Snabb klimatomställning är bra för statsfinanserna, skriver Martin Ådahl på Tankesmedjan Fores (DN).
I sin artikel lyfter Ådahl en viktig debatt om sambandet mellan tillgången på billig energi och samhällsekonomins utveckling, i polemik med miljöpolitikern Anders Wijkman, Tällberg Foundation (Energin nyckelfråga för att lösa krisen, DN).
Anders Wijkman lägger stor vikt vid energin och naturresurserna som själva kärnan i den ekonomiska tillväxten. ”Det var först när människan började utnyttja fossila bränslen som tillväxten sköt fart och den industriella revolutionen blev möjlig”. Ådahl har rätt i att sätta frågetecken här.
Forskning om långsiktig ekonomisk utveckling ger en annan bild. Självklart är naturresurser och energin centrala insatsfaktorer i en ekonomisk utvecklingsprocess, men industriella revolutioner och ekonomisk utveckling har inte skett där tillgången på naturresurser och energi har varit störst. De har skett där de mänskliga resurserna har varit störst och bäst utvecklade – dvs. i länder med en hög andel vuxna, friska erfarna och kompetenta invånare. Världens ekonomi kommer inte att falla samman med växande resursbrist, så länge det finns mänskliga resurser och kompetens. Däremot är risken överhängande för miljökatastrofer som fördärvar själva grunden för samhällsekonomin och människors liv: vattenförsörjning, fungerande ekosystem, ett hanterbart klimat.
Därför ska vi lyssna på Anders Wijkman och inte – som Ådahl – hävda att det inte finns några problem med att förena klimatåtgärder och ekonomisk tillväxt. Det finns förvisso stora möjligheter att skapa en mer hållbar ekonomisk tillväxt, hur vi nu väljer att mäta och analysera vad ekonomisk tillväxt egentligen består i, men det behövs långt mer kraftfulla åtgärder för att nå dit än dem som vi idag ser, i synnerhet i borgerligt styrda nationer.
"Old lady keeps warm". Energifattigdom i Storbritannien.
Martin Ådahl förespråkar klimatskatter och pekar på att de ger statskassan inkomster. Det är en bra poäng. Låt oss driva detta! Men låt oss då också komma ihåg att effektiva klimatskatter kräver en hyggligt jämlik inkomstfördelning. Länder där ojämlikheten är så stor att de sämst ställda måste ha särskilda subventioner för att betala värme till lägenheten, sådana länder har inga som helst förutsättningar att utnyttja klimatskatter på ett effektivt sätt. Exempel finns nära. I Storbritannien är ”fuel poverty” ett brännande socialt problem.
Sverige har under 20 år varit ett av få länder i världen som framgångsrikt har kunnat utnyttja klimatskatter riktade mot hushållen. Frågan är hur länge detta förblir möjligt, med en borgerlig regering som systematiskt ökar inkomstskillnaderna och trycker ner de sämst ställdas inkomster.
Lena Sommestad 
Klimatskatter i all ära – men det behövs också 1. saftigt med offentliga investeringar i energisnålhet och 2. av det offentliga tillhandahållna institutioner som gynnar energisnålhet.
Om man bygger en massa motorvägar för att elda på under masstransporterande, pendling och utspritt bebyggelsemönster hjälper det inte med klimatskatter. Folk har inget val.
Exakt. Det byggande av motorvägslänkar som de borgerliga och tyvärr också socialdemokratin driver är tidernas kapitalförstöring. Ansvarsfulla politiker skulle planera för ett samhälle bortom 1900-talets anakronistiska ”bil”. I stället har vi företrädare som bygger motorvägar som om olja funnes för evigt. Om socialdemokratin bryter med tron på ”bilen”, då har den en framtid, annars inte.
Rätt Jan. Min uppfattning är att klimatskatter kan spela en viktig roll men att de kräver kompletterande åtgärder. Ett exempel är omställningen av den svenska fjärrvärmesektorn. Om enbart prisincitament ska driva fram klimatomställningen krävs mycket höga skattenivåer.
Alltså är jobbskatteavdragen ett stöd för klimatpolitikens CO2 skatter, det blir en form av skatteväxling.
Hur menar du nu? Utveckla gärna!
Jobbskatteavdraget ges ju bara till dem som har jobb. Denna sänkning kompenserar därmed inte för klimatskatter för dem som skulle behöva denna kompensation allra bäst, som folkpensionärer, förtidspensionärer, sjuka och arbetslösa.
Ping: Chefscoacherna Fredrik och Anders på nya äventyr « Ett hjärta RÖTT
Har du läst Jeff Rubins bok ”Why the world is goin gto get a lot smaller”? Läs den och begrunda! Att påstå att människan inte är beroende av billig energi för utveckling av samhället är rent nonsens.Varför tror du USA inte lyckas med tillväxten just nu?Det samhälle som är mest oljeberoende av alla får naturligtvis problem med ett oljepris på +$100/bbl. Hur sker matförsärjningen idag?Vi (bildligt) talat äter olja.10 enheter olja in medan 1 enhet mat ut.Det är en oerhört bra korrelation mellan oljeprisets utveckling och matprisets.Kan det vara så att det var två tropiska stormar, dåliga skördar som ledde till att folk inte hade råd till mat som ledde fram till protesterna i Arabvåren?Hur stor andel av produkterna vi har hemma finns det olja i en eller annan form av olja i?
Vi borde ställa om och bli mindre oljeberoende.Tyvärr verkar världen vara i en platå just nu produktionsmässigt.Se på Norge; 10% decline i produktion på årsbasis. Norsk oljeproduktion är halverad jämfört med toppen 2001. 10 år tog det! Hur ser produktionen ut i Danmark? Samma sak här.
Hej Johan, jag tror att du överdriver skillnaderna oss emellan, även om vi har lite olika perspektiv. Jag hävdar inte att billig energi skulle vara ett oväsentligt element i den ekonomiska tillväxten. Vad jag hävdar är att det inte finns något enkelt samband mellan billig energi och ekonomisk tillväxt. Om så vore fallet skulle Nigerias ekonomi se helt annorlunda ut än den gör idag.
Billig energi har bidragit till att skapa en energiintensiv ekonomisk tillväxt. Den kan inte fortsätta, därom är vi helt eniga. Vi måste bli mindre oljeberoende, ställa om energiproduktionen och energieffektivisera.