Kvinnor förlorar på alliansens integrationspolitik

Klyftorna ökar mellan män och kvinnor i utsatta områden, rapporterar dagens SvD. Tidningen har låtit SCB ta fram statistik för 38 svenska stadsdelar där det enligt alliansregeringen råder ”utbrett utanförskap”. Resultaten är dystra på flera punkter. Skolsegregationen ökar och utbildningsresultaten försämras mer än i övriga Sverige. Samtidigt ökar de ekonomiska klyftorna mellan män och kvinnor. Sedan regeringen Reinfeldt tog över 2006 har skillnaden i disponibel inkomst mellan män och kvinnor i dessa utsatta stadsdelar vuxit.

Igår tog integrationsminister Erik Ullenhag initiativ i frågan genom att tillsätta en utredning om hur fler nyanlända, utrikes födda kvinnor ska kunna få jobb. Jag kommenterar utredningen i Dagens Eko.

Jag noterar där att utredningens direktiv har en märklig bias, genom att helt förtiga en av regeringens mest kontroversiella förändringar i familjepolitiken: vårdnadsbidraget. Istället riktas intresset mot den generella föräldrapenningen, som lyfts fram som ett möjligt hinder mot utländska kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

Tidigare i år publicerade Finansdepartementet ESO-rapporten Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration. Rapporten lyfter såväl föräldrapenning som vårdnadsbidrag som möjliga hinder för nyanlända kvinnor och föreslår att vårdnadsbidraget avskaffas. I SvD medger Erik Ullenhag på en direkt fråga att vårdnadsbidraget borde avskaffas av integrationsskäl. Frågan är då  varför han lägger sig platt för Kristdemokraterna när utredningsdirektiven ska formuleras? Varför ifrågasätts föräldrapenningen men inte vårdnadsbidraget?

Fakta visar redan att vårdnadsbidraget motverkar såväl jämställdhet som integration. Nio av tio som ansöker om bidraget är kvinnor, noterar SvD, och drygt var tredje är född utomlands. Utländska kvinnor är klart överrepresenterade. Jag har tidigare skrivit om hur vårdnadsbidraget motverkar jämställdhet här på min blogg, se t ex i inlägget Ett märkligt inlägg om barnfattigdom. 

Det är oroande att Erik Ullenhag istället väljer att ifrågasätta föräldrapenningen. Föräldrapenningen är en del av den generella välfärdspolitiken och kan förväntas skapa långt mindre inlåsningseffekter än behovsprövade socialbidrag eller långvarigt uttag av vårdnadsbidrag.

Det är också värt att notera att långvarig uttag av föräldrapenning – i kombination med deltid – kan ses som ett negativt incitament till förvärvsarbete för alla kvinnor. Likväl är det få som vill ifrågasätta en generös föräldraförsäkring för befolkningen i stort. Förslag om att skapa starkare incitament för ett jämnare uttag av föräldraförsäkring mellan kvinnor och män möts också av hårt motstånd – trots att kvinnors position på arbetsmarknaden uppenbart skulle stärkas genom en mer jämställd föräldraförsäkring.

Om utredningen visar att uttag av föräldrapenning utgör ett väsentligt hinder för integration av nyanlända kvinnor är det viktigt att de lösningar som föreslås är generella – inte särlösningar. Likabehandling enligt generella regelverk måste vara en grundprincip för våra socialförsäkringar.

Till sist: Erik Ullenhags utredning är ett kvitto på fler misslyckanden i regeringens integrationspolitik. Regeringen genomförde förra året en radikal omorganisation i integrationspolitiken, då ansvaret fördes över från kommunerna till staten. Etableringslotsar skulle bistå nyanlända i etableringen på arbetsmarknaden. Nu konstaterar regeringen i direktivet till den nya utredningen att deras egen etableringsreform har lett till att en majoritet  av de nyanlända som kommer hit på grund av familjeanknytning inte får någon introduktion alls.
Förra året gällde det 90 procent av de, som fick uppehållstillstånd: ”År 2010 fick nästan 19000 personer mellan 18 och 64 år uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Av dessa ingick omkring 17000 personer inte i den målgrupp som omfattas av etableringslagen.”

Etableringsreformen var enligt Erik Ullenhag den största förändringen av svensk integrationspolitik på 25 år. Jag ser det som ett ytterligare exempel på alliansregeringens förhastade och slarviga reformpolitik. Denna gång hör nyanlända kvinnor till dem som får betala priset.

Mer bloggat: Får utrikes födda  kvinnor också vara jämställda?

10 kommentarer

Filed under Jämställdhet

10 responses to “Kvinnor förlorar på alliansens integrationspolitik

  1. Inga-Lisa Sangregorio

    Avsikten med föräldrapenningen är rimligen att göra det möjligt för föräldrar att stanna hemma med barnen under den första tiden. Avsikten kan knappast ha varit att den som kommer till Sverige med flera barn i förskoleåldern skulle kunna ta ut full föräldrapenning för varje barn, trots att de passerat spädbarnsåldern.

    Sabuni och Ullenhag har rätt i att den typen av ”förmåner” blir en tvivelaktig välsignelse för dem som åtnjuter dem. Det gäller naturligtvis även vårdnadsbidraget, men jag har svårt att förstå varför det är så fel med vårdnadsbidrag men så rätt med föräldrapenning, som i praktiken bara är en annan sorts vårdnadsbidrag.

    Det låter bra att vi inte ska acceptera särlösningar utan bara generella lösningar, men det kan vara svårt när förutsättningarna de facto är olika.

    • lenasommestad

      Inga-Lisa,
      jag tror att det är möjligt att hitta generella lösningar även när förutsättningarna är olika, och att detta är viktigt. Om vi t ex anser att det inte ska vara möjligt att ta ut maximal föräldrapenning för barn som har passerat de tidiga åren kan denna regel omfatta alla föräldrar och barn. En annan grupp utöver nyanlända flyktingar som då kan beröras särskilt är adoptivbarn och deras föräldrar, som liksom nyanlända kan ha skäl att ta ut föräldraledighet när barnen har passerat det första eller andra året.
      Jag håller inte med om att föräldrapenning i praktiken är ett annat sorts vårdnadsbidrag. Det är stor skillnad på en försäkring som faller ut under en begränsad tid och vars konstruktion uppmuntrar förvärvsarbete och ett bidrag som kan användas permanent och innebär att man ställs utanför arbetsmarknaden.
      Dock håller jag med om att det finns en likhet i att föräldraförsäkring liksom vårdnadsbidrag kan skapa problem om föräldrapenning utnyttjas enbart av den ena föräldern och under lång tid. Vad som dock är märkligt med alliansregeringens politik är att detta problem bara diskuteras i relation till nyanlända, inte i relation till övriga föräldrar på arbetsmarknaden.

      • gt

        Hej Lena! nej, – jag vet av personlig erfarenhet att man inte kan dra alla över en kam när det gäller föräldraförsäkringen. Jag är själv adoptivmamma till tre barn och ingen av dem kom som spädbarn till oss och jag och min man var turvis hemma med respektive barn i 2 års tid, först och främst för att den livsviktiga anknytningen ska fungera som för biologiska barn och föräldrar. Första året tog vi inte ut några pengar, utan började göra det under andra året. Naturligtvis har vi ju förlorat otroligt mycket pengar på det här, men det har det ju såklart varit värt. Nu har vi tre stycken trygga och välfungerande barn😉

      • Inga-Lisa Sangregorio

        Adoptivföräldrar och barn behöver rimligtvis en tid för att lära känna varandra, eftersom de inte levt tillsammans tidigare. När det gäller föräldrar som flyttar hit med barn över spädbarnsåldern håller jag med Sabuni om att både barn och föräldrar (mammor mest) snarare behöver fler kontakter utanför familjen. Både vårdnadsbidrag och sen föräldrapenning motverkar detta.
        Vårdnadsbidraget kan väl inte ”användas permanent”?

  2. Kerstin Eldh

    Jag jobbade inom Arbetsmarknadsutbildningen med SFI-undervisning tills den av oförklarade skäl lades ner 1986. Jag mötte många kvinnor som aldrig haft ett jobb och tjänat pengar, men som där för första gången fick en egen inkomst. De fick nämligen ersättning per närvarodag. Det var glädjande att se hur deras självförtroende växte av detta. Det ingick också i kursen att de gick till arbetsförmedlingen, där de diskuterade vilka yrkesområden eller eventuella vidareutbildningar som kunde vara aktuella för dem. Det var sorgligt att denna välfungerande verksamhet lades ner.

  3. Betalt föräldraskap är OK om det fördelas lika per förälder, men det borde vara längre, tex i formen av kortare arbetsdag för föräldrar upp till barnen börjar skolan. Kostnaderna för vårdnadsbidraget skulle räcka långt för en sån reform. När vi hade småbarn så gick vi båda ner till 6 timmars dag, 8-14 resp 10-16 och vårat barn fick en 4,5 timmars dag på dagis. Det funkade perfekt för oss.

    • lenasommestad

      Jag håller med om att balansen jobb-barn alltid kan hanteras mycket bättre om man delar på ansvaret. Det gäller såväl tiden med föräldraförsäkring som tiden som småbarnsförälder.

  4. Pingback: Bemanningsbranschen hjälper integrationen på arbetsmarknaden

  5. Sven-Eric Forsén

    Det märkliga har nu inträffat att det gamla högerpartiet – nuvarande Moderaterna – framstår som att stå närmare Socialdemokraterna, än allianskollegorna. Ett resultat av Per Schlingmanns framgångsrika recept på en infiltration i ”sosseland” och en anpassning till socialdemokratisk retorik och vissa realpolitiska ställningstagande. Nu gäller det för SAP att sätta fingret på vad som skiljer, och att återerövra förlorad mark.

  6. Intressant läsning, Lena. Bemanningföretagen är också ett bra instrument för integrationen. Läs mer på vår blogg: http://bemanning.almegabloggar.se/?p=1265

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s