Striden om framtiden handlar om verklighetsbilden

Jag har med glädje lyssnat till Håkan Juholts programmatiska tal, där han sätter utbildning, sociala investeringar och kampen mot barnfattigdom i fokus. Men jag saknar fortfarande konkreta initiativ från partiets ledning när det gäller kunskapsuppbyggnad till grund för denna nya, progressiva politik.  Om Socialdemokraterna ska lyckas genomdriva en politik för sociala investeringar, med barnen i fokus, krävs en offensiv satsning i klass med Wigforss’ lansering av 1930-talets nya krispolitik. Striden om framtiden handlar om verklighetsbilden. Partiets uppdrag är att vinna debatten, efter 30 år av nyliberal dominans.

Vi måste som socialdemokrater inse situationens allvar. Jag menar att den viktigaste förklaringen till den svenska borgerlighetens stora framgångar är att man har lyckats vinna tolkningsprivilegiet för hur samhället ska beskrivas och vad som kan uträttas med politik. Borgerligheten har med hjälp av akademisk forskning lyckats nagla fast bilden av att socialdemokratisk politik är omöjlig. Man påstår att jämlikhet är omöjlig därför att den skadar tillväxten. Man påstår att en ambitiös välfärdspolitik är omöjlig därför att vi inte har råd. Man påstår att full sysselsättning är omöjlig därför att det finns en ”normal” arbetslöshetsnivå som ingen kan påverka, osv. Man har – kort sagt – lyckats trumma in budskapet att borgerlig politik är den enda gångbara.

Idag finns en omfattande forskning som visar att borgerlighetens verklighetsbild och påståenden är i långa stycken felaktiga. Allt fler forskare presenterar resultat till stöd för socialdemokratins projekt. Dessa forskare kan visa t.ex. varför välfärdspolitiken är ekonomiskt produktiv och hur jämlikhet främjar både ekonomisk tillväxt och social sammanhållning. De kan visa varför det är lönsamt med större satsningar på barnens välfärd, hälsa och utbildning. De kan visa varför fri konkurrens inte fungerar som avsett i skola eller äldreomsorg. De kan visa varför social rättvisa stärker demokratin. Kort sagt: Socialdemokratin har just nu en historisk chans att återta kommandot i samhällsdebatten. Borgerlighetens misslyckanden och deras allt svagare stöd i samhällsforskningen skapar ett gyllene läge för revansch.

Nu gäller det för partiet att långt bättre än hittills ta till vara samhällsvetenskapens landvinningar. Partiet måste använda samhällsvetenskapens resultat systematiskt och strategiskt för att forma nya politiska strategier och för att stärka socialdemokratisk värderingar och mål. Partiet måste stärka förmågan att avslöja borgerlighetens ensidiga verklighetsbeskrivningar och deras anspråk på att bestämma hur samhället ska förklaras.

Högern har under de senaste decennierna mobiliserat hundratals svenska samhällsvetare. Dessa bidrar mer eller mindre aktivt till att  pränta in den borgerliga verklighetsbilden. Det sker i regi av organisationer som SNS, Fores, Timbro, Ratio, etc. Men vad gör Socialdemokraterna? Svaret är att Socialdemokraterna hittills har valt att i stort vända de progressiva samhällsvetarna ryggen. De samhällsvetare som vill bidra till det socialdemokratiska samhällsprojektet har få möjligheter. Många känner sig uppgivna. Efter att partiet under 50 år har satsat på att ungdomar i alla samhällsklasser ska kunna få en högre utbildning, finns att alltför litet intresse för att systematiskt utnyttja dessa kunskaper för socialdemokratins samhällsbygge.

Jag fortsätter envist att hoppas på starka och kraftfulla initiativ. Ett parti som år efter år förlorar striden om verklighetsbilden kan inte hoppas på att vinna striden om framtiden.

Tidigare skrivet: Partiet måste åter bygga sin politik på kunskapens grund.

Annonser

9 kommentarer

Filed under Demokrati

9 responses to “Striden om framtiden handlar om verklighetsbilden

  1. Bosse Bergkvist

    Tack, Lena! Må många ta till sig dina ord! I och utanför partiet – inte minst i dess ledning! Du hör annars verkligen hemma där. Tack, igen! Må du orka!

  2. Erik

    Sverige är ett av de mest extrema länderna när det gäller socialism. Det finns säkert länder som skulle kunna ha nytta av att gå längre åt det socialistiska hållet men Sverige är inte ett av dem. Vi har redan gått för långt och sedan länge passerat punkten där socialismen gör mer skada än nytta.

    Nu är vi sedan länge på väg mot en mer rimlig balans. S började egentligen en sakta vandring åt detta håll redan under Ingvar Karlssons tid och accelererade ganska bra under Göran Persson. Utan att släppa den socialistiska retoriken så blir det aldrig lika helhjärtat och effektivt som Alliansens politik.

  3. Olle Nilsson

    Mycket bra inlägg som borde ytterligare utvecklas och upprepas med stor uthållighet.
    Ett stort problem är borgerlighetens nästan totala dominans inom nyhetsmedia. Här borde LO och socialdemokraterna kunna göra en mycket större insats än i dag. Satsa t. ex.på något liknande ETC fast im större skala.

    • Alexander

      Jag håller med dig, Olle. Så länge nyheterna domineras av borgerliga intressen så har de monopol på verklighetsbeskrivningen över lag. Om vi tänker oss att S-företrädare började använda sig av den kunskap som finns så skulle den inte uppfattas som seriös av allmänheten, eftersom den inte överensstämmer med den världsbild man matas med. De traditionella medierna kommer fortsätta att förmedla Timbros rapporter som objektiva sanningar vare sig S håller med om saken eller inte.

      Medierna kontrollerar hur vi förhåller oss till den information vi möter, och säger någon någonting som faller utanför ramarna, vilket mycket av den forskning Lena hänvisar till gör, ger det ett oseriöst intryck. Jag tror att det bland annat är därför som Lena inte tycks få det genomslag hon förtjänar.

      Jag tror att vi först och främst behöver progressiva medier som tar sig an ALLA typer av nyheter, från lokalnyheter till ekonomi och politik. Om vänstern behöver någonting så är det att organisera en motsvarighet till TT, via lokala eldsjälar och/eller av fackförbunden avlönade journalister.Jag tror open source-utveckling och Wikipedia kan stå modell för hur en sådan organisering kan tänkas se ut. En databas med nyhetsartiklar skulle kunna utgöra grunden som oberoende media sedan arbetar vidare på och publicerar. Utrikesrapportering, som vad jag förstår är den dyraste delen, borde kunna fungera genom att samma typ av organisering bedrivs i flera länder där alla uppdaterar en gemensam databas.

      Kombinerat med läsplattornas intåg och digitala prenumerationer så finns alla möjligheter för oberoende medier att nå fram, förutsatt att man uppnår tillräcklig kvalitet och bredd.

      • lenasommestad

        En intressant idé om hur ny kunskap kan mobiliseras!

      • Just så Alexander, massmediamiljön i Sverige är på ren svenska fullständigt ur led.
        Att göra högerns åsikter till samhällsnorm är ett stort åtagande, men jag vill nog påstå att Alliansen, hand i hand med SVT, TV4 och de stora tidningsdrakarna lyckats mycket väl.
        Starka motkrafter behövs, men i ett samhälle där penningen styr allt sitter sanningen mycket trångt…

  4. Det finns ett enormt trovärdighetsproblem här. Den något förvirrade Erik här ovan kan ju ses som ett exempel på dom som har fallit för den nyliberala retoriken. Och han har ju alldeles rätt i att socialdemokraterna under åtminstone tjugo år har jamsat med nyliberalerna i både ord och gärning, och då går det inte bara att byta linje sådär plötsligt. Ingen skulle tro att det var på allvar.

    Och det är bara ett av problemen, det mindre dessutom. Det större problemet är att seriös socialdemokratisk politik bara kan bedrivas om det finns en mobiliserad rörelse bakom. En handfull politiker är inte tillräckligt kraftfullt. Och även där finns ett gigantiskt trovärdighetsproblem. Ingemar Lindberg och Olle Sahlström gjorde ju från sina LO-positioner ett försök att ta reda på vad medlemmarna egentligen tyckte om saker och ting och det tog lång tid att överkomma misstron – ”vad då, ni har väl aldrig frågat oss om något förut”. Och Ingemar och Olle fick kicken för illojalitet! Deras uppdrag var att vara megafoner för ledningen, inte att organisera demokratisk diskussion.

    Så, nej. Du är sympatisk, Lena, och jag hoppas verkligen du har framgång. Men jag tror tyvärr att socialdemokraterna är en förbrukad kraft. Det finns för många som enbart ser det som en försörjningsinrättning och egentligen inte vill något. Och de som kanske vill något vill inte ta några risker med sin anställning.

    • Vad är ditt förslag, Jan? Hur mobiliserar vi? Underifrån kan vara ett svar, men jag tror att kraft behövs både uppifrån och nerifrån. Men jag är helt enig med dig om att utan en rörelse som bär, har den politiska kraften föga kraft.

  5. Olle Nilsson

    Tack Alexander för att du på ett tydligt sätt utvecklat vad jag endast antydde i mitt korta inlägg!
    Du har säkert rätt i att den kommande utvecklingen inom IT-området kan ge möjligheter till en kraftfullare opinionsbildning även från vänster. Jag tror emellertid att stora delar av de som lever i knappa omständigheter och innerst inne delar våra uppfattningar inte har tillgång till internet och kanske inte ens till dagstidningar. Jag tänker på låginkomsttagare, arbetslösa, fattigpensionärer, långtidssjuka etc.
    Därför tror jag att en vänsterinriktad, men ändå objektiv, gratistidning, säg av typ ”Metro”, som delades ut till alla hushåll skulle kunna få en viktig roll för att om inte bryta så åtminstone slå in kilar i det borgerliga mediemonopolet.
    Jag tror att en sådan satsning i längden skulle bli en lönsam satsning för LO-kollektivet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s