildar ”eget” så röstar vi på dig! N. S.
Ge inte upp. Älskar din blogg och dina analyser. Du behövs verkligen i partiet och har många vänner i partiet men ännu viktigare du ger också sympatisörer.
Jag är säker på att det finns ungdomar som går med i Lena Sommestad och sedan går med i partiet.
Jag känner igen detta med att möta den stora tystnaden från en organisation man gett sitt hjärteblod, men min erfarenhet så finns stödet ibland bara som viskningar, men efter ett tag vänder det och man bärs fram och kan t.o.m. flytta en och annan betonghäck och flytta fram en och annan position. Är med dig i tanken
Lena jag är lite ordblind ursäkta
Hej
Jag vet inte vad som har hänt eller vad som håller på att hända. Vemodet och sorgen i det du skriver går inte att ta miste på. Jag vet att det DU har gjort och gör är oerhört bra för partiet. Lena!! Du är ju den enda inom partiet som driver socialdemokratiska idéerna framåt. Du drömmer dig inte bakåt. Du gnäller inte. Du ser möjligheter! Så min fråga till er alla som ser Lena som illojal och besvärlig är; Hur kan man vara illojal mot en idé? Hur kan man vara besvärlig när man ser möjligheter? Det är för mig obegripligt.
Stå på dig Lena! Ur detta kommer det något gott! Det måste det göra!
Noooooo! Du får inte deppa Lena! Vem ska då ge mig hopp om en bättre framtid?
De senaste månadernas ivriga diskuterande har kännts som en vitamininjektion i vårt parti och det är inte minst tack vare din insats, Lena. Allt det har vi ju inte ägnat oss åt bara för ett partiledarval. Oavsett vem vi nu ”får” som partiordförande (för väljer känns det ju faktiskt inte som att vi gör) så är allt det arbetet inte ogjort. De diskussionerna försvinner bara om vi som vill föra dem försvinner, och det lär vi ju inte göra. Så fortsätt vara ”besvärlig”, det är väl det bästa sättet att vara lojal just nu!
Du har alldeles rätt – vi siktar framåt!
@Jonas Ringqvist, 8 mars kl 6:30 em
Du har en poäng i att vi ”får” och inte väljer ordförande. Min förhoppning hade varit att e gräsrots-mobilisering skulle driva fram Lena till ordförandeposten.
Men nu är det också så att jag skriver en studiecirkel som till betydande del handlar om organisatoriska frågor. Vilken bakgrund partiets ordföranden haft är en av grejerna jag granskar. Urvalet börjar långt innan det bekräftas av en kongress.
Den mobiliering som skulle behövas för att få Lena vald är tyvärr något partiets medlemmar inte är vana vid, då den auktoritära kulturen gör att vi vänjer oss vid lydnad och förnöjsamhet.
Ping: No Child Left Behind kommer inte att ge den påtagliga förbättring i amerikansk utbildning som alla hoppas ska ske menar en kritisk Diane Ravitch… « reflektioner och speglingar II…
Ping: No Child Left Behind kommer inte att ge den påtagliga förbättring i amerikansk utbildning som alla hoppas ska ske menar en kritisk Diane Ravitch… « reflektioner och speglingar II…
FAN också! Det är väl typiskt. Varför är det så få som ”gör något” som tänker som en själv. Man sitter i soffan och gapar åt omröstningen i Let´s Dance och Melodifestivalen. Men insikten kommer så småningom att det faktiskt är DE SOM RÖSTAT som tycker så.
Man får väl börja engagera sig politiskt och börja rensa upp i kloaken i alla fall då. J-la idioter. Du ska inte behöva vara ensam i alla fall Lena. Att somliga ska vara så otroligt puckade att man måste göra allt själv…
Upp till kamp.
Kom igen Lena.
En dikt ger ord åt känslan – din känsla är också min. Mitt parti, min socialdemokrati, tycks tagen gisslan av någon med andra ideal. På tröskeln till det nya löftesrika, får jag dörren slängd i ansiktet. Men att vi är många som står där utanför, förvånade, förargade, förolämpade ger ändå visshet att gryningen kommer så småningom. Så småningom. Ett sådant slöseri med tid. Öppna dörren!!!
Kvinnor! varför kämpar ni inte tillsammans för lika lön för samma arbete som män?
Kan vi inte få rättvisa mellan kvinnor och män , kan vi inte heller kämpa tillsammans, för andra orättfärdigheter och dumheter i samhället!
Lena!
Du har min röst. Jag har också fått veta av 3 av mina vänner, som senast röstade på miljöpartiet, att de fått upp ögonen för dig.
Du har därmed lyckats värva 4 civilingenjörer, höginkomsttagare, alla med bostadsrätter i Vasastan och på Kungsholmen. Det är personer som oss som senaste årens sossar gjort allt för att värva, till och med genom att frångå socialdemokratisk politik, i blind tro att vi enbart attraheras av sänkta skatter och RUT-avdrag. Du har lyckats där sossarna tidigare misslyckats. Genom ditt intellekt, din värme, din kunskap och din moderna omvärldsanalys.
Fortsätt kämpa och synas så kommer du garanterat värva fler av oss!
Mycket dystert här. Det går faktiskt att vända på kuttingen och se vissa ljuspunkter mitt i eländet. Egentligen är det väl första gången i Partiets moderna historia som det faktiskt förekommer att relativt öppen debatt om partiledarposten. Den förs visserligen via sociala medier och via gammelmedia och inte i ”rörelsens” fora. Men tidigare har det ju gått ganska bra att vaska fram en partiledarkandidat efter den gamla mallen. Sannolikt är detta sista gången som processen att ta fram en ny partiordförande kommer att gå till på detta slutna sätt. Jag antar att denna process är ganska nogsamt reglerad i Partiets stadgar. Dags alltså att någon ser till att föreslå stadgeändring till nästa kongress!
Partiet har länge varit en sluten monolit som i stort sett fungerat efter den demokratiska centralismens principer. Det partistyrelsen slår fast blir rörelsens lag. Så länge Partiet utövade statsmakten nästan jämnt så kunde det rulla på i gamla hjulspår. Men nu saknar Partiet både makt och en trovärdig politik. Att leda ett sådant parti är utomordentligt svårt och ovant. Inga statrådstaburetter hägrar inom överskådlig tid.
Lena Sommestad når nog inte ända fram denna gång. Hon har haft för kort startsträcka och har sannolikt inte sett till att ha rätt uppbackning.
Men det hon har visat säger mig att det finns hopp om framtiden.
Till ”Bosse”: Du skriver ”har sannolikt inte sett till att ha rätt uppbackning”. Men samtidigt skriver du ”Men det hon har visat säger mig att det finns hopp om framtiden”. Jag undrar om inte (S) blivit för mycket en del av din kropp för att du ska förstå att problemet är just alla som tänker i termer av ”rätt uppbackning” och inte i termer av vilken politik som är den eftersträvansvärda? Att problemet är just alla som säger ”visst, klokt sagt, men finns ju ingen uppbackning i partiet, fy skäms”.
Jag måste medge att (S) för mig som icke-medlem (som dock har gett partiet min röst i 50% av valen jag deltagit i) verkar som en skuta som i åratal gått samma destruktiva väg och som det verkar högst osäkert om det någonsin kommer sig ur. Klockan tickar och snart vet flera och flera av oss hur skåpet ligger… Just nu känns det lite som att förvänta sig att ett lik kan resa sig, att den osunda kulturen är så ingrodd att partiet aldrig kan återknyta till sitt existensberättigande… Men – nästan som om man vore den idiot många i (S) verkar ta en för – ändå hoppas man ju… Än så länge… Även om andra redan til och med gett upp hoppet…
På vissa här låter det som att det demokratiska motståndet står och faller med Lena Sommestad. Lena och hennes tankar är visserligen en stor tillgång för alla oss som kämpar för jämlikhet och social demokrati, men även om Lena inte skulle orka med mer (vilket jag har svårt att tro) så finns ju fortfarande alla vi andra kvar och vi blir fler och fler.
Vi är ju inte sämre, måhända har vi inte tänkt lika ordentligt. Men det kan ju åtgärdas, ”studera, studera, studera” som ett gammalt ryskt motto lyder. Och organisera, organisera, organisera…
Bra Björn ! naturligvis har du rätt ,och ja det börjar bli för mycket snyft.
Jag har skrivit i min blogg och jag kan upprepa det, vad jag saknar är lite av” jävlar anamma”! Det senare stycket ,att vi inte har tänkt eller kan tänka vill jag helst glömma. Var har du fått det ifrån?
Jag menar inte att vi inte tänkt, naturligtvis har vi det. Men de flesta av oss har nog inte tänkt lika mycket som Lena, för min egen del så har jag bara haft lite mer än hälften så lång tid på mig. Och somliga har först nu börjat intressera sig för samhällsförändring, eller återuppväckt ett gammalt slumrande intresse.
Vad jag vill ha sagt är att vi självklart ska ta till vara på Lenas stora kunskap, men inte glömma bort att också skapa oss vår egen. Det finns många brunnar att hämta ur.
Lena, du är den klarast lysande stjärnan på politikerhimlen – ge inte upp!
Dina idéer kommer överleva SAP (om näringslivet får sätta sina kandidater på tronen dvs)!
Vi lever i en ny tid med nya möjligheter (och nya hot) så låt oss inte fastna i gamla förstenade strukturer och partistrider utan låt oss tillsammans låta de moderna idéer som du driver vara bärande i skapandet av det jämlika och hållbara samhälle som så många önskar!
Om vi för kampen inom eller utom befintliga partistrukturer är ointressant, det är alla dessa människor som tror på ett bättre, mer jämlikt och hållbart samhälle som räknas – det är där kraften och förändringsviljan finns!
Kommentarerna talar. Du ser här, Lena — du kommer bli folkkär.
Ping: No Child Left Behind kommer inte att ge den påtagliga förbättring i amerikansk utbildning som alla hoppas ska ske menar en kritisk Diane Ravitch… « reflektioner och speglingar II…
Lena
Bra där. Respekt. Själv kunde jag inte tygla min sorg och ilska lika bra. Det blev en ”arg-postning”.
mvh
Johan
Ping: Vem skall leda socialdemokratin framöver? | Toofan Salehpour
Ping: Sista dansen med (S)? « Annarkia
Men varför samlar ni inte ihop era krafter och samlar er utanför det som Aftonbladet kallar för BigBrother-huset och protesterar? Eller strunta i att gå till kongressen så kan den lilla elitskaran sitta ensamma med den nya partiledaren. Än finns det väl saker ni kan göra för att visa ert missnöje? Inte ska ni ge upp och låta allt ha sin gilla gång, då blir det ju ingen förändring. Kämpa på! Sverige behöver er! Om Sommestad hade blivit partiledare så hade även jag övervägt att rösta på partiet.
Kom igen, Lena! Vad skulle vi annars göra?
Du inspirerar många med dina idéer Lena.
Så öppnades dörrarna och ut kom kollossen och körde rakt över allt.
Bakom ligger naturligtvis en analys av ”Oss” ,och analysen har funnit att vi kan inte åstadkomma så mycket, och jag är övertygad om att det tillåts ett tapp på ytterligare 5 % , de flesta sitter ändå säkert. Som jag ser det krävs det nu en skarpsinnig analys av det prekära läget och därefter en handlingsplan. Analysen ska visa vilket som är bästa sättet att gå vidare.
Det vore en styrka om vi hade Lena med oss .men det är kanske att kräva för mycket. Men den här bloggen kan kanske användas för att samla ihop oss.
Väl Mött Kamrater
Lena, du ger oss kraft och framtidstro.
Hoppas att vi nu kan ge dig kraft och framtidstro.
Framsteg tillsammans!
Fantastiskt intressant att följa denna blogg och kommentarerna. Men har det inte i själva verket länge funnits en klyfta mellan socialdemokratin som ideal och det reellt existerande partiet? Jag skrev någon gång på åttiotalet en artikel om detta i Arbetaren, inspirerad av en krönika av Bosse Gustafsson, en i dag orättvist bortglömd författare. Hans text gick i stort sett ut på att han var den ende riktige socialdemokraten. Det låter dumt, men han lyckades göra det trovärdigt och fick läsaren att önska att han inte var så ensam i sin socialdemokrati.
Om det nu aktuella partiledarvalet: det förvånar mig att så lite intresse ägnas åt att hitta en kandidat som skulle kunna attrahera röster utanför den krympande skaran partimedlemmar.
Upp med hakan, Lena!
”Det handlar om solidaritet och omtanke om varandra” (Olof Palme)
Hoppas du känner stödet du har från oss fotfolk, låt oss tillsammans fortsätta att kämpa för en socialdemokratisk politik. Vi behöver dig, upp till fortsatt kamp!
Kom just från ditt föredrag i Lund, väldigt intressant! Blev kanske en aning pinsamt med moderatorns uppläsning av denna post i början dock. 🙂
Man måste såklart vara realist men att deppa ner sig i pessimism som en del kommentarer här är inte produktivt. Hellre då att se möjligheterna. Titta på europa där många socialdemokratiska partier nu gör upp med 90-talets tredjevägs-politik och börjar sätta jämlikheten högst på dagordningen. Varför skulle S-medlemmar i Sverige vara oförmögna att åstadkomma samma sak?
Ping: adventskalendern :: Don´t give up! :: March :: 2011
Ping: adventskalendern :: Don´t give up! :: March :: 2011
UPPROP
Läs bloggen akenorrman.wordpress.com
Ta ett tag till Lena! Kom igen! Du har oss alla med dig. Vi står för samma sak som du och vi vill ha dig som ledare. Du är helt enkelt bäst!
Kan någon vänlig själ förklara för en politiskt novis icke-sosse varför i allsin dar inte Lena är mer aktuell som partiledare? Jag behöver inte ge er alla hennes fördelar, dessa vet ni förhoppningsvis. Jag fattar bara inte anledningen till att man framhärdar raka motsatser på många vis som partiledare! Tänk att få en klok, resonerande ideologiskt driven kvinna som Lena på plats. Jag skulle definitivt att överväga att rösta S för första gången!
Juholt som partiledare är väl ändå en positiv nyhet! Med Lena som ekonomisk-politisk ansvarig och/eller ordförande för programkommissionen så kan det äntligen bli någonting bra av socialdemokratin!
Heja Lena!
Du inspirerar och väcker intresse hos många. Din röst är viktig i Sveriges offentliga debatt. Fortsätt på den inslagna vägen!
/ anders
Hej Lena
Kan det vara att du inte sitter i riksdagen, Lena som gör att du aldrig i realiteten var aktuell. Jag tycker att det inte hade någon större betydlese i dag när partiet inte har regeringsmakten. Men andra kanske tyckte så.
Tråkigt och inskränkt tycker jag. Men vi är väldigt många som instämmer med Björn här ovan: Din roll som ordförande i programkommisionen känns självklar. Det saknas också i nuläget en ekonomisk talesperson i partiet. Behövs en frisk fläkt där.
Programkommissionen, seriöst? Har något partiprogram i något parti i modern tid varit annat än ett dokument som partimedlemmarna får skriva lite i så att de inte ska störa den riktiga politiken som bestäms i partistyrelse och riksdagsgrupp? Någon sådan låtsasposition hoppas jag Lena tackar nej till…
Nja Anders.
Jag vet att partiprogrammet inte har tagits seriöst de sista åren. Jag vet att kongressbesluten har viftats bort. Den tiden hoppas jag vara över nu. Jag anser nog att det är ett viktigt arbete. För övrigt så sitter väl du Lena i programkommissionen redan!
Jag hoppas verkligen att du Lena inte fastnar i bitterhet över att Håkan J antagligen blir partiledare nu.
Personligen hade jag dig Lena som favorit till partiledarposten. Men man får hoppas att du får en plats där i toppen av partiet och att du tar den…. Du behövs också där framme.
Hej !
Det var en vemodig dikt, men desto fler gånger jag läser den blir jag stärkt att höja rösten och fatta pennan och föra fram socialdemokratin budskap om solidaritet, omtanke och frihet. Lena S är en stor inspirationskälla till detta. Tänk om det blir som många har kommenterat att Lena blir Socialdemokratins ekonomiske talesperson, då blir det riktigt bra. En kraft som Lena, måste tas vara på.
Gert K
Hej Lena! Som svar på ”Morgonbris” får du en vers ur Ho Chi Minhs
”Prison diary”; dikten ”Evening”, ”Chi`êu Hôm”.
The meal over, the sun sinks below the western horizon
From all corners rise folk tune and popular ditty
Suddenly this dismal, gloomy Jingxi prison
Is turned into a little music academy.
På en bergssida utmed vägen upp till Tam Dao, kan man läsa en maxim från kriget. ”Quyêt Thang” – Fast beslutna att segra. Också något att tänka på! Hälsningar! Ulf Lennerthson
Ping: Påskuppropet mot de nya sjukreglerna sätter en snöboll i rullning! | LO Bloggen
Tack till er alla för dessa kloka och uppmuntrande kommentarer. Morgonbris föddes i ett ledset ögonblick, men vinden vänder alltid!
Jag är glad över att valberedningen har föreslagit Håkan Juholt och Carin Jämtin som jag tror tillsammans kommer att kunna vrida partiets skuta åt rätt håll. Men sen måste vi alla vilja segla!
Det viktigaste nu är att partiets arbetssätt förändras, så att debatt och samhällsanalys utvecklas, åsikter bryts och kraften och viljan att driva samhällsförändring kommer tillbaka. Här tror jag att det är viktigt att vi får en nystart, med en ny besättning som inte är alltför hårt knutna till det gamla.
Jag hoppas också att Håkan Juholt vill vara en ledare som är stark och klok nog att låta andra växa sig starka och axla makt och ansvar – inte minst kvinnor i partiet. Om han lyckas med det kommer nästa partiledarval att se mycket annorlunda ut!
Helt rätt…
Håller tummarna för att det blir rätt! (Du behövs verkligen vilket jag tror Juholt inser…)
Det enda som jag fruktar är att hans personliga lojalitet med Tomas Eneroth som han haft täta kontakter med skall blockera den roll du borde ha i partiet; Som ekonomiskt politisk talesperson…
Anser ärligt talat att det är centralt för utvecklingen att denna roll blir din…
Hur som helst; Lycka till och stort tack för det du gjort hitills!
Du gav mig hoppet tillbaka när jag redan hade gett upp 🙂
Morgan S
Hur kan man försitta en sån chans man hade nu? Att kunna välja en stark, välutbildad, intellektuell, vältalig, ekonomiskt kunnig kvinna till ny partiledare. Det övergår (ursäkta mitt språkval) ta mig faaan mitt förstånd. Därmed inget ont sagt om Håkan men i jämförelse med dig så…hoppas bara han är modig nog att lyfta fram dig, så att du får den roll du förtjänar inom partiet..
Ping: Lena Sommestad säger ja till en plats i partistyrelsen eller VU « Bokstavsprinsessan