Viktiga LO-markeringar i debatten om euro-krisen

Monika Arvidsson gör idag ett viktigt debattinlägg på Svenska Dagbladets Brännpunkt, Demokratin krisens första offer.  Hon pekar på faran med en politisk union, som redan i regelverken slår fast vilken politik som enskilda länder ska bedriva för att långsiktigt uppnå budgetbalans och ekonomiskt välstånd. En hårdför åtstramningspolitik är det enda tillåtna instrumentet, trots att det finns starka argument som talar för att sen sådan politik riskerar att bromsa tillväxten och göra krisförloppet mer utdraget. Lönesänkningar, liksom besparingar i offentlig sektor, är en kortsiktig, ineffektiv och socialt kostsam politik.

Monika Arvidsson lyfter frågor som är synnerligen angelägna att driva också för Socialdemokraterna. Liksom LO har socialdemokrater all anledning att vara upprörda när borgerlig nedskärningspolitik blir till tvingande regelverk. Tillsammans bör vi arbetar för att  samarbetat i EU istället utvecklas mot en socialt hållbar union för sysselsättning, välfärd och god miljö.

Stora frågor står på spel i den ekonomiska politiken, men också på många andra politikområden, som klimatpolitik, arbetsmarknadspolitik och familjepolitik. Inte minst effekterna på familjepolitiken är oroväckande. Under senare år har många EU-länder äntligen börjat satsa på en mer jämställd familjepolitik. Nu riskeras rejäla bakslag i takt med att nedskärningarna slår på familjepolitik och barns välfärd  (se t.ex. OECD-rapporten Doing Better for Families).

Men inte bara socialdemokrater bör känna oro. Som Monika Arvidsson påpekar är det i grunden demokratin som står på spel.

EU har redan idag ett fördrag som på ett långt mer detaljerat sätt än till exempel den svenska grundlagen reglerar innehållet i politiken. Medborgarnas möjlighet att direkt påverka politiken riktning har därmed  blivit starkt kringskuren.

Med den nya finanspakten vill dagens ledare i EU gå ännu längre.  I den ekonomiska politiken ska bara en enda modell vara tillåten.

Statsvetaren Sverker Gustavsson har på ett klarsynt sätt argumenterat för att det finns viktiga villkor för att demokratin ska fungera. Ett av dem är att demokratin måste erkänna att det finns olika vägar och att opposition 
är legitimt (se t.ex. referat av Björn Elmbrandt i Arena).

Det är glädjande att se att LO nu tydligt markerar vilken position som arbetarrörelsen bör inta inför eurokrisen. Arbetarrörelsen måste tydligt stå upp för löntagarnas och medborgarnas intressen.

För ytterligare angelägen debatt om eurokrisen, se Daniel Naurin på DN Debatt. Naurin gör klart att farhågor för att Sverige ska förlora i inflytande inte bör tas som intäkt för att gå in i den nya europakten. Katrine Kielos i AB gör en viktig markering mot en borgerlig statsminister som konsekvent har stött den europeiska åtstramningspolitiken. 

Socialdemokraterna har skäl att ta tydligare position. Dagens opinionsmätning ger skäl till eftertanke (DN). Blir år 2012 året då det vänder? undrar Martin Moberg. Mer om opinionsläget: Ronny Persson, Annarkia, Högbergs tankar. Christian Dahlgren ger rätt råd: S behöver möta framtiden med en analys av Wigforss’ skärpa (Christian Dahlgren).

Annonser

24 kommentarer

Filed under Demokrati, Ekonomi, EU, EMU, euron, Jämställdhet

24 responses to “Viktiga LO-markeringar i debatten om euro-krisen

  1. Liknande tongångar om varför vi har en självständig riksbank …egentligen…Vad händer när vi får odugliga och harmlösa toppstyrda företrädare…
    http://www.presidentofgalaxy.com/ekonomi-business/varfr-har-vi-en-sjlvstndig-riksbank-egentligen/

  2. sossemannen

    Det som nu sker är ett utmärkt medel för att sparka ner arbetarrörelsen på knä. Den som tror att EU-politiken är ett misslyckande för dem som genomför den har inte förstått de övergripande målen för kapitalägarna i Europa.
    Rent konkret har jag själv känt oron då jag gått arbetslös snart 6 månader TROTS teknisk utbildning. Kommer den här jävla åtstramningspolitiken slå ut mig från arbetsmarknaden, göra mig icke anställningsbar?

    EU är i grunden mycket farlig för de landvinningar som nåtts i kampen för verklig demokrati (läs: socialism). Men för att vi ska lyckas gå ur unionen måste det till ett rejält folkbildningsarbete inom fackföreningarna och socialdemokratin. Studiematerial måste skapas. En infrastruktur för distribution av det måste skapas. Kontakter mellan olika delar av rörelsen måste användas bättre än idag.
    Det högförräderi som LO- och S-ledningarna begick i och med ratificering av Lissabonfördraget måste granskas. Ett mycket kortfattat svar på vad som behövs är detta: mer och bättre organisering.

  3. Bengt Johansson

    Det måste ändå sägas, att vi som aktivt kämpade för att hålla Sverige utanför EU, redan då varnade för att EU:s grundläggande idé är nyliberal lagstadgad högerpolitik.
    Det stora sveket stod socialdemokratin för, både parti och LO, som ställde sig bakom Ja-sidan.
    Glöm inte vem och vilka det var som lämnade in ansökan om medlemsskap. Och har ni ändå glömt det så ta och ring Ingvar Karlsson i Borås så kan han ge besked.

    • Morgan S

      Mej veterligt bor Invar fortfarande i trollbäcken (Tyresö kommun) men du vet kanske mer än jag?!

      Dock, till (huvud)saken i ditt budskap…

      Röstade själv ja, eftersom jag såg en möjlig (sociologisk om du så vill) framtid att EU skulle kunna bidra till en positiv utveckling i världen (som en tillräckligt stor motpol) till stormakter som inte fullt ut delar vår syn på hur ett civiliserat demokartiskt samhälle skall se ut.

      Ansåg helt enkelt att ett kollektiv (av goda krafter) alltid är bättre än ett antal enskilda goda entiteter som står upp var och en för sig själv…

      Var naturligtvis inte blind för vad EU hade för ideologisk grund på det ekonomiska planet, men såg snarare möjligheten till förändring till en mer solidarisk och mer funktionell organsiation ligga i tiden än motsatsen…

      Tittar man på EU så har det sannolikt haft positiva effekter på Europas utveckling (tänker inte minst på östeuropa…) Tyvärr väger den positiva delen av vågskålen inte upp den neagtiva delen av vågskålen varför jag idag inte känner mig helt nöjd med mitt tidigare val…

      Tror nämligen att den kraftiga högervridning vi fått som nation närmast uppstått som en direkt följd av vårt medlemskap…

      Har dock svårt att se det så svat eller vitt som ni gör det. Tiden vi befann oss i vid inträdet, var helt annorlunda. Vårt land var sårbart, och ekonomin stod på ruinens brant.

      Ser man rent krasst på vad medlemskapet vid inträdet gav Sverige (det var under vår helt avgörande saneringsperiod av ekonomin) så gav den lägre kostnader för hushållen och lägre kostnader för företagen (vilket gav ekonomin en nödvändig vitamininjektion.)

      Beslutet att gå med var därför, just då, inte så solklart fel…

      Hade inte USA via sitt dubbelutlånings system på bostäder och sedan Grekland via sitt ekonomiska fusk, i det närmaste skapat en global ekonomisk härdsmälta, så skulle EU idag allt mer ha kunnat vara på väg att bli den positiva globala aktör jag och många med mig hoppades de skulle bli, (istället för att bli ännu mer av en ekonomisk klubb för liberala och konservativa samhällsbyggare) som arbetar för högtryck för att rädda sitt ekonomiska projekt med de medel de känner till (tror på.)

      Min slutledning idag, blir därför… Enkel!

      Socialdemokratin (både det svenska partiet och broder/systerpartier utomlands) måste ställa krav på att EU inte genomför förändringar i den riktning som pågår (i ngn del av EU) eller öppet börja arbeta för att lämna organisationen.

      • Nåväl, vi var många som såg redan 1992 att att EUs konstruktion skulle göra den här utvecklingen ofrånkomlig. Vi kan väl bara säga att det är bra att alltfler gör det. Till slut kanske vi blir en så stor majoritet att vi inte går att ignorera.

  4. U_M

    Tyvärr är Waidelich ingen Wigforss.

  5. Bengt Johansson

    Morgan S:
    Ber om ursäkt för den dåliga kollen på Ingvars hemadress, du fick en billig poäng och den bjuder jag gärna på.
    Nu till saken:
    Kommissionens förste ordförande Walter Hallstein lanserande en doktrin enligt vilken EG skulle utvecklas som en trestegsraket: först tullunion, sedan ekonomisk union och sist en politisk union.

    Finns det någon bedömare idag som kan säga att denna färdriktning inte följs?

    Vidare:
    ”EG kommer att medföra de mest dramatiska förändringarna för Sverige på 100 år ­ ja kanske någonsin. Följden blir omfattande neddragningar inom offentlig sektor, frysta transfereringar och privata lösningar inom samhällsservicen.”

    Vem sa detta? Jo Peter Wallenberg, 1992.

    Finns det någon bedömare idag som kan påstå att denna utveckling inte blev av?

    Grovt sagt har vi sedan inträdet i EU fått:
    Massarbetslöshet, avregleringar, gigantiska hyreshöjningar, kris i skola vård och omsorg, privatiseringar, ökande avgifter för arbetarklassen och motsvarande skattesänkningar för överklassen, ökande polarisering och segregering av samhället, utarmning av glesbygden, en omfattande företagsslakt och företagsflykt till utlandet.
    Samt, inte minst en dramatiskt (i verkligheten) inskränkt politiskt demokrati i landet, i lag stadgad genom bl. a de oerhört genomgripande kommunallagsändringarna 1990-93.

    Menar du på fullt allvar att socialdemokratin inte skulle varit medveten om detta vid tiden för ansökan?

    Ställ den frågan mot det faktum att socialdemokratin programmatiskt gått från Axel Danielssons program (det första) som talar om arbetarrörelsens och dess program som en kampväg att nå socialismen, till Görans Perssons vedervärdiga skapelse där socialismen även i ord manövrerades bort?

    S idag är inget annat än ett liberalt borgerligt parti och det är varken förvånande eller konstigt att ett sånt parti varken har förmågan eller viljan att genomskåda EU ur ett principiellt klassmässigt perspektiv, eller forma en vision för Sverige som sträcker sig bortom kapitalismens självdestruktiva ramar.
    Ett sådant parti har definitivt framtiden bakom sig anser jag, därför att som verktyg för demokrati och social rättvisa är det partiet odugligt.

    Och, Morgan S, att i detta sammanhang skylla på fuskande greker är inte bara trams, det är historieförfalskning.

    Bengt Johansson, partilös socialist

    • lenasommestad

      Tack Bengt för kommentar. Liksom du var jag kritisk till EU från början, på grund av de många problem som var synliga redan vid inträdet. Det största av dem var planen på en valutaunion.
      Likväl menar jag att det är förenklat att förklara all utveckling mot marknadslösningar i Sverige som ett direkt resultat av EU. Avregleringar och privatiseringar har gått längre i Sverige än i många andra EU-länder. Sverige införde år 1992 (om jag minns året rätt) en konkurrenslagstiftning som gick längre i marknadsliberal riktning än vad som krävdes inom ramen för EU. Jag tycker att detta är viktigt att komma ihåg, eftersom vi bör försöka göra så mycket som möjligt för att skapa stat mellan demokrati och marknad också i rollen som medlemsland i EU.

      • Bengt Johansson

        Lena, Det är givetvis helt korrekt som du skriver, att s.k. marknadsanpassade lösningar i Sverige inte alltid och inte enbart beror på inträdet i EU.
        Att vi lever i ett klassamhälle som i vår tid är kapitalistiskt tror jag alla utom folkpartister håller med om. Givet det, så är det som jag ser det styrkeförhållandena mellan, grovt uttryck, underklass och överklass som ger samhällsutvecklingen i stort, i Sverige liksom i resten av världen.

        Sett ur detta perspektiv menar jag att EU var, är och förblir en konstruktion, ett verktyg för överklassens strävan till maximal profit.

        Att gå in parlamentariskt i tron att kunna förändra detta är både fel, naivt och helt utan analys.

        Det blir i sammanhanget lika utsiktslöst som när VPK en gång i tiden kom med sitt: Gör facket till en kamporganisation.

        Och precis som överklassen alltid strävat efter att slå sönder underklassernas strävan efter organisation som verktyg för en bättre och rättvis tillvaro, precis så menar jag att vi bör se på EU.

        Ett starkt EU är starkt på arbetarklassens och de lägre mellanskiktens bekostnad. På de mindre bemedlade människornas bekostnad.

        Vi bör sträva efter att försvaga EU likväl som vi bör sträva efter att försvaga Svenskt Näringsliv i Sverige, det hänger ihop i min värld.

        Vad vi behöver idag är tyvärr förknippat med begreppet att uppfinna hjulet en gång till.
        Vad vi så desperat behöver är en ny, röd och okorrumperad arbetarrörelse, både politiskt och fackligt, som sätter rättvisa och socialism på dagordningen. Vi behöver det för oss, för våra barns möjligheter till en bättre framtid, för klimatet och mot krig.

        Nånstans tror jag att du håller med om mycket av dessa tankar och det vore befriande att få höra det sägas till alla dem i ditt parti som kanske bättre passar i något annat parti.

    • Morgan S

      Hej Bengt…

      Verkligen inte mening att ta ngn poäng på Ingvars hemadress (kunde bara inte låta bli att nämna det när jag växt upp i Tyresö i samma SSU klubb som hans dotter) och gått på många Elfsborgsmatcher tillsammans/samtidigt med Ingvars familj då jag och min familj också är från Borås.

      Måste annars också lägga till att jag gillar att se att det finns de som står mer till vänster än mig (eller kanske inte gör det) men framstår som så, när vi debatterar.

      Tror faktiskt vi diskuterar förbi varandra…
      Faktum är att jag inte försöker förklara att (EU) VAR ngt annat än det du säger och att det pga. olika händelser BLEV något annat… (Gillar därför inte din konklusion att mitt inlägg är historieförfalskning).

      Kan ärligt talat inte heller dela din analys att din uppräkning av orsaken till alla de problem vi fått beror ENBART på EU. (Det är om ngt Är en historieförfalskning.) Förklaringen till alla dessa problem är betydligt mer komplex än så… (Dock har du rätt att EU bidrog med en snabbare och kraftigare högervridning av Svensk politik…)

      Annars…
      Vad jag försökte ge, var min subjektiva VILJA, vad mitt HJÄRTA hoppades att EU skulle kunna bli, trots de uppenbara tecken du räknade upp.

      Att de tecken jag såg (eller hoppades kunna se framöver) bara existerade som en högst personlig vision och hade mycket som talade emot sig rent faktamässigt, insåg jag… (Där har vi m.a.o. en gemensam verklighetssyn)… men jag hoppades…

      Vet ärligt talat inte om det var det faktum att jag läste juridik och såg visionen på den internationella rättens område, att om individuella staters rätt (och skyldighet) att ha egna arméer till försvar för nationens suveränitet ersattes av en världslig överstatlig juridisk struktur som hade att upprätthålla lag och ordning mellan nationer, om detta påverkade min syn på EU (som en möjlig bro mot denna lösning i framtiden?!)

      Att hoppet om att det resursslöseri som många stora militärmakter innebär att detta skulle kunna ersättas med sociala investeringar istället?!

      Att de folkrättsbrott (folkmord, tortyr och t.ex USA:s sätt att ta fångar till Guantanamo etc.) att dessa skulle kunna förhindras eller straffas jurudiskt?!

      Vet bara att jag hade ett hopp om en utvecklad internationell rätt som tog bort rätten och skyldigheten för varje land att ha egna arméer, men samtidigt skapade en överstatlig kontrollapparat som ingrep mot dem som bröt mot detta (och all övrig folkrätt.)

      Samtidigt så var min dröm, väldigt specifikt, en utveckling mot ett mer civilicerat samhälle genom överstalig juridisk styrning av ickemilitära SUVERÄNA stater som hade att agera fritt inom några få grundläggande civilicerade grundsatser. (Reigionsfrihet, mötesfrihet, åsiktsfrihet, rörelsefrihet och jämlikhet.)

      I allt övrigt ville jag att vi skulle få en starkare lokal makt, där ingen överstatlig organisation hade rätt att påverka vad den suveräna staten företog sig så länge det inte bröt mot andra staters rättigheter eller bröt mot de egna landets invånares rättigheter.

      M.a.o. röstade jag mot bättre vetande jJA till EU, i hopp om att denna organisation i en avlägsen framtid skulle kunna leda oss mot det jag beskriver ovan…

      Inte därför att EU var perfekt, eller såg ut att i en snar framtid bli perfekt, utan därför att den trots allt var den enda stormakt som stod för stora delar av de visioner jag beskriver ovan samtidigt som alla andra stormakter som växte fram delvis stod för andra ideal…

      Dricker dock det bittra kalket och inser att drömmen blev min värsta mardröm… (Socialdemokratin och socialismen begick kollektiv självmord när de hoppade på det maknadsliberala EU-skeppet…)

      Är däför nu,mer än villig att hoppa av båten och simma mot en öde ö och rädda det som räddas kan…

      Morgan Svensson. Socialdemokratisk (vänstersocialist) i enlighet med de stadgar jag personligen erkänner. (DVS. de tagna innan 1990-talet.)

  6. Pingback: Tankar om en trevlig 87-årig man och om solidaritet och gemenskap i juletid… | LO Bloggen

  7. Vidi

    Grundfelet tycks enligt många kommentarer var att (s)
    har tillåtit en utveckling av svensk exportindustri
    som gjort oss beroende av GATT-rundor, frihandelsavtal,
    WTO, EFTA och senare EU. Sverige är enligt dessa experter
    en stor ekonomisk aktör på världsmarknaden. Många stater
    kommer att ge oss handelspolitiska fördelar utan att vi måste
    betala något för det. – Fullständigt världsfrånvänt. Bilaterala
    handelsfördrag skulle ge oss underläge i nästan varje förhand-
    ling om villkoren.

  8. Håkan Juholt var föredömligt tydlig och sade bestämt nej till den nya EU-pakten redan samma dag som den kungjordes:

    ”Svenska folket har avvisat en gemensam valuta i en folkomröstning och det måste vi respektera. Vi ska inte bakvägen bli medlemmar.”

    Men nu backar man, precis som vanligt. Tommy Waidelich i Agenda i går kväll:

    ”Om man erbjuder oss något annat är vi öppna för att diskutera.”

    Även bortsett från sakfrågan så gör sig partiet inga tjänster med detta ständiga velande och hoppande från ståndpunkt till ståndpunkt. ”These are my principles. And if you don’t like them, I have others”, som Groucho Marx en gång uttryckte det.

    Partiledningen borde läsa gårdagskvällens krönika av Ambrose Evans-Pritchard i Daily Telegraph, om varför EU, och den här nya pakten i synnerhet, är en sådan total katastrof för den europeiska vänstern.

    The 26 states that went along with this Merkel plan have given up the right to pursue counter-cyclical Keynesian stimulus, and have agreed to do so in perpetuity since it is almost impossible to repeal EU “Acquis”.

    Personally, I am not a Keynesian – nor are many Daily Telegraph readers – but this strikes me as a mad commitment to make. For the Left it is surely an unmitigated disaster. They cannot pursue their economic agenda ever again.

    […]

    Owen Jones at the New Statesman said it is baffling that socialists have been so slow to recognise the threat. “The proposed EU treaty is perhaps the biggest catastrophe to befall the European Left since the Second World War. After this stitch-up, the Left really needs to have a long, hard think about its attitude to the EU as it is currently constructed. There’s still a sense that any criticism of the EU puts you in the same box as swivel-eyed Ukip-ers. It is a travesty that highlighting the EU’s palpable lack of democracy has become a Right wing issue.”

    […]

    Comrades across Europe, come over to the eurosceptic side. You have only your euro chains to lose.

  9. Tyckte Waidelich skötte sig förhållandevis bra i gårdagens Agenda. Han säger fortfarande ett klart Nej till förslaget som det presenterades häromveckan. Precis som Juholt. Men eftersom många länder vill se förändringar i förslaget så måste så klart S-ledningen vara lyhörd för dessa förändringar. Problemet är som jag ser det varken EU eller EMU i sig, problemet är att vi här i Väst har passerat zenit. Vi behärskade världen i 500 år. Nu håller BRIC-länderna på att ta över och göra den resa som vi gjorde under fr a 1900-talets senare hälft. Långsamt och successivt tvingas land efter land i Europa att montera ner sina respektive välfärdssystem. Förhoppningsvis kan Väst och BRIC mötas på ungefär på halva vägen. Sverige är ett av få europeiska länder som fortfarande står sig relativt starkt. Men utvecklingen mot ökade klyftor är tydlig även här. Dock är det tomt på gator och torg. Ingen svenska arbetarrörelse arrangerar demonstrationer på gatorna, vilket sker i oräkneliga andra europeiska länder. men krisen kommer till oss också. Inget parti har vad jag kan se någon lösning på denna utveckling. Det är både lättare och roligare att bygga ut ett välfärdssamhälle än att tvingas vara med och montera ned det. På internet kan vi så klart protestera en del, men jag tror att det betyder ganska lite när historiens larvfötter jämnar välfärden med marken.

    • lenasommestad

      Det är rätt att BRIC-länderna nu gör samma resa som Sverige och andra europeiska länder gjorde under 1900-talet. Men det betyder inte alls, enligt in uppfattning, att Europa måste montera ner sina välfärdssystem för att gå in i en epok av kris och resursfattigdom. Ett land med en större åldrande befolkning är fortfarande ett land med stora resurser i form av humankapital, fysiskt kapital, och erfarenhet. Problemet är att ställa om till lägre tillväxt – men detta måste vi ju göra också av andra skäl, inte minst klimatpolitiska.
      Det vi nu upplever är hur tillväxtproblemen i ett åldrande Europa, och en relativ försvagning på en internationella scenen, tas till intäkt för att ge kapitalägarna större privilegier och för att pressa arbetskraften hårdare. Ojämlikheten är ett resultat av politik – inte av åldrande och relativ ekonomisk eftersläpning.

      • Lena! Jag håller med om allt du skriver. Det som saknas är en politik som åstadkommer allt detta. Det finns inte en tillstymmelse till idéer om hur vi ska återskapa full sysselsättning till en lön man kan leva på i Sverige. Vi kan självklart tycka att det bör vara så, men hur??? Så länge socialdemokratin inte förmår att formulera en trovärdig politik som leder fram till detta mål, så gissar jag att den hårt arbetande medelklassen (de 51 procenten) kommer att fortsätta på den inslagna vägen. När Sverige var ett land där allt växte och allt byggdes ut och allt fler kunde få ett jobb eller göra en klassresa så fungerade samhällskontraktet mellan kapital och arbete alldeles utmärkt. Idag har inte kapitalet (eller näringslivet om det låter mindre dogmatiskt) längre behov av att underhålla den växande andelen onödiga människor. Onödiga i meningen att de inte behövs för produktionens upprätthållande. Reservarbetskraften är högerns absolut bästa bundsförvant. Så har det alltid varit. Den kan man i princip göra vad man vill med utan att någon bryr sig särskilt mycket. Reservarbetskraften är visserligen ganska stor numera, men inte tillräckligt stor för att utgöra en maktfaktor. Två tredjedelssamhället i Sverige verkar vara cementerat.
        Jag tvivlar inte en sekund på din goda vilja. Men jag ser tyvärr inget konkret från dem som bestämmer i ditt parti. Ordföranden säger att han har tusen dagar på sig. Vem vet, han kanske kommer på nåt.

  10. Pingback: God Jul och Gott Nytt År med Välgörenhet istället för Välfärd « Ett hjärta RÖTT

  11. U_M

    Din syn på Europa och Europas olika länder, (fiffigt nog ihopklumpade för det demagogiska ändamålets skull) liknar på ett oroande sätt det tidiga nittonhundratalets vision om Europa som ett ”abendsland”. Idag vet vi att detta var helt fel och att ett skälen till att det var fel var just att dessa borgerliga undergångsromantiker ville ha det så. De gynnade var de redan rika och tyvärr räckte visst inte pengarna för att bygga ett välfärdssamhälle då heller. Hur kom det sig så att det gick senare? Ja, visst blev Europa rikare, precis som de har blivit nu i förhållande till 1970 och 1980-talen. Resurserna är samlade hos ett fåtal som under inga omständigheter vill dela med sig. Kort sagt, de rentierer som inflaterades bort efter de båda världskkrigen har kommit tillbaka; och med dem undergångsromantiken – som ditt inlägg är en del av, tyvärr.

    • U_M – jag försöker beskriva en utveckling som just nu äger rum. Det är ingen demagogi. Men det är dystert. Jag saknar konstruktiva motkrafter. Uppdraget är mycket enkelt: Det gäller att formulera en politik för full sysselsättning till en lön man kan leva på.
      För 100 år sedan var Sverige ett av Europas fattigaste länder. För 25 år sedan var vi ett av Europas rikaste. Just nu går utvecklingen åt fel håll, fr a i Sydeuropa. Men kriserna kommer att fortplanta sig även till våra breddgrader.
      Problemet med din vänsterromantik är tyvärr att den är tom på konkret innehåll. Däri ligger hela vänsterns dilemma.

      • U_M

        Vad har det med vänstern att göra det jag som jag har skrivit till dig?

      • lenasommestad

        Jag menar att det finns en vänsterpolitik att driva; en politik som utgår från att samhällen byggs starka om vi lyckas reproducera vårt gemensamma välstånd i form av kunskap, kulturarv, väl fungerande samhällsinstitutioner, etc. Jag kallar det en ekonomisk politik för hållbar samhällsutveckling.
        Framgångsrika länder är framgångsrika därför att människor lyckas samarbeta kring centrala, gemensamma mål – från barnuppfostran, utbildning och smittskydd till vägbyggande och miljöpolitik.

  12. ”Arbetarrörelsen måste tydligt stå upp för löntagarnas och medborgarnas intressen.” Att sådant måste skrivas, säger allt om var sossarna hamnat!

  13. S säger nej till den Nya EU-diktaturen den ena dagen och låter neoliberala EU-kramaren och privatiseringsvännen Tommy Waidelich säga ja i SVT Agenda den andra. Att utse denna person till ekonomisk-politisk talesman visar att Juholt är en lögnare som inte menar ett enda ord med sina linjetal.
    S har redan gått med på att skeppa 45,2 miljarder SEK till euron via IMF trots att Sveriges väljare sa klart och tydligt Nej till euron redan 2003, och 9 av 10 svenskar dags dato säger NEJ till euron. Sluta skicka pengar till Merkels diktatorisering av Europa. Sluta utmärgla löntagare i Sverige, sluta stödja utförsäkringspolitiken och gratisarbetet genom att istället för välfärden och offentliga jobb satsa hundratals miljarder på att hjälpa Merkel implementera svältpolitik och tvångsinstallera extremhögerregimer i Grekland och Spanien (m fl?). Nu har Reinfeldt aviserat att YTTERLIGARE 100 miljarder SEK ska skeppas till euron via IMF närmsta veckorna, och S säger ja. VARFÖR SÄGER NI INTE NEJ?
    Vi kommer ALDRIG att få tillbaka de pengarna för de kommer att forslas direkt till ESM – European Stability Mechanism – ett fördrag som installerar både ekonomisk och politisk Diktatur i Europa. Italien och Spanien ska också omsätta lån och de kommer med IMF-paketet sjösatt inte att få några av privata marknaden, utan istället bli permanentat IMF-beroende U-länder, om inte ECB griper in, vilket merkantilistiska Merkel uttryckligen förbjudit ECB att göra, och det är Tyskland som enväldigt styr skeppet i kvav i Europa, liksom på 30-talet. Tyskland tänker vänta med att ta beslut om bidrag till IMF-lån medan Sverige säger obetingat ja. Högerextremismen breder ut sig i tv-sofforna och austeritypolitiken stryper all tillväxt. För varje nytt ”räddningspaket” så kontrakterar PIIGS-ländernas ekonomier allt mer så att både massmassarbetslösheten och betalningsoförmågan ökar lavinartat.
    Det är inte att ”hjälpa grannar” att hjälpa Merkel skapa tyskledd diktatur i Europa mindre än 80 år efter förra nazistiska folkmordet då de la kontinenten i ruiner, bara för att hålla tyska exportjättar och banker skadeslösa för en merkantilistisk politik som enbart gynnat Tyskland.
    Juholts linjetal om värnandet av välfärden stämmer väldigt illa ihop med den konkreta politik Primesosseriet och Arenahögern för. Varför ställer ni inte krav på deras omedelbara avgång? Varför kräver ni inte utredning av Primegate? Varför låter ni betongpolitiska stenrika playboys som Björn Rosengren (s)taffageföreträda er? Varför utesluts inte Göran Persson som jobbar direkt för den moderatledda regeringen, EU och euron via JKL? Varför utesluts inte Niklas Nordström som jobbat på direkt betalt uppdrag av Svenskt Näringsliv. Med den ”ambivalensen” kan S vänta sig Noll, komma Noll Noll Noll röster 2014 (om inte demokratin redan är totalavskaffad dessförinnan vill säga, med S benägna hjälp!)

    http://komigenuva.wordpress.com/2011/12/20/imf-lanen-forvarrar-krisen-men-reinfeldt-skanker-statskassan-till-euron-anda/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s