Ord för dagen: en övertygande essä

Mina ord för dagen kommer från John Maynard Keynes’ essä om  The Means to Prosperity i samlingen Essays in Persuasion (1933).

Essän, som jag tidigare har berättat om på denna blogg, är Keynes’ snabbkurs i krishantering. Den förklarar hur en ekonomisk kris kan hävas, genom att staten lånar pengar och stimulerar sysselsättningen. Det är en fullständig missuppfattning, skriver Keynes, att tro att expansiva sysselsättningssatsningar skulle stå i motsättning till en balanserad budget. Det förhåller sig alldeles tvärtom. Det finns nämligen inget annat sätt att balansera en statsbudget i ett samhälle i ekonomisk kris än att öka nationalinkomsten, och att öka nationalinkomsten innebär att öka sysselsättningen.

Hur kan upplåning leda till budgetbalans? Keynes’ förklaring är att en samhällsekonomi i recession har många människor utan arbete och stora resurser som inte används. När staten lånar upp pengar för att till exempel bygga nya vägar i ett sådant läge, då kickar detta igång en kedjeprocess. Den första stimulansen skapar ytterligare jobb och ytterligare konsumtion, och detta rullar på i flera varv. Det kallas för en multiplikatoreffekt. Genom multiplikatoreffekten blir slutresultatet av en stimulansåtgärd större skatteinkomster för finansdepartementet än de pengar som man från början lånade upp. Budgeten kan komma i balans, på en högre nivå.

Keynes’ geniala bidrag till nationalekonomin var att han genom sin analys av en ekonomi i recession kunde förklara varför det är omöjligt för ett land att spara sig ur en recession. De politiker som försöker spara sig ur en recession, driver ekonomin mot ännu lägre sysselsättning och ännu lägre skatteinkomster. Istället för att fixera sig vid budgetbalans, måste politiker förstå att budgeten i första hand är ett instrument som ska användas för att driva upp aktivitetsnivån i samhällsekonomin. Budgeten är ett redskap, inte ett mål.

Det är oändligt plågsamt att en dag som denna, då statsbudgeten presenteras, höra finansministern orera om återhållsamhet i utgifterna, som om statsbudgeten vore en kakburk med pengar; pengar som ska fördelas mellan olika utgifter och sedan är slut. Det är än mer plågsamt att höra honom påstå att återhållsamhet är ett sätt att ta ansvar i ett läge, när våra grannländer i EU behöver mer stimulans än deras egna skuldsatta regeringar förmår skapa. Sverige – ett av få länder som har god ekonomi och låg statsskuld – har just nu ett ansvar att skapa efterfrågan. När Anders Borg vägrar att inse detta ansvar, bidrar han till att undergräva det europeiska och det internationella monetära systemet. Han kommer att gå till historien som en av många finansministrar som tror att deras ansvar är att balansera statsbudgeten – inte att skapa tillväxt och välstånd i samhällsekonomin.

Det är dags för oppositionen att ännu tydligare än hittills peka på vikten av samhällsekonomisk stimulans som krismedicin.

Höstens budgetdebatt bör inte bara handla om hur ett givet budgetutrymme ska användas, även om mycket gott kan göras redan här – som Socialdemokraterna övertygande visar.

Höstens budgetdebatt bör också handla om hur vi ser på regeringens ansvar för att förhindra en fördjupad recession, i Sverige och Europa. Vi har inte bara ”de pengar vi har” i årets statsbudget. Eftersom Sverige är ett land med goda statsfinanser och en egen valuta, har Sverige möjlighet att expandera ekonomin och sätta människor i arbete. Sverige kan välja att lära av historien, eller att envist blunda.

Mer om budgeten: SvD, Aftonbladet. 22 september varnar till och med Lars Calmfors för en budgetpolitik som stramar åt för mycket. Han påpekar också att Sverige – om något – har ett ansvar att bidra till efterfrågan i ett läge, där nästan hela Europa är i kris.

Annonser

57 kommentarer

Filed under Ekonomi

57 responses to “Ord för dagen: en övertygande essä

  1. Bosse Bergkvist

    ”Anders Borg vägrar att inse detta ansvar”, skriver du, men borgare Borg är INTE alls dum i huvet! Naturligtvis inser han sitt ansvar. Han vill bar INTE TA DET! Ideologi, kallas det. Och en sån kan va hur dum som helst.

  2. Bosse Bergkvist

    Och tack, Lena, för att du finns! Så en sak till: ”samhällsekonomisk stimulans som krismedicin” är varken tro eller ideologi, det är vetenskap!

  3. Pingback: Den bästa kommentaren på budgeten | Kolla Kolla

  4. Anders

    Så vad är förklaringen till att Tommy Waidelich är socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesman och inte Lena? Tänk om vi hade fått se en debatt mellan Anders Borg och Lena Sommestad!

  5. Bosse Bergkvist

    Förklaringen, Tommy, är rätt lätt att gissa: Tommy har snopp.

  6. Bosse Bergkvist

    Ursäkta! Anders, menar jag så klart!! :=/

  7. U_M

    Jag tror också att stimulanser är det enda rimliga, men EU-medlemskapet riskerar påverka lokala stimulanser som den Svenska på ett negativt sätt.
    Eftersom vi är medlemmar i EU:s inre marknad riskerar de stimulanser vi gör till en viss del bli effekter på denna marknad och inte bara på hemmamarknaden. De möjliga Svenska stimulanserna lär knappast räcka till för att dra igång den inre marknaden.

    En obehaglig effekt av detta är att moderaternas stimulanspolitik i form av att vräka pengar över höginkomsttagare och villaägare med de sk. ROT och RUT-bidragen inte har minskat arbetslösheten i Sverige nämnvärt. Den har drivit på främlingsfientligheten samtidigt som den syftar till att pressa ner lönerna i delar av byggsektorn och de arbeten som ofta lågutbildade kvinnor arbetar med. Att införa dessa stora subventioner är dessutom ett kallsinnigt spel med dessa människors framtid. Den dagen de skall avvecklas – vad händer med dessa branscher då? Skall de se sina löner halverade?

    Hur skall man se till att stimulanserna ser till att minska arbetslösheten i Sverige, trots EU-medlemskapet?

    • lasse

      Om Malmö skulle vara en norm för effekten av Rot och Rut så verkar det vid en ytlig betraktelse som om dessa subventioner till stor del hamnar i Polen och Baltikum.

  8. Pingback: Var är den fördelningspolitiska bilagan? | Storstad

  9. Peter

    Jag håller med! Min känsla är att det är otroligt oförnuftigt att staterna i Europa och USA på gränsen till en djup ekonomisk depression gör allt de kan för att försämra folks köpkraft. Om alla ska ha massarbetslöshet, sänka lönerna och exportera vilka är det då som ska importera? Det verkar vara en helt orimligt korkad politik. Kanske är det medvetet?
    Genom krisen kan man skrämma folk att gå med på vilka välfärdsförsämrade åtgärder som helst.

    Omvärldens ”austerity measures” kanske gör det svårt för Sverige att gå emot strömmen och föra en fungerande expansiv ekonomisk politik?
    Det finns väl också en risk att vi hamnar i Grekland, Irland och Portugals situation om vi lånar upp allt för mycket? Dessa länder verkar ju helt förlorat sin suveränitet till förmån för de nyliberala tjänsemännen i IMF, ECB och kommissionen.

    Hur vi finansiera större underskott utan att riskera vår suveränitet? Kanske undvika en större utlandsskuld och höga räntor genom att låta riksbanken köpa statsobligationerna?

    tack för en bra blogg!

    • lasse

      Tja att föra en expansiv politik har väl inte funnits på den politiska kartan i Sverige de senaste 30 åren. Det vanliga har varit en ”devalveringspolitik” men inte för att stimulera hemmamarknaden utan den har parats med interndevalvering genom konsumtionsskattehöjningar mm.

      Med ett beräknat ackumulerat offentligt överskott på 735 miljarder i år och ”permanenta” rekordstora exportöverskott är knappast Piigs ett relevant jämförelse objekt, det är inte ens avlägset samma division.

      Problemet för oss är att vi direkt lever på att andra har underskott, andras underskott är helt och hållet bortom den svenska politikens möjligheter att kontrollera. En mer balanserad situation där hemmamarknaden inte satts på undantag hade varit önskvärt och givit en mer kontrollerbar utveckling.

  10. lasse

    Keynes skrev ett öppet brev till Roosevelt i januari 1933, där han bl.a. sa:

    “Broadly speaking, therefore, an increase of output cannot occur unless by the operation of one or other of three factors. Individuals must be induced to spend more out of their existing incomes; or the business world must be induced, either by increased confidence in the prospects or by a lower rate of interest, to create additional current incomes in the hands of their employees…; or public authority must be called in aid to create additional current incomes through the expenditure of borrowed or printed money… It is, therefore, only from the third factor that we can expect the initial major impulse.”

  11. Jag är inte särskilt överens med Lena, så jag skrev en egen essä som jag hoppas ska vara övertygande, åtminstone för några.
    http://www.undertallen.se/2011/09/varfor-stimulansatgarder-gor-oss-fattigare/

  12. lasse

    Den svenska ekonomiska modellen går ut på att vi ska ha exportöverskott, det vill säga att någon annan ska ha handelsunderskott. Ohållbara ackumulerade underskott mot utlandet har nu gjort att en rad länder kommit i kris, typ Piigs. I detta läge står Borg och typ tyskar etc och pekar finger åt länderna i kris, ni borde ha gjort som vi gör säger de. Alltså de i kris har med sina underskott möjliggjort överskotten i Sverige, Tyskland m.fl. Man kan ifrågasätta Borgs m.fl. förmåga till logiskt tänkande, om nu alla ska ha överskott vem ska då ha underskott som möjliggör överskotten?

    Att underskottsländerna ska radera ut sina underskott och samtidigt ska överskottsländerna behålla sina överskott är en totalt ologisk och omöjlig ekvation. Man kan starkt ifrågasätta europeiska politikers förmåga till logiskt tänkande, det hela är så otroligt löjligt imbecillt.

    Om det överhuvudtaget ska vara möjligt att rädda EU och euron måste överskottsländerna ta sitt ansvar och stimulera sina ekonomier så de med underskott kan komma på fötter och fixa sin ställning mot utlandet.

  13. Att gå tillbaka till Keynes metod att rädda kapitalismen är fåfängt. Den metoden är prövad och övergiven. För keynesiansk politik skulle det krävas t.e.x återgång till fast växelkurser i världshandeln och statlig och reglering av kapitalrörelserna.

    Nej, en återgång till Marx är det som behövs för vänstern. Kamp mot åtstramningspolitiken – javisst. Men det betyder klasskamp och inte någon mjäkig socialdemokratisk samarbetspolitik med storfinansen.

    • Duh… Keynes politik kanske är prövad och övergiven, men gäller detta inte Marx också?
      Sovjetunionen, Nordkorea, Kuba, Kina (som nu är kapitalistiskt), Östtyskland, Etiopien, Angola, Mocambique, Kambodja,… murens fall 1989….

      Säger dessa ord dig ingenting?

  14. Mikael

    Keynes är väl lite överspelad nu.. Det är ingen som tror på honom längre. Däremot finns det forskning som visar att ökade stimulanser i lågkonjunktur bara ökar statsskulden, för i högkonjunktur vågar politikerna inte spara och betala tillbaka skulderna de byggt upp. Se på hela Europa och USA med för den skull. De körde hårt på stimulanser 2008, se var de sitter nu.

  15. Pingback: ”Tid för ansvar” – Men ta det då! | LO Bloggen

  16. Pingback: Tid för ansvar… eller ska vi sänka priset på en latte med tre kronor? | JONAS RINGQVIST SKRIVER…

  17. Mikael: Såvitt jag har förstått bestod år 2008 års s.k. stimulanser i att vräka in pengar i bankrutta banker. Alltså i ren spekulationsekonomi av typen kedjebrev och göra pengar på pengar. Keynes räknade med produktion, som är det enda vanligt folk kan tjäna pengar på (definitionsmässigt, eftersom pengar för vanligt folk inte är värda något utan att man kan köpa för dem).

    • Mikael

      Jag tror att skulle man bygga mer i Stockholm just nu så skulle ekonomin stanna av helt. Det är ju byggarbeten överallt. Alla motorvägar in och ut ur stan blockeras av byggen just nu. Dessutom krävs det att det finns byggjobbare för att få effekten Keynes pratar om. Nuförtiden krävs det utbildning för att kunna jobba som byggare, så var det inte på Keynes tid. Då kunde vem som helst få ett jobb på ett bygge. Om vi skulle satsa ännu mer på infrastruktur nu, tror jag att tex Polacker och Ester skulle få ett uppsving i sin ekonomi, men Sverige skulle bara få en större statsskuld och trafikinfarkt.

      Vad gäller stimulanserna i Europa 2008 så var det inte bara till bankerna, man gjorde även skattesänkningar och infrastruktursatsningar. Som sagt, se var de sitter nu.

      • lasse

        Stimulanserna med 2008 års inledning av den stora krisen var för magra. Det finns siffror på sådant, hushållens skuldkris krävde att de drog in konsumtion för att fixa sina balansräkningar, om man vill behålla samma nivå på BNP och sysselsättning måste stimulansen täcka efterfrågegapet som uppstod, det gjorde det inte. Dessutom verkar man tro att det är frågan om ett utbudsproblem när det är ett efterfrågeproblem. Företagen investerar naturligtvis inte om det inte finns realistiska utsikter att det finns tillräckligt många som kan konsumera.

      • Nå, nu är det knappast vägar som behövs. Eller annat planlöst byggande. För att dra igång en ordentlig högkonjunktur behövs det investeringar i fysisk och institutionell infrastruktur som den mest avancerade och nya tekniken behöver. Så har det alltid varit hittills. Först mekanisk textilindustri och kanaler i slutet av 1700-talet. Sen järnvägar och ånga i mitten av 1800-talet. Sen elektricitet och stål i slutet av 1800-talet. Och så bilar och hushållsmaskiner i mitten av 1900-talet. Alla dom krävde sin speciella fysiska och institutionella infrastruktur för att komma igång, vilket drog hela ekonomin med sig. Något liknande skulle behövas idag också.

  18. PS. Det enda land som klarade sin finanskris på ett anständigt sätt var Island, som lät spekulanterna ta konkursen och nöjde sig med att rädda bankernas småsparare. Dem går det nu ganska bra för om man får tro Bloombergs: http://www.bloomberg.com/news/2010-12-02/iceland-bankrupting-self-to-recovery-reveals-policy-ireland-dared-not-take.html

  19. sossemannen

    Jag tycker att Anders Borg (m) lyckas väl med sin ekonmiska politik utifrån de syften han har. Moderaterna är kapitalisternas parlamentariska gren, förenklat uttryckt. De har ett intresse av utbredd fattigdom, svaga fackföreningar och att vi inte har full sysselsättning.

    Politik handlar inte om att alla partiet använder olika medel för att uppnå samma mål. Målen är väsentligt olika.

    • Så här räcker det inte med att vara oense med moderaterna, de ska dessutom vara ondskefulla?
      Jag trodde i min enfald att kapitalister försökte tjäna så mycket pengar som möjligt. I så fall behöver de ju så rika kunder som möjligt. Fast du kanske tillhör dem som tror att ekonomin är ett nollsummespel? Där man bara kan tjäna pengar om man tar rikedomar från någon annan?
      Eller skulle kapitalisternas verkliga syfte vara att härska över fattiga trälar, fast detta skulle förstöra marknadsekonomin och göra dem själva mycket fattigare?

      • Vi behöver inte förutsätta att folk är onda. Men varje kapitalist vill gärna avlöna just sina arbetare så snålt som möjligt, medan han hoppas på att alla andra ska vara generösare. På landsnivå funkar det så att varje land försöker strama åt och hoppas på att kunna exportera till något annat land som är generösare mot sina arbetare. Eftersom alla tänker likadant dras vi ner i en spiral av lågkonjunktur. Det här påpekade redan Marx på sin tid, och det var allmängods fram till ungefär 1975, när vi alla tycks ha drabbats av kollektiv minnesförlust.

      • sossemannen

        Purple: Moderaterna ÄR ondskefulla. De utförsäkrar människor med svåra medicinska besvär. De ger pengarna från dessa till rika människors hushållsarbete (RUT). Men de är ondskefulla för att de är kapitalister, inte vice versa.
        Visst vill kapitalister tjäna pengar. Men om du tittar på USA så är det just fattiga kunder de skaffar sig. USAs arbetarklass’ löner har sjunkit i värde medan produktiviteten ökat rejält. Personlig skuldsättning är metoden de löser det med. Det är ingen slump att USA har så hög intern skuldsättning

      • Sosseman: Ni sossar är nästan komiskt lustiga i er världsbild.

        Grundfilosofin är alltså att ”alla pengar tillhör staten”. Annat kan jag inte tolka vad du skriver.

        Först betalar den ”rike” 47% sociala avgifter på sin lön. Det blir då 1/1,47=68% kvar.

        Av denna lön betalas sedan 56% marginalskatt. Då är det 0,44 x 0,68 x 100%=30% kvar.

        Den rike anställer någon ”lågavlönad” som får 0,30/1,25 x 100% = 24% kvar efter momsen. Sedan ska det betalas 47% sociala avgifter.

        Det blir då 24/1,47%= 16,3% kvar. Sedan ska hon eller han betala 31% skatt.

        Det blir då 16,3 x 0,69% = 11,3% kvar.

        Så den ”rike” har dragit in 100 kronor och den ”fattige” får 11,3 kronor i handen. 88,7 kronor försvinner i skatt och ”sociala avgifter” som också fungerar som skatter. Om den ”rike” fakturerar sina hundra kronor och den som köper betalar moms, måste han istället sälja för 125 kronor för att någon ska få 11,3 kronor i handen. Skattekilen blir då (11,3/125-1) x 100% = 91%.

        Borgarna minskar denna skattesats något, och det kallas för att ”ge pengar till de rika”. Go figure.

      • Anders

        Purple: Oj då, stackars rike man. Vilken tur för honom att det ändå är han som har mest pengar i slutändan då. Men jag ska genast berätta för den ensamstående mamman i hyresrätten här intill som inte har några pengar kvar när månaden är slut, att det i själva verket är Wallenberg det är synd om.

      • Anders:
        Jag måste tydligen förklara vidare:
        Om skattetrycket var 7% som år 1900, eller 12% som under Per-Albin, skulle skattekilarna vara mycket låga.
        Då skulle både fattiga och rika kunna leja folk när de behöver det. Hela Sverige skulle bli mycket, mycket rikare, och detta inbegriper den ensamstående mamman. Med 1-3% högre tillväxt blir snabbt även fattiglappar dubbelt så rika.
        Som det nu är ”snickar folk på stugan”, målar om hemma, tapetserar, städar, och gör en massa andra saker som de inte är så duktiga på. Antag att en professionell målare, snickare, städare, etc är tre gånger så duktig som du, eller din bror, kusin, granne, syster på sina jobb. Det vore då bäst för alla att de gjorde jobbet.
        Helst borde du också göra det du är bra på, riktigt bra på, ditt eget jobb som du förkovrat dig i under 15 års tid. Men du jobbar med det andra är bra på istället när du snickrar på sommarstugan. Med nuvarande skatteregler måste nämligen snickaren vara minst 10 gånger bättre än dig.

      • Anders

        OK, jag missförstod poängen med ditt inlägg. Ja, det finns förstås fördelar med små skattekilar, frågan är bara om vi vill ha ett samhälle med ”skattetryck” på 7% eller 12%. Det blir i alla fall inget jämlikt samhälle. Du säger att fattiglappar snabbt blir rika om tillväxten ökar, men sanningen är att det beror på hur denna tillväxt fördelas. Ekonomisk tillväxt är förstås inte heller något självändamål, tillväxt kan åstadkommas både genom skadlig och bra verksamhet. Och de nya pengarna kan tillfalla dem som bäst behöver dem, eller dem som redan har.

      • Anders, det där med ”jämlikhet” är ett tvetydigt begrepp. Det brukade betyda ”lika behandling”, men då många människor inte är nöjda med jordelivet så definieras det ibland om till ”lika utfall”, se t ex Lenas artikel från idag om jämställdhet.
        Men då 1) alla människor är olika och 2) samhället är ett komplext adaptativt system, med 3) spontan, självorganiserad arbetsfördelning så kan man inte lösa cirkelns kvadratur och både få lika behandling och lika utfall.
        T ex, efter 500 miljoner år av sexuell fortplantning så skiljer sig män och kvinnor åt. Det är lika stor skillnad mellan en man och en kvinna genetiskt, 1-2%, som mellan en kvinna och en hon-chimpans eller mellan en man och en han-chimpans. ”Jämställdhetsindustrin” kommer att ha jobb i evig tid.

        Hong Kong och Taiwan har skattetryck om 12-13% och är ungefär lika egalitära som oss. Läste någonstans (men kolla detta innan du citerar mig) att Taiwan är det land som är mest jämställt vad beträffar kön.

        En sak som är fiffig är det som kallas för ”Mises butler”. Löner i en marknadsekonomi bestäms av vad produktiviteten i samhället som helhet är. En butler eller frisör har inte blivit produktivare de senaste 200 åren. Men de andra jobb de skulle kunna ta, i t ex industrin, har ökat i produktivitet med 20 gånger. Därför måste butlerns arbetsgivare betala 20 gånger mer i lön också, fast tjänsten inte ändrats.

        Så, i en marknadsekonomi kommer det alltid att finnas löneskillnader, men ”kreativ förstörelse” gör att fattig kan bli rik, och rik fattig. Och man kan aldrig säga att någon ”förtjänat” sin rikedom eller fattigdom eftersom ett komplext system är för komplicerat för att man ska kunna urskilja orsak och verkan.

      • Anders

        För det första: Att det skulle vara större skillnad mellan män och kvinnor än mellan människor och schimpanser är förstås bara trams. Den där ”1-2%” skillnaden betyder helt olika saker i de två fallen, kolla upp det. Att jag skulle ha mer gemensamt med en apa än med min fru är ju bara löjligt, och att använda det som argument för att det är svårt med jämställdhet är förstås ännu värre.

        Hur som helst, jag pratade inte om jämställdhet mellan könen, utan om jämlikhet mellan fattiga och rika. Hong Kong har en mycket hög Gini-koefficient och Taiwan har en Gini-koefficient som åtminstone är mycket högre än Sveriges, som ju i de flesta uppskattningar är lägst i världen.

    • Mikael

      Med all respekt. Det är bullshit. Alla politiker använder samma medel (skattepengar) för att uppnå ungefär samma mål (tillväxt, full sysselsättning, så bra sjukvård, skola, omsorg, miljö, rättsväsende, jämställdhet som möjligt till en rimlig peng). Skillnaden ligger i vad man tror på är verktygen för att komma dit. Alliansen tror på att människans drivkrafter och kapacitet frigörs med frihet att starta och driva företag, frihet att göra många val i livet efter eget huvud och med morötter av ekonomiskt slag. Vänsterkartellen tror på att kuva människor, ta deras pengar och ägodelar och att en politisk elit ska bestämma människors bästa över deras huvuden.

      • Anders

        ”Högerkartellen” har som huvudmål att flytta pengar och makt från offentligt till privat, det vill säga från hela folket till de som äger. Det är det enda sätt på vilket de är ”onda”, de vill naturligtvis att folk ska ha det så bra som möjligt, så länge det alltså inte går emot deras ideologi, att det ska vara få förunnat att äga och därmed bestämma. Det är dessutom stor skillnad på vilka medel politiker använder för att få in de där skattepengarna, och framförallt hur mycket pengar det ska röra sig om. Skillnaden i målet du beskriver ligger kanske framförallt i vad som anses vara en ”rimlig peng”.

        Vad gäller ”vänsterkartellen” så är den där ”politiska eliten” alltså framröstad av folket till skillnad från den ”ekonomiska eliten” som fått sin makt genom arv, tur, lyckade livsval eller hårt arbete. Det är alltså denna ekonomiska elit som högerkartellen vill ska bestämma människors bästa över deras huvuden. Att kuva människor gör man enklast med arbetslöshet, osäkra anställningar och låga löner, alltså inget som vänsterkartellen strävar efter. Och det du kallar att ”ta människors pengar och ägodelar” kallar jag fördelningspolitik. Det är förstås en legitim åsikt att skatt är stöld, men jag delar den inte.

    • Anders:
      Klart att det är andra saker som skiljer män och kvinnor än män och chimpanshanar. Dock är skillnaderna stora:

      http://www.nytimes.com/2003/06/19/us/y-chromosome-depends-on-itself-to-survive.html?incamp=archive:search

      Under ca 2 miljoner år jagade män medan kvinnor samlade, passade barn och lagade mat. Orättvist, ojämlikt etc, men så var det. Barn måste ammas i 3-4 år, annars dör det i en miljö där det inte fanns gröt.

      Men jagandet och samlandet gjorde oss inte mer olika, tvärtom. Människan är tämligen unik hos primaterna i det att män hjälper till överhuvudtaget. Innan Homo erectus uppstod var vi ännu mer annorlunda. Skillnaderna i storlek mellan män och kvinnor var mycket större. Detta visar att våra förfäder då måste ha levt mer som gorillor med harem. När hanar är mycket större än honor beror det på att de slåss mot andra hanar.

      Hos gorillan är det en hane och ett antal honor som lever tillsammans. När en annan hane lyckas besegra den tidigare haremsherren dödar han alla unga, precis som lejonhanar dödar alla unga när de tar över en flock. 1/4 av alla lejonungar dödas t ex på grund av detta.

      Jag har inte tittat så mycket på gini-koefficienterna. Dock är HDI-index i stort sett identiskt för Sverige, Taiwan, Singapore och Hong Kong.

      http://en.wikipedia.org/wiki/Human_Development_Index

      Jag har dubbelkollat en del av dessa data med FN-rapporterna. Wikipedia citerar rätt ifall du undrar.

      Om du tittar på data för de som är ”inequality adjusted” och de som inte är det så är det inte mer än några procents skillnad mellan lågskatteländer och högskattedito. USA har 0,799, Danmark 0,810 och Sverige 0,824 i indexet som korrigerar för ojämlika ekonomiska förhållanden. Frankrike, där jag bor, har 0,792 och i stort sett samma skattetryck som Sverige.

      En intressant kurva är den över HDI som funktion av BNP. I princip gäller att ju högre BNP, desto högre HDI.

      • Anders

        Tack för biologilektionen. Den ojämlikhetsjusterade HDI:n tar med ojämlikheten som en faktor, men eftersom det var just jämlikheten jag diskuterade är det bättre du tittar på Gini-koefficienten, som bara handlar om just det.

      • Anders:
        Varsågod (biologilektionen). ”Genus”-industrin är dock immun mot naturvetenskap.
        Detta med Gini eller HDI fångar nog mycket av klyftan höger-vänster. Jag förstår helt och fullt att det stör många att det finns klyftor i samhället, jag håller till och med och försöker publicera en bok som förklarar varför.
        Jag ser det dock som viktigare hur de sämst ställda har det i absoluta termer, inte relativt de rikaste. Dessutom, såvitt jag förstår världen, så kan man aldrig med politiska medel göra mer än kosmetiska ändringar i fördelningen, utan att förstöra det kapitalistiska system som genererar välstånd.

  20. Sven-Eric Forsén

    De som försöker förringa Keynes roll som nationalekonom har inte mycket på fötterna. Det är framför allt sådana som vägleds av gammal laissez faire ,med ett nytt ansikte, som har en övertro på nyliberalism och s.k. dynamiska effekter. Bertil Ohlin kan i sina memoarer inte annat än spontant uttala sin beundran för John Maynard Keynes både som kulturpersonlighet och ekonom. För Stockholmsskolan tjänade denne också som en förebild. Man kan väl även notera att Franklin D. Roosevelts framgångsrika new deal har Keynes som förslagsställare och inspiratör.

    Att man bör satsa på investeringar, framför allt på infrastruktur och utbildning , under lågkonjunktur för att förbereda sig för att i en konjunkturcykel möta högkonjunkturens ökade efterfrågetryck borde vara naturligt. Då duger det inte att bara spela ansvarsfull och att sitta still i båten som Anders Borg föredrar att göra. För övrigt så kan jag konstatera, att Tommy Waidelich alltmer växer in i rollen som socialdemokratisk talesperson i ekonomiska frågor. Paul Krugman ligger f.ö. nära vår socialdemokratiska ideologi. Och både du Lena och Leif Pagrotsky, bör kunna ge Tommy eldunderstöd.

  21. Du kan läsa lite Human Action av von Mises från 1949, fjärde upplagan från 1966. Lärde mig just att när Paul Krugman fick John Bates Clark-medaljen för bästa ekonom under 40 kände han inte ens till vad den österrikiska teorin om konjunkturcykeln var för något. Lite grand som att få Nobelpris i fysik undan att kunna Newtons mekanik. Här är lite av vad ”gammalliberalen” von Mises har att säga om Keynes Jultomte-teori på sid 744. Kan laddas ner gratis här:
    http://mises.org/Books/humanaction.pdf

    People expatiate on alleged government encouragement of production.
    However, government does not have the power to encourage one branch of
    production except by curtailing other branches. It withdraws the factors of
    production from those branches in which the unhampered market would employ them and directs them into other branches. It little matters what kind of administrative procedures the government resorts to for the realization of this effect. It may subsidize openly or disguise the subsidy in enacting tariffs and thus forcing its subjects to defray the costs. What alone counts is the fact that people are forced to forego some satisfactions which they value more highly and are compensated only by satisfactions which they value less. At the bottom of the interventionist argument there is always the idea that the government or the state is an entity outside and above the social process of production, that it
    owns something which is not derived from taxing its subjects, and that it can
    spend this mythical something for definite purposes. This is the Santa Claus
    fable raised by Lord Keynes to the dignity of an economic doctrine and
    enthusiastically endorsed by all those who expect personal advantage from
    government spending. As against these popular fallacies there is need to
    emphasize the truism that a government can spend or invest only what it takes away from its citizens and that its additional spending and investment curtails the citizens’ spending and investment to the full extent of its quantity.

    • Ändå fungerade det ganska bra under lång tid.

      Men som jag påpekade här ovan måste det förstås vara i fas med de långa vågorna. När vi försöker lämna en period av spekulation (nu, t.ex.) behövs det ordentligt med investeringar i infrastruktur för den nya produktionsapparaten, och det är det bara det offentliga som klarar.

      Och det har gjorts många, många gånger under historien. Mises verkar mest vara som biologen som försöker förklara att en humla inte kan flyga.

    • U_M

      Är det inte lite omoget att tro att rika personer eller företag för den delen (det vill säga de som sitter inne med kapitalet) inte skulle kunna vara korrumperade eller i första hand vill gynna det egna inflytandet – men att staten alltid är korrupt?

      • Fattiga, rika, medelrika är kan alla vara korrumperade. Skillnaden mellan den fria marknaden och statlig sektor är att på den fria marknaden tvingas de som vill sälja en vara göra kunden nöjd. Annars går de i konkurs. Begår de ett brott så straffas de givetvis för det också.
        Stat och kommun har fördelen att de kan skriva sina egna regler, och sen skriva om dem. Man kan tyvärr inte ta sina sociala avgifter och själv investera i socialförsäkringar om man inte är nöjd med dem staten erbjuder.

  22. @Jan Wiklund
    ”Det här påpekade redan Marx på sin tid, och det var allmängods fram till ungefär 1975, när vi alla tycks ha drabbats av kollektiv minnesförlust.”

    I själva verket blev arbetarna bara rikare och rikare i hela västvärlden fram till första världskriget, så rika att Marx teorier om utsugning framstod som absurda. Genom en mängd retoriska krumbukter fick sedan Lenin fram det till att det var utsugningen av kolonierna som gjorde arbetarna rika i industrivärlden. Inte för att det var eller är sant, men sådana som du vill ju så gärna tro det.

    • Det enda jag har talat om här ovan är den strävan efter att själv snåla och hoppas att andra ska slösa, som tycks inneboende i systemet. Idag kanske mest synligt i att man själv har ett exportöverskott och hoppas på att andra tar på sig att stå för underskottet.
      I övrigt vet du inte ett skit om vad jag tror, Purple!

      • Men förklara då vad du menar om allmängods fram till 1975. För mig låter det som merkantilism. Ricardo hade fel i sin värdeteori och det inspirerade tyvärr Marx, men han bevisade att frihandel gör alla rikare pga komparativa fördelar.
        Att kapitalister är kostnadsmedvetna är väl annars ingen nyhet. Det är vi alla.

    • Anders

      Du säger alltså att Jan Wiklund tror att arbetare blir rika på grund av att kolonierna sugs ut. Och det grundar du på att Lenin trodde det? OK…

  23. David

    Hej, har du någon kommentar till dagens ekonomiska rapport från Waidelich? Du kanske kan skriva ett nytt inlägg om det?

  24. Det är intressant att ta del av denna diskussion. Att vårt ekonomiska system håller på att paja borde vara uppenbart för var och en. Borg vet vad som är på väg att hända i Sydeuropa. Han vet att ”skuldstormen” snart drar in över oss. Han är livrädd för detta. Därför är han försiktig. Han vet att våra banker kommer att behöva gigantiska stödpaket. Första dominobrickan som kommer att falla är Grekland. Sen följer resten av BIGPIS-länderna. Lehman Brother-kraschen kommer att framstå som en nullitet vid en jämförelse. Jag räknar med en arbetslöshet på cirka 12-15 procent i Sverige om några år. Det gör nog Borg också. Men ingen ansvarig politiker vågar av kända skäl att knysta om detta. Kina i all ära, men inte ens denna kommuniststat kan rädda västerlandet när vi kommit i alltför stora beråd.

  25. Med tanke på hur högbelånade stater som England, USA och Grekland idag är finns det inget som helst utrymme att globalt låna sig ur krisen. Keynesiansk politik är omöjlig i dagens globaliserade ekonomi. En huvudorsak till krisen i USa och Sydeuropa är hög belåning som använts till ickeproduktiva investeringar. Vi skall vara glada över att vi har balans i våra affärer. En som vet det bättre än någon annan är din tidigare chef Göran P, Lena.

    • lenasommestad

      Du talar om den höga belåning som har lett till ickeproduktiva investeringar i USA och Sydeuropa och menar att de skulle visa att keynesiansk politik inte håller. Men dessa investeringar har skett i en ekonomi präglad av fullt resursutnyttjande, i en fas av spekulativ expansion. Detta har ingenting med keyensiansk krispolitik att göra.
      En förutsättning för att keynesiansk krispolitik ska fungera är att det finns outnyttjade resurser. Keynesiansk politik kan bedrivas även i en situation då ett land står i skuld. Poängen med keynesiansk politik är ju att stimulera ekonomin så att skatteinkomsterna ökar. Om så sker är det inga problem att låna till den första investeringen. Som jag påpekar i min blogg finns alltså det ingen motsättning mellan att balansera budgeten och att bedriva stimulanspolitik.
      Till sist; visst lever vi i en ny värld, med öppna gränser och därtill en gemensam valuta, EMU. Den gemensamma valutan gör att ett stort antal länder inte längre kan bedriva stimulanspolitik med en egen valuta. Detta är en enorm förändring och ett hårt slag mot dessa länders suveränitet. Att bedriva keyensiansk politik med en valuta som inte är ens egen, utan till låns, är något fundamentalt nytt. Vad öppna gränser beträffar beror effektiviteten på läckaget. Stimulanspolitik kan riktas mot sektorer som inte är så mobila. I grunden bör vi komma ihåg att ”dagens globaliserade ekonomi” inte är en skänk från ovan utan ett regelverk som länder har enats om.

  26. Pingback: Länkar och kommentarer – 28 September, 2011 | Pierre Anderssons blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s