Ett jämställt samhälle kräver politik

Dagens ledae i DN, ”Hela lönen halva disken”, rymmer en intressant inblick i den moderna borgerlighetens syn på såväl jämställdhet som demokrati och politik.

DN konstaterar att det är ett problem att kvinnor i Sverige idag fortfarande tjänar mindre än män trots att de arbetar lika mycket (ett problem jag diskuterade i gårdagens blogg, ”RUT ingen lösning på deltidsfällan”) . Samtidigt går utvecklingen långsamt framåt, såtillvida att kvinnor ägnar något mer tid åt förvärvsarbete och män något mer tid åt barnen, fortsätter DN. Frågan är dock vad framstegen beror på? Skapas ökad jämställdhet genom politiska beslut eller genom attitydförändringar och köksbordsbeslut? Eller i växelverkan? DN landar i att särskilt betona varje familjs eget ansvar att bygga en jämställd familj. ”Kollektivet är trots allt inte mer än summan av alla individuella handlingar”.

Här sätter jag morgonkaffet i halsen. Vad är detta för märkligt resonemang?  ”Kollektivet” eller de politiska beslut som skapar kollektiva mönster kan inte ses som någon enkel summering av ”alla individuella handlingar”. Demokratins kraft ligger i att förändra den spelplan där besluten fattas. De institutioner som politiken formar påverkar långsiktigt attityder, värderingar och handlingsmönster.

Det är få områden där politikens roll är så tydlig som i fråga om jämställdheten. När DN:s ledare beskriver jämställdheten i Sverige och funderar på om politik spelar roll för de framsteg som görs, vore det kanske lämpligt att reflektera över vad det kan bero på att Sverige och Norden ligger så långt före andra länder ifråga om just jämställdhet, samtidigt som framstegen numera nästan har stannat av? Vilka begränsningar och möjligheter möter svenska män och kvinnor, när de vid köksborden ska fatta beslut om hur ansvar och arbete inom familjen ska fördelas?

Jämförande forskning om de moderna välfärdsstaterna visar att kvinnors rättsliga, ekonomiska och sociala ställning är radikalt mer jämställd i Sverige och Norden än i flertalet andra länder i världen. De sociala trygghetssystemen bygger inte på manliga familjeförsörjare utan på att både män och kvinnor arbetar. Sverige har ett könsneutralt medborgarskap, vilket är synnerligen ovanligt. Detta uttrycks bland annat i regler om särbeskattning och i en könsneutral föräldraförsäkring (istället för en moderskapsförsäkring). Sverige har också en utbyggd barnomsorg och utbyggd äldreomsorg som har gett svenska kvinnor reella förutsättningar att uppnå ekonomisk frihet och oberoende. Inte ens i våra nära grannländer inom EU, som Tyskland och Storbritannien, är man ens i närheten av att erbjuda familjer denna typ av generell samhällsservice.

”Varken kvinnor eller män kan blunda för sitt eget ansvar att tillsammans bygga en jämställd familj” skriver DN beskäftigt, utan att med ett ord beröra att det i Sverige fortfarande finns strukturer som begränsar valmöjligheterna vid köksbordet. Nedskärningarna inom äldreomsorgen är så omfattande, att många kvinnor väljer deltid för att ta hand om sina anhöriga. Bemanningen på fritidshemmen är på många håll så låg –  och resurserna så små – att många föräldrar rycker in för att skapa alternativ –  man låter barnen komma hem eller skapar alternativa fritidsaktiviteter. Det finns många jobb som är så tunga att kvinnor inte orkar arbeta heltid. Många kvinnojobb har så låg lön att mannens heltid och övertid blir strategin för att klara familjeekonomin.

”Kollektivet är trots allt inte mer än summan av individuella handlingar.”  Är detta DN:s syn på hur samhällen byggs och förändras?

Det som blir alltmer påtagligt i den svenska, moderna idédebatten är hur borgerliga debattörer ständigt bejakar de stora och i fler fall unika framsteg som har skapats genom den socialdemokratiska välfärdsmodellen  – inklusive jämställdhet, god folkhälsa och liten barnfattigdom. Samtidigt förnekar man ständigt  lika ihärdigt att den politik som har skapat dessa framsteg har  spelat någon roll.

Detta är en attityd som kan fungera under ett antal år, när resultaten av en tidigare progressiv och framgångsrik politik ligger kvar som en bottenplatta. Men i takt med att borgerligheten nu river sönder de strukturer som byggde jämställdheten, finns risken att vunna framsteg förloras. Om detta har jag tidigare skrivit; Det är dags att ta strid för en jämställd familjepolitik. Ledande forskare noterar nu att svensk jämställdhetspolitik efter 40 år av tydliga reformer till gagn för ökad jämställdhet, inte längre entydigt främjar detta mål. Vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng bidrar tvärtom till att stärka traditionella könsrollsmönster. Politik fortsätter att spela roll för jämställdheten – och kommer alltid att göra det.

Annonser

23 kommentarer

Filed under Uncategorized

23 responses to “Ett jämställt samhälle kräver politik

  1. Anneli

    Du, skriv lite kortare, och skriv med större text, tydligare att se. Jag kan göra större text, men man tröttnar, och då struntar jag/vi i att läsa. Du vill väl att det läses?
    Det är viktigt vad du skriver.

    • lenasommestad

      Tack Anneli. Jag ska försöka!!

    • Johan

      Större text kan du ordna själv i din webbläsare. Du kan leta i menyn i din webbläsare, annars brukar Ctrl-tangenten och plusteckentangenten (+) förstora texten. Ctrl med minustangenten (-) förminskar textstorleken.
      I annat fall kan du alltid kopiera hela texten och lägga den i ett ordbehandlingsprogram (LibreOffice, AbiWord eller Microsoft Word, till exempel).

  2. Att detta med jämställdhet skall vara så farligt att det måste tas till alla medel och all dålig retorik för att försöka förminska nödvändigheten av en så viktig demokratisk fråga. Bra skrivet Lena Sommerstad.

  3. Mats

    Hoppas att jämställdhet också innebär att vid vårdnadstvister inte blir så att kvinnan automatiskt är den part som får vårdnaden,samt att när kvinnor och män döms i domstolar så får kvinnor lägre straff än män för samma brott.Hoppas att sådana saker också tas upp i jämlikhetens tecken annars kommer det aldrig att bli jämlikt…

  4. Bra skrivet. Får för mig att en strategiskt viktig fråga är att skapa något slags incitament som förmår fler män att utnyttja möjligheten gå ned i arbetstid fram tills barnen är åtta år. Det är här, i det sneda uttaget av den ersättningsberättigade föräldraledigheten och sedan det ännu snedare uttaget av den icke-ersättningsberättigade nedsättningen av arbetstid till åtta år, som det borde vara möjligt att med politiska åtgärder skapa incitament för föräldrarna att dela ansvaret bättre än idag.
    Magnus Nilsson

  5. Jag har aldrig hört Lena nämna eller skriva om en enda mansfråga, ändå påstår hon sig kämpa för jämställdhet…. hmm… mycket märkligt. Kvinnofrågor är inte = jämställdhet.

    • lenasommestad

      Vad är mansfrågor? En individualiserad föräldraförsäkring innebär att mäns rättigheter som föräldrar stärks. Denna fråga drivs av S-kvinnr.
      S-kvinnor driver också krav på bättre tillgänglighet i förskolan. Det bör finnas nattöppna dagis, till exempel. Är detta bara en kvinnofråga – inte en mansfråga?
      S-kvinnor kämpar för rätt till heltid. Det är en kvinnofråga därför att i stort sett alla män redan jobbar heltid. Så är det ofta, och just därför att kvinnor organiserat sig i egna organisationer i långt större utsträckning än män.

      • Lars Gustafson

        Jag har en mansfråga! Min son separerade för något år sedan. De har delad vårdnad om barnen och det ena barnet är skrivet hos honom, det andra hos hans f.d. fru. När han försökte få hand om det ena barnbidraget visade sig detta omöjligt. Hans fru har per automatik fått båda och hon vägrar släppa ifrån sig pengarna. Sonen känner sig kränkt över att inte vara betrodd att handha dessa medel. Han har tagit mycket stor del i sina barns uppväxt!

      • lenasommestad

        Hej. Jag håller med om att det är ett problem att män inte självklart får del av barnbidraget ivid delad vårdnad.
        En statlig utredning har nu föreslagit att barnbidraget lättare ska kunna delas (DN.

      • Fredrick

        Det finns många arbetslösa och timanställda män.
        Rättssäkerheten för män är en annan viktig fråga.

  6. Pingback: Drömmen om Utopia och den perfekta människan | Martin Edgélius – Konservativa Tankar | Nyheter24

  7. Eva Borg

    Hej, tack för en tydlig lektion i politikens betydelse och särskilt då den socialdemokratiska:) Efter lite analys förstår jag nu din reaktion på – ”kollektivet är trots allt inte mer än summan av individuella handlingar”, det gör vad jag förstår DN:s kommentar helt ahistorisk i politisk perspektiv och medför att det socialdemokratiska arbetet försvinner i den nuvarande uppluckringen av dessa strukturer! Huuu vilken rysare! Bra Lena mer debatt:)

  8. Trots våra kvinnor långa kamp för jämställdhet är det långt kvar tills kvinnor och man har samma möjlighetet i samhället. Mats kan vara helt lugn. Jag slauterar alla kvinnors kamp som hittills givit oss (kvinnor) mycket bra möjligheter till utbildning och arbete. Men skillnaderna består och klyftorna ökar mellan rika och fattiga (och kvinnorna har fortfarande lägre löner)

    Marie-Louise

  9. sossemannen

    Lena S, du skriver som vanligt något jag kan hålla med om mer eller mindre.

    Men det räcker inte att diskutera politiska åtgärder. Varje politisk åtgärd har också en organisatorisk förutsättning. Den som inte klarar av att organisera kommer inte heller att vinna viktiga strider,

    På slutet av 80-talet genomförde högersossen Kjell-Olof Feldt den så kallade århundradets skattereform. Det gjordes i samarbete med Folkpartiet och Centern. Minns jag rätt var innebörden att max 50% av en persons inkomst skulle gå i skatt. Då jämlikha möjligheter mellan män och kvinnor i så hög grad beror på den offentliga sektorn var det en viktig bidragden orsak till kvinnors försämrade läge.

    Olyckorna Mona Sahlin och Thomas Östros har en efter en accepterat de borgerlia jobbskatteavdragen. Där förstärktes pressen på offentlig sektor. Olyckan Tommy Waidelich framstår som grå och tråkig, ett bihang till Exportrådet.

    I våras läste jag på Pappers(-industriarbetareförbundets) hemsida att någon tyckte de skulle säga nej till det nya Industriavtalet (avtal om förhandlingsregler) för husfridens skull. Han som sa det slog huvudet på spiken. Det är ju nämligen bland annat i privatlivet som löne- och skattepolitik får konsekvenser.

    Min poäng med detta något utdragna resonemang är att vi dels behöver kämpa mot företrädare i vår egen rörelse, dels måste skapa de organisatoriska förutsättningar som behövs för att långsiktigt vinna striderna mot motståndare inom och utom partiet.
    Folkbildning är en omistlig del här. Den måste byggas ut rejält och systemaitiseras. Någon censur av kritik mot vad s-politiker gjort får inte förekomma. Det görs ju idag i t ex EU-frågan.
    Om socialdemokratin fortsätter jamsa runt i sin djupt auktoritära inre kultur istället för att göra upp med den tror jag inte vi kommer att bli något 44%-parti igen.

    • lenasommestad

      Jag tror som du på folkbildning, som ett av många sätt att skapa insikt om att skatter och omfördelning behövs både för att skapa välstånd och för att skapa ett rättfärdigt samhälle.

  10. Pingback: Jämställdhetsdebatten i korthet

  11. Pingback: Jämställdhetsdebatten i korthet - Södertörns Lärcentra

  12. Tränar hårt

    Sossemannen: En liten upplysning. Du är inte sosse. Du är en Lars Ohly-wannabe. Ursäkta mig men är du så otroligt naiv att du tror att sossarna kan få 44% genom att knalla rakt vänsterut? Till och med Juholt inser nog att man inte kan lämna walk over på mittfältet åt smygsossen Reinfeldt.

    • sossemannen

      Tränar hårt: Om jag tog åt mig av sådana där uttalanden skulle jag ha dukat under för länge sedan. Du kanske skulle läsa de första fyra partiprogrammen från 1897-1920. Du kan fortsätta med att räkna ut SAPs väljarstöd i riksdagen (andra kammaren fram till konstitutionella reformen på 70-talet) från slutet av 1940-talet till 1991.
      När du gjort det kan det vara dags att läsa den politik Moderaterna står för, inte den de PÅSTÅR sig stå för. Motionerna är tillgängliga via riksdagen och propositionerna via regeringskansliet.

      Kom tillbaka när du har annat än nedsättande okunniga epitet att klistra på folk.

    • Anders

      Jag tror att sossarna kan få 44% genom att knalla rakt vänsterut. Det finns massor av socialliberala partier i riksdagen att välja på, men inte ett enda socialdemokratiskt (vänsterpartiet må vara socialdemokratiskt i praktiken idag, men inte i ideologi och partiprogram). Sverige är ett land som visat hur bra socialdemokrati kan fungera, så visst finns det en enorm potential där.

  13. Jämställdhet för barn
    Barnomsorgen och skolan i Sverige är inte jämställd. Som arbetsplats är den i stort sett helt enkönad.
    Då alla partier i Sverige har jämställdhet mellan könen som mål kan man undra hur det skall kunna uppnås. Kan man uppfostra barn till jämställdhet i en enkönad miljö? Nej det går natruligtvis inte. Det är mycket tydligt i dagens skola. Tjejerna är duktiga pluggisar medan killarna är slackers. Tjejerna får mycket bättre betyg än killarna. De pluggar också vidare i mycket högre utsträckning. Som vuxna klarar de sig också bättre. De blir inte missbrukare, kriminella eller socialt utslagna i alls samma utsträckning som killarna/männen.
    Det här är vårt samhälles största jämställdhetsproblem. Men inga politiska krafter i Sverige arbetar för en jämställd skola och barnomsorg med mål som:
    • Jämn könsfördelning i personalen (minst 40% av vardera könet)
    • Jämna betyg, lika många duktiga killar som tjejer
    • Lika stor andel högskolestuderande av båda könen
    • Lika låg andel kriminella
    Varför för gör ni inget ?

    Vänliga hälsningar

    Tor Simonsson

  14. Pingback: Jämställdhetsdebatten i korthet - nilspettersson.nu >>

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s