Otrygghet och maktlöshet främjar inte ett jämställt arbetsliv

Svenskt Näringsliv har länge drivit kampanj mot LAS – lagen om anställningsskydd. En ny vinkel presenteras idag i SvD, där Carina Lindfelt hävdar att LAS för hindrar näringslivets jämställdhetsarbete. Eftersom kvinnor har anställts sist, har de störst risk att få gå i lågkonjunktur. Företagen har en ambition att främja mångfald och jämställdhet, hävdar Lidfelt, men ”företagens kompetensstrategier och jämställdhetssträvanden väger lätt när LAS ligger i andra vågskålen”.

Detta är en helt orimlig argumentation, som bygger på att svenska företag inte har ett långsiktigt, eget ansvar för sin rekrytering av arbetskraft. Om det finns ett så stort intresse för mångfald och jämställdhet i svenska företag, varför är det så många kvinnor som har kort anställningstid? Och varför har så många fler kvinnor än män visstidsanställningar, så att de inte ens berörs av LAS?

Av alla anställda på svensk arbetsmarknad är 14 procent visstidsanställda. Bland kvinnor är andelen 16 procent. Många av de visstidsanställda finns i privata företag. Enligt LO:s Anställningsformer år 2011  är andelen fackmedlemmar med visstidsanställning högst  i Hotell och Restaurang (16 procent), följt av Handels och Transport (12 procent), Livs och Kommunal (11 procent), och IF Metall (10 procent). ”Den arbetsgivare som har tillräckligt många visstidsanställda behöver aldrig hantera några turordningsregler”, noterar Ulla Johansson på LO-bloggen. ”Allt löser sig ändå hur smidigt som helst. Är visstidsanställningarna därtill riktigt korta går processen fort.”

Problemet på svensk arbetsmarknad idag är knappast för mycket trygghet, utan för lite. Det är beklämmande när Svenskt Näringsliv försöker skylla bristande jämställdhet i arbetslivet på LAS istället för att erkänna sitt eget ansvar för hur företagens rekrytering ser ut.

LAS ska inte tas bort för kvinnors skull, lika lite som LAS ska tas bort för ungdomars skull. Trygghet i arbetslivet är ett gemensamt intresse för alla löntagare, unga som gamla, kvinnor som män. Otrygghet och maktlöshet främjar inte ett jämställt arbetsliv.

Annonser

36 kommentarer

Filed under Jämställdhet

36 responses to “Otrygghet och maktlöshet främjar inte ett jämställt arbetsliv

  1. sossemannen

    Du resonerar ofta klokt, som i det här inlägget. Du är en källa till intellektuell inspiration för mig. Men den klarsynthet jag tror du har märks inte helt och hållet när du skriver. Varför inte använda ord som verkligen beskriver vad som pågår ekonomiskt, politiskt och retoriskt: klasskamp uppifrån?
    Det du skriver om argument mot LAS här är ju just retorisk klasskamp uppifrån.

  2. Hela resonemanget från Svenskt Näringsliv är visserligen inte förvånande men ändå grundläggande fel. Samma sak vad det gäller Centerpartiets och Folkpartiets förslag om sänkta ungdomslöner. Otrygghet och låga löner gör det definitivt inte mer lönsamt att arbeta.

    Grundproblemet på svensk arbetsmarknad är avsaknaden av en politik som kopplar ihop arbete med utbildning.

    Sänkt a-kassa och skattesänkningar som framför allt gynnat redan rika ökar bara klyftorna i samhället. Det har inte gynnat kvinnor eller ungdomar. Ungomslöner och ökad otrygghet ökar klyftorna än mer. Men i längden tjänar ingen på ett samhälle där några få får allt mer välfyllda plånböcker. Vi lever i och bygger vårt samhälle tillsammans.

  3. Kerstin Eldh

    Det är fullkomligt absurt att påstå att LAS är ett hot mot kvinnors jämställdhet. Själv satt jag en gång som facklig förtroendeperson och kunde med hjälp LAS rädda kvar en ensamstående mamma som arbetsgivaren ville sparka trots att hon stod högt upp på turordningslistan. Kvinnor med småbarn är inte de som Svenskt Näringslivs medlemmar prioriterar varken vid avskedande eller anställning.

  4. Hela anställningstrygghetssystemet är under attack från borgerligt håll,
    Detta märks tydligt inom de kommuner som fått borgerligt styre efter valet.
    Tjänstemän som försöker följa lagar och regler tvingas genom represalier och otrevligheter sluta sina anställningar och ge plats åt medlöpare. Detta träffar mest kvinnor , då de tycks ha ett större rättspatos ån män. så har t.ex i Ö. Göinge kommun 19 st slutat sin tjänst efter det borgerliga övertagandet. Det tråkiga är att Facken hukar.

  5. Pingback: Med kluven tunga om LAS « Fi Västra Götaland

  6. lasse

    Man kan inte diskutera detta utan att ta med frågan om full sysselsättning. Real och gammal vedertagen full sysselsättning övergav S definitivt med 90-tals krisen. Sedan dess har vi haft permanent massarbetslöshet. Och ju högre exportöverskott desto högre arbetslöshet även TCO ekonomer medger att exportsektorn inte generar mycket jobb men trots detta kan ingen politiker när de pratar om sysselsättning svamla annat än om konkurrenskraft dvs att ännu mer export skulle kunna skapa förment full sysselsättning, en omöjlighet.

    Man är inte hederlig om man samtidigt tillber NAIRU-dogmens jämviktsarbetslöshet och säger att man vill ha full sysselsättning. Att arbetsmarknadsregler typ LAS skyddar de som har jobb och missgynnar de i utanförskapet i ett system som bygger på NAIRU-dogmen om ett inbillat inflationshot torde inte vara svårt att logiskt förstå.

    Persson och Östros typerna tror på dogmens giltighet och ekonomschamanerna på KI när de meddelar sin tolkning och dom över folket, hur många som ska tillhöra jämviktsarbetslösheten. I senaste valrörelsen var Östros bekymrad över att den gått upp till då 6,5 %. Den lär inte vara lägre idag, en dogm som i sig ackumulerar sk oanställningsbara, av naturliga skäl, då den förpassar en växande jämviktsredundans till långtidsutanförskap. Ett maliciöst ekonomiskt system som slår hårdast mot de svagaste. I den eftervalsanalys som Lindgren Åsbrink gjorde tillsammans med några andra likasinnade förekom begreppet ”full sysselsättning” som ett återkommande begrepp och tema. På en direkt fråga vad de hade för definition av ”full sysselsättning” svarade hon att det hade man inte diskuterat, inte heller gav hon något eget svar mer än att det var en bra fråga. Hur kan man använda ett begrepp återkommande i en sådan rapport utan att ha klart för sig vad det faktiskt ska betyda. Även M vill ha full sysselsättning och deras definition överensstämmer med den som den nyliberala ekonomidogmen anger – NAIRU eller jämviktsarbetslöshet.

    Vill Socialdemokraterna ha någon annan definition på full sysselsättning?

    Men visst är det nog så att lägre anställningstrygghet kunnat öka cirkulationen i jämviktsarbetslöshetens malström i detta ovetenskapliga och makabra ekonomiska system som bygger på obevisade trossatser. ”hatets och illviljans kolportörer” har lyckats sätta den ekonomiska agendan här i landet, en ”i biblisk mening” ond politik.

    Att sprida ut makt och välfärdens goda en smula jämnt bland människor går bara med en enda metod: att ha brist på arbetskraft. Över hela ekonomin jämnt fördelad brist på arbetskraft. I sista hand är det här vars och ens människovärde definieras. Det är detta som kan ge kvinnor och ungdomar ett egenvärde: att deras tjänster verkligen efterfrågas och behövs. Inte därför att någon tycker att det är rättvist och skäligt och vill vara storsint. Utan därför att deras tjänster har ett stort ekonomiskt värde.
    Grassman

    • Kuno

      Att inte S tydligt definierar vad de menar med full sysselsättning är minst sagt konstigt. Och att det inte bör vara detsamma som NAIRU, men det håller bevisligen inte alla inom S med om, somliga av dem med stort inflytande.
      Grassman har så många gånger varit helt rätt ute. Citatet illustrerar det fint.

    • lenasommestad

      Tack Lasse. Jag återvänder just från ett seminarium på ABF-huset i Stockholm på temat Full sysselsättning. Diskussion med Daniel Lindh från Unionen och Stefan Carlén, Handels. Visst finns här nyckeln. Nu har åtminstone en bredare debatt börjat inom arbetarrörelsen om det rimliga i den rådande politiken.

  7. Carina Lindfelt

    I våras var Svenskt Näringsliv och LO respektive PTK engagerade i gemensamma arbetsgrupper som hade till uppgift att beskriva turordningsreglernas konsekvenser. En av de gemensamma slutsatserna från arbetet var att mansdominerade företag som medvetet satsat på att öka jämställdheten, i högre utsträckning säger upp kvinnor än män i arbetsbristsituationer. Så det som du beskriver som en omöjlig argumentation är, tvärtom en partsgemensamt belagd slutsats av turordningsreglernas utformning.
     
    Vi hävdar i artikeln att det finns en tydlig motsättning mellan diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder och turordningsreglernas utformning. Företag som har en ojämn könsbalans ska enligt diskrimineringslagen anstränga sig för att öka andelen av det underrepresenterade könet. Samtidigt ska företagen i arbetsbristsituationer följa LAS turordningsregler. Lagstiftningarna motverkar varandra med effekt att företaget får börja om med arbetet att nå en ökad jämställdhet.
     
    Självklart har företagen ett ansvar för sin egen rekrytering, men även de företag som strategiskt och medvetet vill ha en mångfald personalen blir ju också straffade i arbetsbristsituationer.
    Vi vill inte varken rasera tryggheten på arbetsmarknaden eller ta bort LAS. Vi argumenterar för att de effekter som den nuvarande utformningen har är skadliga och olyckliga för både företag och arbetstagare.
    Carina Lindfelt

    • lenasommestad

      Bästa Carina.
      Tack för din replik.
      Du svarar att du inte vill ta bort någon trygghet eller rasera LAS. Vad vill du då? I inlägget går du inte längre än till att ifrågasätta LAS därför att lagen enligt Svenskt Näringsliv motverkar något som vi alla vill värna – mångfald och jämställdhet. Det är ett mycket tydligt och avsiktligt negativt budskap. Ovan skriver du att du argumenterar för att nuvarande utformning har skadliga effekter. Större tydlighet behövs, om ditt inlägg ska ha annan effekt än att kasta skugga över trygghetslagstiftningen.
      I inlägget ovan hänvisar du till PTK. Jag betvivlar inte alls att ni har sett de effekter som du talar om i de specifika företag de gäller – ett antal företag som har ansträngt sig för att öka jämställdheten. Men om du vill bygga på fackets legitimitet vore det bra för oss läsare om ni också undertecknade artikeln tillsammans. Att dra en slutsats om hur effekterna ser ut i en grupp företag är en sak. Att driva en generell tes om att LAS motverkar jämställdhet är en annan.
      Problemet med din argumentation är att du lyfter ett antal speciella fall i en speciell situation; företag som just före en kris väljer att satsa på ökad jämställdhet. Sådana speciella fall kan inte ligga till grund för generella slutsatser om att LAS motverkar jämställdhet.
      Om svenska företag långsiktigt agerar för en mer jämställd rekrytering kommer resultatet bli att kvinnor finns i företagens kärnarbetsstyrka, inte bara bland de senast anställda. Att uppnå detta är en trovärdighetsfråga för svenska företag. Kvinnor har generellt sett oftare visstidsanställningar än män och därmed en lösare anknytning till arbetsmarknaden. Att skylla detta på LAS när grundorsaken ligger i den egna långsiktiga rekryteringen är inte trovärdigt.
      Om engagemanget för mångfald och jämställdhet vore så stort i svenska företag som du vill hävda, så skulle mycket mer ha gjorts för att uppnå dessa mål långt innan det fanns någon diskrimineringslag som krävde aktiva åtgärder. När detta är sagt är jag självklart positiv till att många företag nu vill jobba för att öka jämställdheten. Om kris och neddragningar skapar bakslag i det arbetet är det min förhoppning att man verkligen är beredd att ”börja om”, som du skriver. ”Börja om” kommer vi att få göra om och om igen, om vi vill arbeta för mångfald och jämställdhet.

  8. Mikael

    Intressanta diskussioner. Var ligger NAIRU idag? Det har här talats om 6,5%, när jag läste nationalekonomi på universitetet låg den på 4%, i USA är den väl fortfarande ca 4%. Svaret på varför den är lägre i USA är skattekilar. Men om vi lämnar den diskussionen och funderar på hur vi ska få ner arbetslösheten i stort så finns det ett antal problem.
    1.Hur får man företagen att anställa? I en marknadsekonomi som man ändå får betrakta Sverige som, även om många amerikaner anser att den är halvt planekonomi, så anställer företagen så länge marginalnyttan ökar. Dvs jag anställer en person till, så ökar min vinst med x %. Så fort vinsten slutar öka med en till anställd och de kostnader som medföljer så ser man ju ingen poäng med att anställa. Alltså, företagen måste göra större vinster som relateras till antalet anställda och/eller kostnaderna för anställda måste minska.
    2. Vad anser företagen vara en kostnad, det finns nämligen andra faktorer än pengar för lön och arbetsgivaravgifter samt semester. Tex administration, potentiell kostnad för att ha kvar den anställde när försäljningen viker, eventuell sjukfrånvaro med allt krångel det innebär, eventuell föräldraledighet, alla verktyg typ bil, dator, telefon mm den anställde behöver. Man kan alltså jobba rätt så brett som politiker för att minska kostnader/trösklar för att anställa. Varför tror ni tex att bemanningsföretagen vuxit fram? Jo för att man med dem undgår en massa av dessa kostnader trots att timkostnaden är högre än att ha en egen anställd. Jag är övertygad om att arbetslösheten skulle vara mycket högre utan dem. Och det finns en anledning till att de växer mest i kvinnodominerade yrken. Kanske är det just LAS man vill gå runt?
    3. Ni tänker säkert här att företagen kan väl anställa istället för att plocka ut vinst? Men varför ska man som företagare ge sina pengar till en okänd människa bara för att vara snäll? För det är ju exakt vad som sker isåfall, den nyanställde kommer inte känna sig behövd eftersom den inte behövs, så det är precis samma sak som att ge bort pengar. Ger ni bort allt ert överskott istället för att spara? Då kan man ju lika gärna lägga ner företaget och ge bort pengarna till de anställda så slipper folk jobba men får ändå betalt en tid. Detta är vad som kommer hända om företagen inte tillåts gå med vinst. Alltså, som politiker kan man jobba med 1 och 2 i detta resonemang. Själv tycker jag att man ska vända på varenda sten, jobba brett och testa nya grepp. LAS är ett. Alla är överens om att arbetslösheten är för hög och något måste ändras. Vad är era förslag ifall LAS är en helig ko?
    .

    • lasse

      Du menar att det var marginalnyttan som förändrades när stora delar av OECS länderna gick från att ha låg arbetslöshet till hög arbetslöshet. 1989 i Sverige var företagens marginalnytta som var klart bättre än 1995?

  9. Pingback: Ingen gillar regeringens förslag « Görans tankar och bagateller

  10. Dan

    Nu kommer jag skriva något som är total tabu i detta land,men som självfallet de flesta vid köksborden förstår och håller med om:Ju mer OKVALIFICERAD arbetskraft vi tar in i detta land,desto högre kommer arbetslösheten bli. Vad vi behöver är KVALIFICERAD arbetskraftsinvandring. Det kan vi aldrig få för mycket av. Om detta inte stämmer,bemöt gärna med sakliga argument och inte med blinda påhopp som ”rasist”.Det faller bara tillbaka på er själva.. Förövrigt så röstar jag INTE på SD.

      • Dan

        Du hänvisar till en annan blogg. Någon sämre källa än så kan man knappast hitta. Kolla istället hur det ser ut i förorterna. Varken alliansen eller vänstern har några bra svar på hur arbetslösheten ska kunna pressas ner när så otroligt många saknar den kompetens som dagens arbetsliv kräver.

    • lasse

      Om man har en verktygslåda som har ett visst innehäll använder man den för att lösa uppgifterna. Samhället är till för medborgarna och folkhushållet inte tvärt om. Arbetslivet bör naturligtvis anpassas så det ger möjlighet för alla medborgare att försörja sig. Vill vi höja ”standarden” på medborgarna får vi väl ägna oss åt någon sorts ”folkförbättring”, det är förstås ett förkättrat ord men dock håller vi på med det hela tiden att utbilda, ändra attityder mm. Att det skulle finnas delar av medborgarna som inte platsar och är överflödiga för att de inte skulle passa in i den samhällsmodell som man skapar är inget annat än en form av fascism, NAIRU är en sådan ideologi.

      Nu är det så att varken vänstern eller högern har velat ta bort arbetslösheten. Man vet hur man gör, man ha gjort det förr. Men nu har man en ekonomisk ideologi som säger att det ska vara sk jämviktsarbetslöshet, det är förstås en omöjlig ekvation att få att gå ihop. Hur ska man ha sk jämviktsarbetslöshet och ända ska alla ha arbete, det går förstås inte. Så står vi nu snart inför fullbordat faktum, det nyliberala nyfeodala samhället där ett ökande antal arbetar som livegna i Fas-3 eller andra former av sk ”workfare” och tullstationerna där rentierma tar ut sina arbetsfria tullavgifter på snart sagt alla samhällsserviceområden som tidigare levererades av det gemensamma till självkostnadspris eller var reglerade så att inga övervinster kunde tas ut. Sådant som gör ett samhälle kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt då det blir billigt att göra affärer i ett sådant samhälle. Som ekonomihistorikern Michael Hudson säger det ”neo feudal” ”toll booth” samhället är snart ett fullbordat faktum. Med skillnaden att i det gamla feodala samhället såg bl.a. den religiösa ideologin till att alla hade rätt att existera om än på sin plats, i den nya varianten har du egentligeninget existensberättigande om du inte har något direkt ekonomiskt värde.

      Simon Patten on Public Infrastructure and Economic Rent Capture – Hudson
      “ABSTRACT. Reflecting the Progressive Era’s reform agenda Simon Patten (1852–1922) argued that freeing markets from one source of economic rent (by taxing land rent) would merely leave the surplus to be taken by other monopolists and rent extractors (railroads, Wall Street trusts, and basic privatized utilities). To prevent unearned income (economic rent) from adding to the economy’s cost of living and doing business, potentially rent-yielding infrastructure should be kept in the public domain as a “fourth factor of production.” Instead of rentiers making a profit by charging access fees and user fees, the return to public investment should take the form of reducing the economy’s overall price structure. “

    • Kuno

      ”Någon sämre källa än så kan man knappast hitta.”

      Det var visst lätt att hitta en sämre källa.
      Ditt eget tyckande om att man skall ”kolla” hur det ser ut i förorterna, är en sämre källa.

  11. bernt blomgren

    Instämmer i sossemannens uppmaning till dej, Lena, liksom beskrivningen av att din sida är en källa till intellektuell inspiration.
    Det är också så, tycker jag, att den typen av diskussion och information som förs här är något som borde föras vidare till partiorganisationerna ute i landet.
    Vad partiet behöver är ett gigantiskt rådslag, med siffror och fakta om hur Sverige ser ut idag, dock inte med förtryckta svarsalternativ från Sveavägen.
    Full sysselsättning; förr (50, 60 ,70-talen) brukade man säga att en arbetslöshet på 0,5 – 1,5 % får man acceptera p g a säsongsarbete, rationalisering, diverse omställning etc. Vad jag kommer ihåg i alla fall.
    Nu är vi rikare än då, ändå har vi inte råd med full sysselsättning – kan någon inom den nationalekonomiska ”vetenskapen” förklara varför ?

  12. Dan

    Lena Sommestad! Nu får du ta och skärpa dig! Varför plockar du bort sakliga inlägg? Oerhört nonchalant måste jag säga. Du tål tydligen inte att man lyfter fram det som i princip hela svenska folket tycker vid köksbordet,nämligen att importerad okvalificerad arbetskraft spär på arbetslösheten.

    • lenasommestad

      Bäste Dan, jag tror att du behöver skärpa dig som kommer med utfall om att jag plockar bort inlägg innan jag har hunnit se dem. Jag kan inte sitta vid datorn dygnet runt. Nu är båda dina inlägg insläppta. Jag bemöter dig i ditt första inlägg.

    • Kuno

      Var har du fått det ifrån att ”i princip hela svenska folket tycker” att importerad okvalificerad arbetskraft spär på arbetslösheten.

      Hur mäter du det? Och vad säger att det tyckandet stämmer? En tyckande blir inte till fakta genom att det reproduceras många gånger.

  13. Dan

    När jag skrev mitt andra inlägg var mitt första bortplockat. Bra om du tar till dig kritiken att inte plocka bort inlägg som går emot dina synpunkter.

    • lenasommestad

      Bästa Dan. Ditt inlägg var inte bortplockat utan väntade på att bli godkänt för publicering. Samma gäller för alla nya skribenter på bloggen. Skribenter som har publicerat tidigare på bloggen publiceras direkt. Därför kan det finnas senare skrivna kommentarer som är publicerade. Jag skulle uppskatta om du tror mig på mitt ord.
      Det förekommer att jag väljer att inte publicera inlägg. Så var dock inte fallet denna gång.

  14. Kerstin Eldh

    När jag började jobba som lärare på arbetsmarknadsutbildningen 1972 var politikerna skärrade över att arbetslösheten stigit över 2%. Tomma fabriker efter textilindustrin, som “outsourcats” till låglöneländer, byggdes om till utbildningscenter. De arbetslösa togs emot av utbildningschefen, som talade om vilka fantastiska resurser de hade och att de inte skulle vara rädda för att omskolas till bristyrken. De var viktiga personer i samhällsekonomin.
    Den offentliga sektorn höll på att byggas ut och skolmåltider hade införts. Ett tag vikarierade jag i matematik för storkökspersonal. (Om det går åt ¼ lök till en portion köttfärssås, hur mycket lök går det då åt till 75 portioner?) En väninna som läst sociologi och psykologi gick en kortare utbildning med mycket praktik för att bli förskollärare. Alla kursdeltagare fick a-kassa. Dessutom fick de 10:- extra per närvarodag, vilket var vad dagens rätt kostade på den tiden.
    Före 1990-talet var arbetslösheten aldrig uppe i de nivåer som Anders Borg nu tycker är “stabila”, inte ens efter oljekrisen 1973, då Danmarks och många andra europeiska länders arbetslöshet skenade iväg till omkring 10%.
    Hur annorlunda var det inte för ett par år sedan, när jag hade några timmar i en klass för arbetslösa. För dem fanns inget hägrande bristyrke. Minst halva dagen skulle de lägga ner på att skriva det som så tjusigt kallas CV och skicka jobbansökningar. Arbetsförmedlingen kollade noga att de verkligen gjorde det, men de fick inga jobb. Anders Borg och hans polare tjatade om att deras ersättning måste sänkas för att de skulle anstränga sig mer.
    Precis som om arbetslösheten berodde på att de var lata, inte på vad Borg & Co ansåg vara “stabil arbetslöshet”.

  15. Kjell Arvedson

    I anslutning till ”lasse” och Kerstin Eldh vill jag peka på att den borgerliga analysen följer ett löjligt enkelt, och löjeväckande tankemönster. Nämligen att om någon kan, så kan alla. Om någon ung kan få jobb, så är det ett bevis för att alla arbetslösa kan få jobb. Om någon får hög avkastning i premiepensionsplaceringen, så kunde alla ha fått det.
    Jag tror faktiskt att ett avskaffande av LAS kunde gjort det lättare för många ungdomar att få jobb, om än till lägre lön. Men då hade någon annan blivit arbetslös istället, eftersom vi har en politiskt beslutad arbetslöshet på 6,5%.
    Jag är tillräckligt gammal för att komma ihåg debatten som föregick LAS. Den handlade om äldrearbetlösheten. Det vanliga före 1970 var att företag, när de skulle minska personalen, i första hand sa upp äldre anställda med inaktuell utbildning och kanske lite krämpor (som de ofta ådragit sig i jobbet!). LAS skulle komma till rätta med detta. Tanken var att det var värre för 50+are att bli av med jobbet än unga, efterdom de äldre satt fast i bostadslån, hade barn i skolan och av andra anledningar inte särskilt enkelt kunde påbörja en högre utbildning eller flytta. Ungas svårigheter med att få jobb skulle mötas med en politik för full sysselsättning, inte med att låta arbetslösheten drabba någon annan. Jag är tillräckligt ung för att undra vad som inte längre är giltigt i detta resonemang.
    Den borgerliga retoriken när det gäller arbetslöshet och pensioner är inte förnuftigare än så här: Det lag som gör flest mål i Allsvenskan blir guldmedaljörer. Om alla lag gör flest mål, så kommer alla att vinna SM-guld! Kämpa på, du kan också bli guldmedaljör.
    Svagt att socialdemokratin inte orkat slå hål på den argumentationen. Det finns en saga av HC Andersen som kan ge tankestöd…
    ”Dan”: Lena har naturligtvis all rätt att bedöma vilka inlägg som tillför diskussionen något på hennes egen blogg. Din yttrandefrihet innebär att du har all rätt i världen att starta en egen blogg, tidning, stå på torget och ropa ut din åsikt eller vad du nu vill. Inte att SD har rätt att förorena även detta forum för konstruktiv diskussion.

    • Mikael

      Typiskt sossetänk att vilja tillbaka till 70-talet.. Skillnaden nu mot då är att alla hade okvalificerade repetitiva jobb som man inte behövde utbildning för. Då var Sverige, Europa och USA vad Kina är idag. Vi producerade massor av pryttlar för att arbetskraftskostnaden var låg. Nu har Kina och resten av Asien samma låga arbetskostnad medan vi här har höjt kostnaderna konstant, ändrat arbetsvillkor till mycket humanare, lagt på arbetsgivaravgifter mm. Vill vi ha full sysselsättning och ett NAIRU på 4% så måste vi ta tillbaka den arbetsintensiva produktionen från låglöneländerna. Hur gör man det? Jo man sänker lönerna. Alternativt satsar på tjänster, för tjänster produceras alltid lokalt. Och på tjänster kan man ha lite högre lönekostnad av just den anledningen. För att återknyta lite till Kjell ovan så kan inte alla ha en universitetsutbildning. Det kommer alltid finnas lågutbildad arbetskraft. De måste också ha jobb om vi ska ha full sysselsättning. Därför är ROT och RUT ett steg i rätt riktning, sänkt restaurangmoms likaså. Kan ni komma på några fler sätt att få den lågutbildade arbetskraften i jobb, främst i tjänsteproduktionen? Alla jobb räknas när man ska nå full sysselsättning!

      Som Kjell skriver så var LAS en bra idé på 70-talet. Jag är inte övertygad om att den är det idag.

      • Kuno

        ”Skillnaden nu mot då är att alla hade okvalificerade repetitiva jobb som man inte behövde utbildning för.”

        Finns visst ingen hejd på mängden dumheter du kan kläcka ur dig. Är det typiskt högertänk?

        Vidare tycks du tro att exportindustrin är de som står för de flesta arbetstillfällen i landet och att det är den som främst driver landets inhemska ekonomi. Det gör den inte.

      • Mikael

        Jaa du Kuno, du verkar vara en nejsägare av rang. ”Nej till allt” är inte vidare konstruktivt. ”Alla” kanske var att ta i men du kan se här vad jag talar om.
        http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Strukturforandringar-i-sysselsattningen/

        Industriarbetare stod för 30% av arbetskraften 1965, nu 13%.
        Lantbrukare stod för 12% 1965, nu 2%.

        S verkar tro att det fortfarande är industriarbetarna som ska värnas, där kanske ni har en förklaring till de vikande opinionssiffrorna, förutom den gode Juholt.

        Men som jag tidigare sagt, hur ökar man sysselsättningen? Man borde ju sätta in åtgärder på alla dessa kurvor. Hur får vi tillbaka lite industrijobb till Sverige? Kanske kan vi få in mer anställda i jordbruket igen, med trenden mot mer ekologiskt och närproducerat, kan Japan producera Kobe-biff till 700kr kilot så kan väl vi, vi har ju samma klimat? Det S idag gör med sin politik är ju att driva bort ännu fler industrijobb till Asien (hela tiden öka kostnaderna för anställda) samt att öka den offentliga sektorn. I det offentliga kan faktiskt lite fler jobb komma med er politik, men det räcker ju inte! Vad har ni för politik för de andra benen!?

        Dessutom sa jag inget alls om nån exportindustri.

      • U_M

        ”Vill vi ha full sysselsättning och ett NAIRU på 4% så måste vi ta tillbaka den arbetsintensiva produktionen från låglöneländerna. Hur gör man det? Jo man sänker lönerna.”

        Full sysselsättning är väl för höge farao inte 4% arbetslöshet! Jag menar att man inte kan tala om full sysselsättning förrän det finns en viss arbetskraftsbrist. Först då kan villkoren bli bättre för de som arbetar.

        Föreställningen om NAIRU behöver utmanas. Jag är inte säker på att den misär som 4% arbetslöshet kan uppvägas av rentierernas behov av arbetsfria inkomster.

        För övrigt: att sänka lönerna bidrar knappast till en ökande tjänstesektor generellt, eftersom det blir färre som har råd att konsumera dessa tjänster. Men om man menar att man vill att vissa skall ha lägre löner än andra då fungerar det kanske så.

        Det blir till slut en samvetsfråga. Hur stora löneskillnader skall vi ha? Och hur trevligt är det egentligen att vara tjänstefolk likaväl som hur trevligt det kan vara att ha fattiga främlingar i sitt hem som städar åt en?

      • Kuno

        Så när man med fog pekar på hur helt fel du har Mikael, så är man en nej-sägare av rang? Det skall förstås betraktas som konstruktivt högertänk, om du får bestämma.

        ”Skillnaden nu mot då är att alla hade okvalificerade repetitiva jobb som man inte behövde utbildning för. ”

        Det du skrev är och förblir helt uppåt väggarna och det ENDA du lyckas skaka fram är siffror som visar en förändring från 30% ner 13% och 12% ner till 2% inom två sektorer.

        Lägg därtill att man INTE i den förändringen kan utläsa att de förlorade jobben i dessa två sektorer enbart var okvalificerade repetitiva jobb som det inte krävdes utbildning för.

        Dessutom står det i det du länkar till:
        ”Industrins minskande andel beror delvis på att verksamheter har lagts ut på andra företag – som räknas till tjänstesektorn.”
        Man har alltså bytt kolumn till tjänstesektorn, där en salig blandning okvalificerade och kvalificerade jobb återfinns och fortsatt kommer att finnas.
        Så inte ens när du reviderar ditt tyckande blir det i närheten av att vara rätt, utan kan mest liknas vid pladder.

        En sänkning av löner (eller stagnation som vi sett de senaste decennierna) är i huvudsak bara intressant för exportindustrin och dess ägare, en industri som bevisligen inte har svårt att konkurrera med låglöneländerna idag, trots det påstådda alldeles för ”höga” löneläget.

        Precis som U_M redan nämnt, sänker man lönerna på det som produceras inom landet för den inhemska marknaden, får man samtidigt sämre köpkraft hos de som redan innan sänkningen använder hela sin disponibla inkomst till konsumtion (ingen liten grupp det). Och det slår direkt mot små och medelstora företag, där framväxten av nya arbetstillfällen i landet sker.
        Lönesänkning är alltså en särdeles usel och gammal idé, som förvärrar hellre än förbättrar.

  16. lasse

    Försäljning/konsumtion skapar jobb, inkomster skapar försäljning/konsumtion, köp skapar inkomster.

    Det finns ju ingen anledning att arbeta, investera och producera något om det inte ska konsumeras.

    arbete, investeringar (reala, nuförtiden kallas även finansiella spekulanter för investerare, som lär vara så viktiga att hålla på gott humör av någon anledning) och produktion handlar om att tillfredsställa mänskliga behov. En del verkar på fullt allvar att det först måste produceras t.ex. en mobiltelefon för att det sena ska kunna produceras t.ex. offentligt organiserad snöskottning eller äldrevård, det är förstås rent nonsens men säger en del om hur bortkollrad allmänheten är när det gäller ekonomi.

    • Mikael

      Jag undrar vem som är bortkollrad när det gäller ekonomi.. Oavsett om staten köper snöskottning från ett privat tjänstebolag eller anställer en gubbe som skottar så måste man ju betala för snöskottningen. Och för att betala för den så måste man ha fått in pengar någonstans ifrån. Det är inte så att snöskottningen är gratis bara för att den sker utanför en statlig byggnad.

      Sen var det nån som pratade om löner på saker som produceras inom landet för konsumtion inom landet. Där konkurrerar du ju ändå med kineserna, för om de gör en likvärdig produkt billigare så kommer folk köpa den från Kina iallafall. Så det är inte bara export det är import också. Det enda som vi kan hålla uppe lönerna på är tjänster som produceras i Sverige och konsumeras av svenskar. Det verkar som alla här tror att jag vill att vi ska sänka lönerna, det vill jag såklart inte, men man måste fundera på hur vi skapar jobb. Vill vi ha lågkvalificerade jobb inom industrin så måste vi komma på ett sätt att sänka de totala kostnaderna för företag med avseende på anställda. Och frågan kvarstår, som så många har duckat för här; Vad har S för politik för detta? Svaret är enkelt. Ingen.

      • lasse

        Alla som har pengar måste förstås ha fått dessa pengar någon stans ifrån, var ifrån kommer då pengen?

      • Mikael

        Ja trycka pengar har ju en del länder provat genom historien. Det gick ju bra. Jmf Hitler, Mugabe, men även Ungern och Jugoslavien är bra exempel. Men du kanske tänker att vi ska ju bara trycka LITE pengar, för att kunna anställa en snöskottare? Hur som helst så måste man isåfall ändra lagen om att Riksbanken ska vara självständig, plus att man måste ändra riksbankens uppdrag som idag består i att upprätthålla prisstabilitet. Eller du kanske tänker att vi ska låna pengar? Det prövade Grekland med rätt så lyckat resultat.

      • lasse

        Du undviker frågan.

        Men nu finns det förstås inget behov av att “trycka “ännu fler pengar här, det offentliga har ett ackumulerat sk överskott på 3/4 biljon i dött finansiellt sk sparande i den egna valutan. Om detta allt detta helt plötsligt släppts lös som köpkraft över ekonomin hade det nog blivit lite väl hög inflation. Alltså som läget är så behövs det inte ”tryckas pengar” det hade räckt långt med att sluta ”överbeskatta” svensken med sk offentligt finansiellt sparande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s