Låt oss mobilisera det progressiva Sverige

Idag skriver jag som socialdemokrat och kongressombud på DN Debatt för att ge röst åt alla de många medlemmar och supports som vill bidra till en ny, kunskapsbaserad och progressiv politik i Sverige. Det finns i vårt land idag ett politiskt engagemang som Socialdemokraterna inte lyckas ta till vara. Om vi som idag är socialdemokrater vill lyckas i vår ambition att förändra Sverige, då måste vi också förändra partiets sätt att arbeta.

Jag har under de senaste månaderna haft förmånen att som socialdemokrat ta del av många personliga berättelser, kritiska analyser, synpunkter och förslag – – via min blogg och via mail, Facebook och medborgarinitiativet Kom igen Lena! Signalen till det Socialdemokratiska partiet är tydlig. Våga driva en politik som lyfter de socialdemokratiska värderingarna! Skapa ett parti där medlemmarnas kunskaper, engagemang och resurser tas till vara!

Tack till er alla som har bidragit till en vital och kritisk socialdemokratisk debatt inför kongressen. Ert stöd har varit ovärderligt! Idag börjar en ny fas, med en ny partiledning. Jag har stora förhoppningar. Jag är övertygad om att det finns en vilja att utveckla och förändra partiet. Men också en ny partiledning kommer att behöva aktiva medlemmar och supporters som driver och ställer krav.

Låt oss alla som tror på en annan framtid mobilisera det progressiva Sverige – genom ett socialdemokratiskt parti som ger människor verklig chans att delta och påverka.

13 kommentarer

Filed under Demokrati

13 responses to “Låt oss mobilisera det progressiva Sverige

  1. Jag läste artikeln nu och tycker att den pekar i rätt riktning. Men det är kanske ett tecken på läget i Sverige att sådana här artiklar måste upp i de stora borgerliga tidningarna för att komma ut till en större allmänhet. Det finns så mycket kunskaper och fakta på olika nivåer att ta fram och använda att Alliansen skulle bli fullkomligt krossad vid nästa val om de verkligen används – men kommer detta att ske? Hur löser man problemet med ledande socialdemokrater som är alltför insyltade med rådande maktstrukturer exempelvis? Och jag undrar: har du något mer konkret tänkande om hur nätverk utanför partiet men som skulle stödja en vettigare inriktning av partipolitiken skulle kunna se ut?

    Det kanske är brådskande att lösa de här frågorna, i alla fall om vi tror att det kommer att uppstå väldigt stora problem framöver (samtidigt som stora nya möjligheter skapas). Historien tar inte rast bara för att vi står och velar. Den gångna lågkonjunkturen är ju i själva verket inte över, utan kan med hjälp av peak oil och några andra pikar gå över till i det närmaste fritt ekonomiskt fall och systemkrasch. Skulle man från socialdemokratiskt håll exempelvis våga gå ut och säga: nu lägger vi om den ekonomiska politiken så att den permanenta arbetslösheten som vi själva varit med och drivit fram utplånas? Vi tolererar inte längre det slöseri med mänskliga resurser som arbetslösheten innebär – är det något man vågar säga?

  2. Pingback: FeelGood stämning…. « Lotta Olsson (m) Blogg

  3. Det finns tre grundläggande fenomen förekommer i olika europeiska länder med varierande grad som utgör en utmaning för partier på vänsterkanten innan det är en utmaning att högerpartier.

    Dessa är företeelser den ökande rasismen i olika länder på kontinenten och ökade sociala ojämlikheten och öka antalet arbetslösa.

  4. Chris B

    Yousif: Utmaningarna (problemen) finns ju där oavsett parti. Men som du säger, vänstern ser utmaningarna tidigare än högern. Högern är oftast inte med på tåget förrän det är för sent. Detta borde vara en möjlighet för vänstern. För att kunna göra detta behövs dock fungerande verktyg för samhällsanalysen. Därför är Lenas artikel viktig.

  5. Pingback: Folklighet och klassisk socialdemokrati slog an. | annarkia

  6. Nu är det väl inte så att högerpartier ser ojämlikhet och arbetslöshet som ett problem, det är ju faktiskt vad deras politik syftar till att de få ska ha mer av kakan och det grundläggande sättet för att åstadkomma detta är en intensifierad arbetslöshet som gör de många maktlösa. Problemet med arbetslöshet för högerpartier är om de dessutom ska betala de arbetslösa olika sorters understöd.

    John Maynard Keynes som var liberal, av en sort sedan länge utdöd, beskrev – 1920-talets penningpolitik: ”Helt enkelt en kampanj mot de arbetande klassernas levnadsstandard”. Enligt hans mening var den verkställd genom en ”avsiktlig intensifiering av arbetslösheten … genom att använda den ekonomiska nödvändighetens vapen gentemot individer och mot särskilda intresseområden.”

    Det märkliga är att just denna penningpolitik är det som inte minst S satt i verket sen några decennier tillbaks. Ifrågasätter man inte detta kommer allt tal om full sysselsättning att fortsätta att vara tomma luftsvingar utan mening.

    Eller som Maggie Thatchers främste ekonomiske rådgivare Alan Budd beskrev det:

    Rising unemployment was a very desirable way of reducing the strength of the working classes . . . What was engineered – in Marxist terms was a crisis in capitalism which recreated a reserve army of labor, and has allowed the capitalists to make high profits ever since.

  7. Förslaget i DN-artikeln visar förvisso på en vilja, men saknar just den bas i kunskap som Lena annars efterlyser. För det är föga troligt att några särskilt stora grupper av människor skulle delta i organiseringen av något som är tänkt som plantskola för en regeringspolitik. Folk gör saker för sin egen skull, inte för att gratis erbjuda sina tjänster åt nån annan.
    Den samhällsbas som socialdemokraterna hade under sin stora tid – 30-tal till 60-tal – byggdes upp som en oppositionsrörelse med samhällsförändrarambitioner i egen rätt under generationen innan. Den byggdes inte upp för att stå en regering till tjänst, den avsåg att själv vara denna regering. Även om detta ofta mer syftade på hegemonisk kraft än på en uppsättning statsråd.

    Men jag vill inte spola förslaget. Starka folkrörelser uppstår, säger Sidney Tarrow som väl har studerat den frågan bäst, när de styrande ser svaga och villrådiga ut. Ett socialdemokratiskt parti som vågar utmana den sittande regeringen hårt skulle skapa ett klimat där folkrörelser trivs. En kreativ oenighet mellan ett sosseparti som vet vad det vill och radikala folkrörelser som också vet vad de vill (även om de inte vill samma sak) skulle ha verkliga möjligheter att dra oss ut ur det dödvatten som Sverige har blivit, både i ett europeiskt och ännu mer ett globalt perspektiv.

  8. Något som skulle kunna få mig att tro att detta handlade om någon progressiv förändring värd att tala om, var om Mikael Damberg inte väljs till ekonomisk-politisk talesman utan någon annan, varför inte du själv?

    • M. E.

      visst vore det bättre med sommestad eller pagrotsky, som förutom att ha en bättre inriktning dessutom är kunnigare, men personligen kan jag inte ens då riskera att bli den avgörande rösten för en socialdemokratisk statsminister om det innebär Damberg som utbildningsminister… Däremot vore det ju en annan sak om Pagrotsky skulle bli ekonomisk-politisk talesman och Sommestad i utbildningsfrågor. Visst kan man hysa hopp om att kongressen markerade att Damberg och Palm ska inta en likvärdig position i partiet och att Damberg alltså inte kommer i fråga på en position som skulle ge honom vad jag ser som destruktivt inflytande, men det är nog bäst att vänta och se om ett annorlunda (S) för framtiden nu formas… eller om kohandlandet och avsaknaden av politik består…

    • M. E.

      Jaha, då blev det alltså Tommy Waidelich. som tycker rut och rot är riktigt bra (http://twitter.com/matsknutson). han säger att ”budgettak och överskottsmål ska gälla. ” (ibid)

      något om inflationsmål har han väl ännu inte sagt. ej euro heller.

      jag tror dock vi kan konstatera at kohandeln och avsaknaden av politik fortgår i ett (S) som tydligen är hopplöst i greppet på destruktiva krafter…

      Det mesta talar för att jag röstar Alliansen nästa val. Det skulle överraska mig om Juholt&co kommer att gå till val på kraftfulla reformer (på ett positivt sätt) nu. det känns som denne Waidelich låser sig fast vid saker, ej har större förmåga att bejaka dagsläget och alltså inte är särskilt kompetent för rollen. budgettak och överskottsmål är väl bra, men man ska inte låsa sig fast vid det, man måste vara tillräckligt kompetent för att kunna inse när det kan vara bra att avvika, en situation som kan uppstå.

      och hans inställning till rut…

  9. M. E.

    Problemet är att partiet inte tänker politik utan bara försöker lappa ihop något utifrån partiets motsättningar. Som jag skrivit (från http://mitt-i-steget.blogspot.com/2011/03/socialdemokraterna-we-shall-overcome.html):


    Jag tycker det är förvirrande. Berit Andnor sa igen att de som kom in genom fyllnadsval gjorde detta för att föra in nya tankesätt. Hon poängterade alltså att det inte var en fråga om ålder, att vara ung (vilket det faktum att Pagrotsky kommer in och SSU:s missnöje bekräftar), utan om att få in nya personer som tycker olika än de avgående (och gärna utan att ha varit där tidigare, men det måste väl ändå Pagrotsky ha varit?). Men var är den väsentliga skilladen mellan Damberg och Östros? Mellan Veronica Palm och Carin Jämtin? Det känns med andra ord som om man fortsätter att säga en sak, men göra en annan, sprida dimma… Varför kan de inte säga ärligt som det är, hur det gick till? Varför denna konstiga struktur i (S)? Det känns inte hoppingivande… Och Sommestad, var är hon, vilken roll får hon?

    (S) är så konstigt, känns inte transparent, känns inte demokratiskt…
    Anmäl
    Gilla SvaraSvara Svar till M. E.Frivillig: Logga in nedan.
    Image Skicka som … Avbryt
    • M. E. 0 minutes ago som svar till M. E.

    En helhetssyn är kanske mer relevant, alltså hur det blir totalt av de olika bytena. Men även då blir det konstigt, hur är Lena Micko och Mikael Damberg något nytt jämfört med hur det tidigare ha varit? Andnor pratade om balans mellan att behålla ett visst antall för deras erfarenhets skull och nya som tillkommer för att förändra. Men det känns snarare som om det har handlat om en annan sorts balans, alltså när det gäller vilka nya som kommer in, en balans mellan höger och vänster i partiet… Så mycket för snacket om att det inte är en relevant dimension… Och så mycket för snacket om att man väljer de personer utifrån dagsläget och inte utifrån diverse stela kategorier…

    Konklusion:

    Även om valberedningen velat försöka ge sken av förändring, har man i själva verket främst försökt åstadkomma så lite förändring som möjligt genom att se till olika (höger-/vänster-)falanger i partiet, alltså bestämt sig för att så så många ska vara ”höger” av de nya som kommer in, så så många associeras med ”vänster”, sedan har man försökt jämka olika distrikt och sedan resultatet.

    Detta ger ingen lust. En veritabel lögnmaskin/-apparat som säger en sak som inte alls har att göra med vad som faktiskt göra, vad som faktiskt ligger till grund. Och politiken i allt detta? Hamnar i skymundan förstås. Konstigt att politiken inte är det viktiga i (S). Det är ju ändå ett politiskt parti… Sägs det…

    Nu säger också Jämtin (om jag lyckas tolka hennes kryptiska sätt att uttrycka sig) att det inte är så enkelt att man helt enkelt kan införa direkta val för vem som ska vara i ledning osv., så det här kohandlandet lär fortsätta och politiken fortsätta att vara på sparlåga.

    (S) kan möjligen lura väljarna en gång till, men sen är det slut. Personligen vet jag hur jag gör: är jag inte 100% säker på att (S) verkligen återanknytit till politiken, röstar jag Alliansen nästa gång. Eller (V) om det verkar oundvikligt att (S) ska överta statsministerposten och det kan tänkas göra en skillnad (dvs. inget rödgrönt samarbete avgjort innan valet).

    Nu hoppas jag förstås som alla andra. Men som ständigt flera blir det svårare och svårare för (S) att lura mig. Det krävs rejäl förändring innan nästa val om jag ska tycka att det är värt att ge det en chans. Och utifrån denna kongress är jag YTTERST tveksam. vi får se vad framtiden bjuder…

  10. Pingback: Förnyelse på S-kongressen | Kulturbloggen

  11. Pingback: Kom med efter kongressen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s