Från politik för tillväxt till politik för välstånd och hållbar utveckling

Håkan Juholt formar nu sitt lag. Det är en viktig process, men ännu viktigare är det att den politik som nu formuleras blir trovärdig och sammanhållen. Partiet har under senare år slitits mellan å ena sidan grundläggande ideal om att främja jämlikhet och hållbar utveckling, och å andra sidan en ekonomisk politik präglad av nyliberalismens fokus på marknadskonkurrens och ekonomisk tillväxt. Nu behövs en syntes, där företrädare för olika perspektiv tillsammans hittar fram till en gemensam syn på politik och samhälle.

I sitt kongresstal markerade Håkan Juholt sin vilja att – i linje med socialdemokratisk ideologi – lyfta människans värde bortom marknaden. Han började med att citera Stina Oscarsson. ”Vi håller på att förvandlas till de framtidens människor som vet priset på allt men inte värdet på något.” När partiets nye ekonomisk-politiske talesman Tommy Waidelich intervjuas idag, saknar jag en en liknande markering. Waidelich tycks nästan inta en motsatt position. ”Det viktigaste är att vi har en skattepolitik som främjar tillväxt”, säger han i DN (pappersupplagan). Hur ska detta egentligen tolkas? Varför detta ensdiga fokus på ekonomisk tillväxt? Ska inte skattepolitiken också främja jämlikhet? Jämställdhet? Folkhälsa? Klimatomställning och en hållbar samhällsutveckling? Och handlar inte ekonomisk utveckling om något mer än bara ekonomisk tillväxt?

Tommy Waidelich kommer att få många möjligheter att utveckla sin syn på den ekonomiska politiken. Jag hoppas att han då tar chansen att fördjupa hur en skattepolitik kan se ut som har bredare mål än ekonomisk tillväxt (i form av ökad BNP). Jag önskar att vi som socialdemokrater kunde göra tydligare att vårt mål överhuvudtaget inte är ekonomisk tillväxt i sig  utan ekonomiskt välstånd – för människans skull. Verklig nationell rikedom mäts inte i enskilda BNP-siffror utan handlar om att långsiktigt bygga resurser i form av humankapital, socialt kapital, naturkapital och fysiskt kapital. Ekonomisk tillväxt måste vara hållbar – både socialt och miljömässigt.

Den ekonomiska politiken talar om hur vi ser på människan och samhället. Här finns chansen för Håkan Juholt och Tommy Waidelich att tillsammans förmedla en ny samhällsanalys och en ny berättelse.

Mer skrivet: DN. Aftonbladet (i en artikel där politiken tycks bestå av enbart män). Ett lästips för den som har tid: Stiglitz med fler om hur man mäter ekonomiskt välstånd och sociala framsteg, Measuring Economic Performance and Social Progress.

Annonser

37 kommentarer

Filed under Ekonomi

37 responses to “Från politik för tillväxt till politik för välstånd och hållbar utveckling

  1. Det verkar som om SAP är oförmöget att möta en mycket tänkbar och inte alltför avlägsen tid där det inte handlar om tillväxt utan om nedväxling av ekonomin utan att samhället kraschar under den processen. I stället klämmer man in ordet ”hållbar” och kedjar därmed fast sig vid den nuvarande pyramidspelsekonomin som kräver oavbruten och ständigt ökad tilldelning av resurser för att inte bryta samman. Blir en ohållbar utveckling något annat bara för att o-et stryks av kortsiktiga partitaktiska skäl?

    • lenasommestad

      Björn, det finns olika typer av ekonomisk tillväxt: tillväxt som drivs av att människors kapacitet och förmåga ökar på väg från fattigdom till rikedom, och en tillväxt som drivs i syfte att ständigt öka vinsterna inom ramen för ett ekonomiskt system som riskerar att bryta samman utan ständigt ökad efterfrågan. Framför oss ser jag två scenarier:
      1) Tillväxten avtar i industriländerna på grund av åldrande befolkningar, vilket i sig kommer att tvinga oss att hantera en ekonomi som inte ständigt växer – antingen vi vill eller ej. Detta kräver en makroekonomisk styrning för ett hållbart välstånd; inte dagens laissez-faire-politik med en underliggande idé om något slags för evig ”normal” tillväxttakt.
      2) Det andra scenariot är en politisk strid om hur vi ska forma framtidens ekonomiska system; hållbart eller ej. I de delar av världens där stora unga befolkningar driver fram tillväxt från låga BNP-nivåer krävs att denna tillväxt blir miljömässigt hållbar; i vår del av världen ska vi lära oss att sträva efter välstånd – inte tillväxt. Framtiden kommer att handla om att återskapa välstånd, inte att jaga efter ständigt mer. Detta är nödvändigt ur miljösynpunkt och kan också bli till glädje i många andra avseenden. Vid en viss ekonomisk nivå blir vi, som bekant, inte lyckligare av ständigt mer materiella tillgångar.

      • Janne

        Frågan är ju var den ekonomiska nivån ligger. Jag tänker 40 MSEK på kontot ungefär. Då kan jag sluta jobba. Det kommer krävas en rejäl tillväxt innan alla i Sverige har den summan på banken… Du kan komma tillbaka om ca 200 år Lena så kan vi prata om ett nytt ekonomiskt system då.

        Var det inte detta Marx trodde skulle ske? Det kommer nog komma en automatisk socialisering mot liknande kommunistiska värderingar när alla har så mycket de behöver. Men som sagt det krävs att vi tar oss dit först, tills alla i hela världen har motsvarande 40 MSEk på kontot i dagens penningvärde..

      • Visst Lena, vi vet alla ungefär vad som borde hända. Men av dina kommentarer framgår det dessvärre mycket tydligt att du inte har förstått på vilket sätt vi faktiskt sitter fast i det ekonomiska tillväxtsystemet. Och du är i gott sälskap. Hoppas att du fördjupar dig utan att dröja, utvecklingen kommer kanske att gå fort framöver. Vet vi inte hur det faktiskt ser ut idag, kommer vi vara totalt vilse när stressen tilltar. Kan rekommendera ”Välstånd utan tillväxt” av Jackson och ”Pengar – ett demokrati och miljöproblem” av Hjort/Sandwall (jsandwall@hotmail.com, goranhjort@hotmail.com). Vi har ett jättestort folkbildningsprojekt att ta tag i, och det brukar ju ditt parti vara bra på.

      • lenasommestad

        Tack Jackie för tipsen – den första boken känner jag till men inte den andra.

  2. Tyvärr Lena kommer nog ingen att våga ta det steg som du och många plederat för. Nyliberalismen är ett spöke som man inte vågar ge sig på
    eller kanske inte vill,(ännu värre), Det krävs mod och kunskap . Jag trodde att en press nedifrån skulle gå att mobilisera, och det finns inget alternativ till
    ett fortsatt energiskt arbete,

  3. Christian Carlsson

    Att tillväxt är det viktigaste säger han också i Sveriges Radios intervju, så det är nog inget han kommer att ändra. I övrigt verkar han inte ha så många åsikter, utöver att han är emot fastighetsskatt eftersom väljarna sagt att de är det. Han verkar väldigt defensiv i intervjun, lägger inte fram minsta lilla egna vision. Men med tanke på att väljarna två val i rad sagt att de vill ha moderat politik kanske man kan börja få en föraning om vilken politik han tänker föreslå.

    • M. E.

      Jag tycker det är ganska pretensiöst att tolka valresultaten som att väljarna sagt att de vill ha moderat politik. Om jag röstar Alliansen nästa val gör jag det inte för att jag är höger, utan för att (S) i sin nuvarande form inte förtjänar regeringsställning. Moderaterna är ju det samma som (S) nu. Det är löjligt att se (S)-netroots klaga över att Reinfeldt-regeringen visst inte är socialdemokratisk, för – kolla – det finns ju ojämlikhet i samhället. Personligen tror jag – jag preciserar ödmjukt att det är min tolkning av valresultaten och inte SANNINGEN – att folk inte ser den stora skilladen gentemot Perssonregeringen, bortsett från att en hel del känner att de har mer i plånboken. (S) borde ha en lång tid framför sig i opposition med sin urvattnade politik som lika lite som Reinfeldt-regeringens är värd att kallas socialdemokratisk,och jag ska försöka bidra till det genom att rösta Alliansen så länge partiet inte tar reson och fortfarande omöjliggör en progressiv utveckling. Så småningom tar ju partiet antingen reson eller har ej längre den blockerande roll det nu har för en annan framtid.

      De rödgröna ville ju faktiskt minnsann sänka skatten för alla pensionärer ännu mer än Alliansen minnsann, ja, även de allra rikaste pensionärerna skulle få en rejäl sänkning av skatten om de rödgröna kom till makten. Och det känns som detta att göra skillnad på (M) och (S) knappast kommer att vara mödan värt framöver heller… Bortsett från att (M) känns mera gjutet på något sätt…

  4. Snabbare än man kunnat ana utvecklas valet av Juholt till en besvikelse. På mindre än en vecka har han valt en riktig högersosse till ekonomiskpolitisk talesperson och dessutom varit högst aktiv i att dra in Sverige i krig. Byt parti Lena är mitt råd! http://begrundatoplitat.blogspot.com/2011/03/samma-gamla-primesossar-med-juholt-och.html

    • M. E.

      Jag håller med. Har debatterat Juholt, hans val och implikationerna lite med hbtsossen – http://hbt-sossen.blogspot.com/2011/03/finns-det-plats-for-kvinnor-i-hakan.html (lite skrivfel, men gick hastigt för sig):


      M. E. sa…
      Jag håller med om att han verkar ha svårt att se en kompetent kvinna som Sommestad till exempel. Hon är väl för radikal för dagens (S)… det viktigaste i (S) verkar vara kohandlanet, politiken är inte så viktig, imagen desto viktigare…

      förr eller senare kommer ju en radikal samhällsförändring att pressas fram. (S) verkar dock inte vilja bidra till det mera. senaste är den här Waidelich som är dogmatisk EMU-anhängare och har feldt och nuder som idoler… var det någon som talade om förnyelse, återanknytning till verkligheten?

      29 mars 2011 22:00
      Alexandra Einerstam sa…
      Nja… M.E: förnyelse betyder väl inte en vänstersväng eller en högersväng? Sedan är det väl upp till oss gräsrötter att visa Juholt och PS/VU att vi måste ta in kvinnor som t.ex. Sommestad. Jag kan mycket väl tänka mig ett scenarium där Juholt går ut och säger att han inte vill vara ordförande för programkommissionen (vilket tidigare partiordförande alltid varit), utan att han vill se Sommestad på den posten. Jag vet dock inte hur stadgarna ser ut, men det är ju ett sätt att få in Sommestad på en topposition.

      30 mars 2011 10:25
      M. E. sa…
      Alexandra Einerstam: vem har pratat om vänster-/högersväng? Jag tycker din reaktion är symptomatisk för en kultur i (S), en rädsla för att ta tag i saker utifrån verkligheten. Istället håller olika fack på och kohandlar inom partiet och en klar, utarbetad politisk linje utifrån verkligheten utanför partiet hittar man inte. Det intressanta är att ju mer Juholt säger ”jag tillhör bara ett fack, mitt journalistfack”, ju mer har man anledning att vara misstänksam – med tanke på valberedningens och nu Joholts val – att detta sägs bara för att kunne fortsätta med kohandlandet och avsaknaden av politik.

      Till exempel finns det fog för att säga att det kapitalistiska systemet och den konkurrensorientering den leder till (till exempel kärnkraftverk och överutnyttjandet av dessa som vi nu ser i Sverige) har i sig sin egen undergång. Att man inte kan fortsätta på detta sätt. Sedan kolonialiseringen med till exempel utrotandet av jättekalkon i Australien och den katastrofala inplanteringen av kaniner man gjorde där har utvecklingen pågått i en rasande fort, redan överutnyttjas jordens ressurser, kärnavfall ackumyleras och radioaktiviteten ökar. Men i (S) kan man inte tänka så, inte ens snudda vid tanken. För det kallas av vissa ”vänstersväng”… Detta är intressant, för förr i tiden – på en tid när man inte ens kunde föreställa sig den domedagspotensial kapitalismen i dag har – var det faktiskt inte så i partiet. något har hänt… och allt fler förstår att (S) inte innebär någon väsentlig skillnad gentemot Alliansen i dagsläget.

      Nu är jag inte medlem i partiet även om jag tidigare röstat på det och även ett ”stödparti”, så det kanske kunde vara intressant att veta att jag faktiskt har föga tro på den överkonsumtion och överexploatering som det kapitalistiska systemet innebär, men att jag samtidigt tycker det står klart att (S) i sin strävan att försöka vara varken eller, både och osv. knappast kommer att bidra i att sprida insikten som förr eller senare slår in om detta systems ohållbarhet. Och det kan gå fort, för trettio år ät mycket nu för tiden, för att inte prata om femtio år. Sedan om (S) kommer att ha med denna utvecklig vidare från det kapitalistiska systemet att göra eller ej återstår att se, det viktigaste är att det kommer att ske, med eller utan (S). Vem vet, om femtio år kanske ni fortfarande håller på och pratar om att man inte får vara höger eller vänster, även om det är ok att sponsras av svenskt näringsliv och röstfuska lite med medlemmarna i SSU, men frågan är hur många som kommer att vara kvar? kanske bara ni i netroots? vem vet?

  5. Pingback: 108 läkare dömer ut Reinfeldtregimens nya sjukregler! | LO Bloggen

  6. Ola Frithiofson

    Intrycket är att valet av Waidelich mer har att göra med, varför inte kalla det för maktspel, inom socialdemorkation än verkligheten därutanför. I dagens ledare i Aftonbladet står ” Med valet av Tommy Waidelich signalerar Juholt att han förstår att Socialdemokraterna är en koalition, att han tänker hålla ihop partiet och att det finns ett problem med logiken: väljarna gick åt höger – alltså drar vi i väg långt åt vänster­”.
    Jag önskar också att socialdemokratin fick ägna all kraft åt att analysera, diskutera och förändra den ekonomiska politik som formats av ” nyliberalismens fokus på marknadskonkurrens och ekonomisk tillväxt”, som Lena skriver. Men det är tydligt att något av den kraften måste riktas inåt i partiet för att vinna dem som menar att exempelvis en skattepolitik som syftar till att främja jämlikhet, jämställdhet och folkhälsa, klimatomställning och en hållbar samhällsutveckling drar för långt åt vänster.

    Jag talar hellre om politik än logik – som Katrine Kielos i dagens AB-ledare – i alla fall. Skulle jag tala om logik skulle jag säga att den som förväxlar politik med logik inte är riktigt klok.

  7. UM

    Jag instämmer i dina kloka tankar Lena.
    Tyvärr ser det mörkt ut och det verkar som om de som har haft makten inom S under de senaste 25 åren lyckas bibehålla sin kontinuitet och grepp om viktiga delar av partiet. Det är dock behäftat med viss fara att sopa problem under mattan. Detta beteende drar med sig en farlig konservativ (och begriplig) slutsats att inget kommer att ändra sig ”- folk är som de är, skrivmaskiner kommer alltid att vara en efterfrågad produkt” osv. När denna gruppering tog makten i partiet var verkligen skrivmaskinen en efterfrågad produkt. Därefter hände det saker. There is a new typrewriter in town. Jag tror att man, när man tittar tillbaka på den här tiden kommer man se att det skrivande och debatterande som började föras på nätet helt kom att omforma tiden efter. Att betrakta det engagemang och de debatter som förs till exempel här och på andra ställen på nätet som ett sidospår tror jag kan vara ytterligare ett farligt misstag för S. Alla kan ju läsa vad som står här och forma sin egen uppfattning. Hur bemöter ett parti det som har makten över den egna organisationen som mål och inte politiken?

  8. Inga-Lisa Sangregorio

    Snälla Lena, tålamod är möjligen en god egenskap, men det gäller att inte överdriva. När jag läste intervjun med Tommy Waidelich i morse trodde jag knappt det var sant. Vilken intellektuell nivå: ”Min familj har använt både städ- och byggtjänster genom åren. För oss har det underlättat vardagen, jag tycker det är bra med hushållsnära tjänster.”
    Har någon föreslagit att det skulle vara förbjudet att köpa tjänster? Vad det handlar om huruvida det är rimligt att starkt subventionera (med 14,4 miljarder förra året) vissa öronmärkta tjänster och i så fall varför.
    Men visst ökar tillväxten när folk river ut tusentals fullt fungerande kök och ersätter dem med nyare modeller.
    Och apropå tillväxt: det var orkanen Katrina som räddade USA:s BNP år 2005.

  9. Björn

    Att vilja främja tillväxt i största allmänhet är idiotiskt. Tillväxt av vadå?

    En grundläggande fråga som ingen ställer sig. Tillväxt är inte eftersträvansvärt oavsett vilken ekonomi det som växer. Vi måste demokratiskt besluta, utifrån etik, samhällsnytta och miljö, vad det är vi vill ska tillväxa och vad det är vi vill ska stagnera.

    Tillväxt i största allmänhet kan inte vara ett mål, lika lite som nerväxt i största allmänhet.

    • Folkets välfärd bör vara politikens mål och mening inte att uppfylla artificiella teorier utan verklighetsförankring. Hur den värld vi lever fungerar är bar delvis utforskad, som man säger med ökad kunskap ökar ytan mot det okända. Att vi skulle nå fullständig kunskap om den värld vi lever i verkar inte troligt och om så ligger det i en mycket avlägsen framtid. Det är fullt rimligt att vi skulle kunna ha ständig tillväxt i kunskap om den värld vi lever i och därmed också lättare och lättare kunna tillfredställa mänskliga behov. Den stora risken är att den till stora delar sekulära och kunskapsbaserade värld vi lever i kollapsar av någon anledning och människan faller ner i ett medeltida mörker.

      Självklart är det viktigaste vad vi väljer och vill ska växa. Att sätta likhetstecken mellan tillväxt för ett fåtal varuproducerande kapitalister och tillväxt för folkets välfärd är befängt. Att tro att Endast ett barn kan tro att en minoritet av de som äger det varuproducerande näringslivet skulle ha med folkhushållet identiska intressen.

      Jag hörde en intervju med Göran Greider där har är motståndare till BNP-tillväxt och förespråkar nolltillväxt för att i nästa andetag förespråka tillväxt av typ sjukvård och fritidsgårdar. Problemet med det är att mer sjukvård etc skulle visa sig i ökad BNP. Att t.ex. Danmark har betydligt högre BNP per capita beror till mycket på att man inte har varit lika snål och ogin mot offentlig sektor som vi har varit.

  10. Lorens Axelson-Fisk

    Jag kunde inte föreställa mig att partiet skulle utvecklas till något liknande Frimurare eller Tempelriddare. Smussel och Alte Kameraden och hemligt
    brödraskap. Jag vet inte hur länge jag orkar vara med. Samla ihop krafterna Lena och kör ditt/vårt race så långt det nånsin går!

  11. carlnorberg

    hur farligt kan det vara att lansera lösningar?

  12. tyra

    Hej Lena,

    Är TW ekonom?

    Sen; citatet är från Oscar Wilde, en lite parafras på
    ”Vad är en cyniker? En man som vet priset på allting men värdet av ingenting.” (What is a cynic? A man who knows the price of everything and the value of nothing. ) Lady Windermere’s Fan (1892)

    Lena, keep the good work up!
    /tyra

  13. Dan

    Tillväxt är inte ett mål, det är ett medel

    • Nebbiolo

      Vad är då målet? En utarmad natur, alla arter utan pitbull terrier utrotade, alla hav och sjöar utfiskade förutom fiskeodlingarna utanför Norge, södra Europa en öken, utförsäkrade människor i rännstenen, barn utan utbildning medans de gamla tvingas jobba till 77 års ålder – annars ingen pension, sjukvård endast för dem som kan betala?

  14. Pingback: lindelof.nu » Blog Archive » Hållbar utveckling

  15. Ulf Lennerthson

    Hej Lena Sommestad! Du har så rätt och uttrycker det så bra!
    Men det är viktigt att dina budskap når fram till den nya parti-ledningen, i synnerhet fram till Håkan Juholt.
    I gårdagens AB kunde man läsa om Juholts första dag på jobbet.
    Efter möte med banarbetare i Sundbyberg, telefonsamtal och möten i riksdagskansliet skulle han någon gång framåt kvällen,
    ” läsa en rapport jag fått som beskriver finanskrisens konsekvenser för medborgarna och vilka instrument som politiken skulle kunna använda sig av”.
    Alltid en god början! Men det vill nog till att den sortens rapport-läsning flyttas högre upp på dagordningen och även innehåller analyser av de bakomliggande faktorerna.
    Något om finanskrisen och vägen framåt.
    Jag hoppades att kanske är det en rapport Lena Sommestad skrivit, kanske början till en nationalekonomi för socialdemokratin.
    Lena, ta initiativ till att ett sådant arbete kommer igång! Att utveckla en sambandsanalys, en grund för den sammanhängande politiken!
    Hälsningar! Ulf Lennerthson

  16. Janne

    Tillväxt är effektivitetsökning. Så vad är det ni föreslår här, att vi inte ska försöka göra det vi gör bättre för varje dag som går? Man kan ha fantastisk tillväxt utan att ta ut mer resurser från moder jord, det handlar om att utföra fler tjänster och tillverka fler varor eller tex IT-lösningar, till en lägre kostnad än idag. Det är det som ger ekonomiskt välstånd, det är naturligtvis kopplat till resursuttag, men främst resursutnyttjande. Jag tycker inte alls att det ena utesluter det andra, tillväxt, välstånd och hållbar utveckling kan gå och går hand i hand. Det har Alliansen insett för decennier sedan. Frågan är när vänsterfalangen inom S ska inse det..

    • M. E.

      Jag tror att vad Lena problematiserar är frånvaron av reflektion över vad man menar med tillväxt, vad man vill fylla den med, vad man vill åstadkomma med politiken. Det är konstigt tycker jag om du och andra inte delar en sådan syn. Det är inte en fråga om tillväxt eller inte tillväxt, utan om ohållbar tillväxt eller hållbar tillväxt.

      Sedan tycker inte jag att vi i våra länder behöver tillväxt, redan innan man valde kärnkraften som man bara kan hoppas inte kommer att utrota livet på jorden levde man ganska bra och kunde ha valt utveckla andra och bättre energilösningar istället (det hade dock krävt en samhällsomställning som samhället inte var moget för, men det lär komma om inte jorden går under innan dess som sagt). Ett ohållbart samhälle överkonsumerar- och producerar och saknar effektivitet, och detta är en del av det kapitalistiska systemets undergång (precis hur långt det har kommit i att gräva sin egen grav är dock svårt att säga).

      Därmed delar jag alltså inte Sommestads tillväxtoptimism, men det är i alla fall en skillnad på Sommestads tillväxt och Waidelichs.

      • M. E.

        Jag kan ju tillägga att Sommestad alltså tror på det kapitalistiska systemet och möjligheten att uppnå ett långiktigt harmoniskt, hållbart samhälle i det, vilket en som jag tycker är smått otroligt när man betraktar den historiska utvecklingen. Jag tycker (S) har visat med all önskvärd tydlighet att det kapitalistiska systemet inte känner någon annan herre än sig självt (och därmed går mot sin egen undergång), medan en som Sommestad fortfarande menar att någon form av harmoniskt blandningsekonomisamhälle med det kapitalistiska systemet som ekonomisk bas kan vara livskraftigt.

    • Björn

      Du menar alltså tillväxt av produktivkrafterna? Ja, det tycker jag också att vi ska ha, det är ju en klassiskt marxistisk linje.

      Men vad som ofta talas om är tillväxt av produktionen, eller t.o.m. av ”ekonomin”. Och då alltså ekonomisk tillväxt i största allmänhet, utan närmare specifiering av vad vi vill ska tillväxa och vad vi inte vill ska tillväxa.

      Den tillväxt som borgarna förespråkar handlar i grund och botten om tillväxt av mervärde och kapital, i förlängningen tillväxt av arbetsexploatering.

    • Nebbiolo

      Följande får du nog allt förtydliga:

      Tillväxt är effektivitetsökning

      Är det inte precis tvärtom? Tillväxt i ekonomin är den totala kostnadsökningen av att suga ut människor och och ändliga resurser för att sedan slänga dem utför ättestupan och på tippen. Ju snabbare vi gör detta (omsättning) desto större tillväxt, dvs större BNP!

      En skilsmässa ökar BNP. En trafikolycka ökar BNP. En tsunami ökar BNP. En större, dyrare och mer bensinslukande bil ökar BNP. Köpa mer mat än vi äter upp för att sedan slänga överskottet ökar BNP!

      En bil som utvecklas på kortare tid av färre utvecklare, till mindre kostnad, med mindre bränsleförbrukning och som säljs till ett lägre pris minskar BNP (såvida vi inte ökar bilparken), dvs effektiviseringar minskar BNP.

      • Janne

        Nejnejnej. Det handlar om att frigöra resurser genom att utföra saker effektivare´, resurser som kan användas på andra håll i ekonomin. En bil som utvecklas på kortare tid frigör både massa kapital och arbetskraft som kan användas till andra saker. Kanske startar du en annan sorts fabrik för pengarna du får över och anställer de arbetare som fick gå. Då har du två företag som tillverkar dubbelt så mycket med samma insats som innan. Dessutom kan bolaget sälja bilen billigare, dvs du som kund får en billigare bil och kan använda pengarna du sparar till att köpa nånting annat säg en platt-tv. Då har du både en bil och en tv till samma insats som innan. Där har du tillväxten. De där olyckorna du nämner som också ökar BNP är ju bara på marginalen, den verkliga tillväxten är produktivitetsökning och effektivitetsökning.

        Nu säger du att ”ja men det är ju bara direktörerna som tar alla pengar som frigörs”. Mmm men vad gör de med pengarna? Jo de investerar eller bygger ett stort hus. Då är det massa byggarbetare som får jobb. Så tillväxten är bra, ni måste bara se den i ett längre perspektiv. Cyklen är inte slut när en person cashat ut.

  17. Just nu ser det ut som om Juholt gör en Obama: medryckande retorik om social rättvisa, men omger sig med konservativa ekonomer.
    Man får hoppas att S-ledningen inser att man visserligen kan vinna ett val på sånt, men – som Obama visat – inte två.

  18. Pingback: ”Tillväxt är en förutsättning för välfärd” – vad betyder det? « Rebella unga S-kvinnor

  19. Henrik Olsson

    Hade förhoppningar att S skulle bli ett alternativ att rösta på… men inte.
    http://www.socialdemokraterna.se/Hakan-Juholt/Artiklar/2011/Jobben-gar-forst/

    1. Investera i Sveriges konkurrenskraft.
    Sverige behöver investeringar i ökad produktivitet och global konkurrenskraft. Så skapar vi ett samhälle där våra barn kan leva ett rikare och tryggare liv än tidigare generationer haft möjlighet till.

    5. Gör det mer lönsamt att arbeta.
    Ska Sverige nå målet om full sysselsättning måste ekonomin utvecklas så att det lönar sig bättre att arbeta.

    ”Nya Socialdemokraterna” framstår bara som Nya Moderaterna med lite vassare socialdemokratiskt retorik.

    • @Henrik O

      Juholt/Waidelich:

      1) ”Investera i Sveriges konkurrenskraft

      Det bör vi förstås alltid göra investera i att ha bra kompetens, dvs välutbildade och kunniga medborgare. Med detta kommer produktivitet och konkurrenskraft.

      Så skapar vi ett samhälle där våra barn kan leva ett rikare och tryggare liv än tidigare generationer haft möjlighet till.

      Säger de nya S stjärnorna.

      Men den faktiska erfarenheten säger något annat, vi har nog aldrig någonsin varit så konkurrenskraftiga och haft så bra produktivitet som de senaste decennierna, exportöverskotten har varit närmast abnormt stora under denna tid, från 1993 till 2009 motsvarade det samlade exportöverskottet ungefär hela2009 års BNP. Det var bara ett fåtal som blev speciellt rikare och tryggare av detta, för stora delar av medborgarna innebar det arbetslöshet och utanförskap i en skalla som vi haft sen det underutvecklade fattig-sveriges tid.

      Varför skulle det bli någon skillnad med ännu bättre sk konkurrenskraft, hur stora ska exportöverskotten var för att det ska gynna svensken. Men Waidelich ska ju ha läst ekonomi på högskola och som han sa kan ”plocka ut” en fil kand (varför ”plockar” han inte ut den) och borde förstå att stora framtvingade exportöverskott fungerar åtstramande på den inhemska ekonomin. Om folkhushållet ska ha nytta av export ska man använda den till import och då gärna sådant som höjer kompetens och produktivitet. Men det har vi inte gjort, vi har inte som Norge och Kina dessa överskott i offentlig ägo utan de ansamlas i en liten del av privat sektor som t.ex. leker kasino i Baltikum med känt resultat.

      5) ”Gör det mer lönsamt att arbeta.

      Ett förrädiskt uttalande som ligger helt i linje med de nyliberala (nygamla) teorimodeller förklarar arbetslöshet med att folk ”väljer” lättja när det inte ”lönar” sig att arbeta. Att de som har kapitalistöverklassens intressen för ögonen ägnar sig åt sådant nonsens kan man först, en del i deras klasskamp. Att det inte har något empiriskt stöd tycker man att dessa ”arbetarledare” borde känna till. Rent ut sagt kvalificerat nonsens.

      Vad menar Juholt/Waidelich när de talar om ”full sysselsättning”?
      Är det som M ärligt beskriver på sin webbsida helt enkelt aktuell NAIRU nivå som är normen för ”full sysselsättning”?
      En teoretisk modell som har ungefär lika mycket empirisktstöd som iden om att lättja år orsak till arbetslöshet.

      • Av det man kan se hittills lär det inte bli någon större skillnad mot de galna åren med Persson om de nya stjärnorna Juholt/Waidelich s regera landet.

        När Per(S)son kastade in handuken 2006 hade offentlig sektor ett samlat överskott på ca 450 miljarder, som nämnts hade svensken avstått konsumtion till förmån för rekordstora exportöverskott, på per capita basis torde det vara någon sorts världsrekord.

        Hur stod det då till med folkhushållet? Ett ackumulerat eftersatt underhåll av infrastrukturen i storleksordningen 400 – 500 miljarder, grovt eftersatt underhåll av de offentliga välfärdstjänsterna och massarbetslöshet mitt i en högkonjunktur, förvisso permanentmassarbetslöshet sen 90-talskrisen. Nu var inte Alliansens propaganda om den sk verkliga arbetslösheten sann men den var inte heller en ren lögn, undersysselsättning och utanförskap var stort, de kunde folk se med egna ögon och därför vann Alliansen.

        Det är faktiskt så pass illa ställt att offentlig konsumtion och offentliga investeringar ökat betydligt mer under Alliansen än på mången dag med Per(S)son som verkade ha för vana att dra på när det var valår för att sen strama åt.

  20. Varför är det viktigare att diskutera tillväxten (den lilla biten) än det som tillväxten sker ifrån (den stora biten)? Eller annorlunda uttryckt: varför är det viktigare att producera nytt än att ta hand om det vi redan producerat?

    • Lena Sommesta

      Du har helt rätt. Att värna om de resurser redan har och att återskapa välståndet är framtidens utmaning.

      Lena Sommestad Skogsbergsvägen 20 752 41 Uppsala +46702168945

  21. Jens

    Problemet är väl inte tillväxten i sig utan vad den används till. Tillväxten kan i grund och botten användas på två sätt: för att öka konsumtionen (genom t ex löneökningar och skattesänkningar) eller för att minska arbetstiden. Reallönerna har ökat med 45 % sen 1995. Har det fått oss att må bättre? Har det ökat kvaliteten på sjukvård och barnomsorg?

    Christer Sanne har beräknat att vi skulle haft en 32-timmarsvecka idag om vi hade använt hälften av tillväxten sen 80-talet i form av arbetstidsförkortning. Vi hade alltså samtidigt fått ökad materiell standard, dock inte lika hög som idag.
    I nuläget ligger fokus enbart på löneökningar som tas ut i form av ökad materiell standard . Detta har bara översvämmat våra liv med prylar vi inte behöver samtidigt som vi får allt svårare att behålla välfärden. Prylar som uppenbarligen inte får oss att må bättre. Denna utveckling är destruktivt för både människa och miljö.
    Minskad arbetstid istället för löneökningar borde vara ett långsiktigt politiskt mål för en hållbar utveckling.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s