Nej moderatkvinnor – sämre inkomstutveckling för kvinnor än för män främjar inte jämställdhet

”Var på din vakt när någon använder konstiga statistiska mått!”

Detta goda råd från min vän statistikern kom osökt i tankarna när jag någon dag före jul fick ögonen på debattartikeln En mer jämställd jul med M och alliansen, skriven av Anna Kinberg Batra och Saila Quicklund. Moderatkvinnorna gör i denna artikel en stor sak av att den andel av kvinnors inkomst som kommer från arbete har ökat mer för kvinnor än för män.

Vad döljer sig bakom denna sparsmakade presentation av data?

Tabellerna längst ner i denna blogg, som har hämtats ur moderaternas eget underlagsmaterial från Riksdagens utredningstjänst, ger grund för ett mer utförligt svar.

I den första tabellen, som visar mäns genomsnittsinkomster, kan vi utläsa att män år 2006 hade 268000 kronor i ”real arbetsinkomst” och att detta utgjorde 80 procent av deras bruttoinkomst. Bruttoinkomsten uppgick alltså till 335000 kronor. År 2010 låg mäns reala arbetsinkomst på 283000 kronor, vilket utgjorde 80,4 procent av bruttoinkomsten – som nu låg på totalt 351000 kronor. Mäns bruttoinkomst ökade alltså under åren 2006 till 2010 med 16000 kronor, från 335000 kronor till 351000 kronor.

Motsvarande beräkningar för kvinnor, från tabellen nedanför, visar att kvinnors inkomstutveckling har varit långt sämre än mäns. Utifrån angivna procenttal kan vi beräkna att kvinnors bruttoinkomst år 2006 låg på 258000 kronor. År 2010 hade den ökat till 266000 kronor. Under moderaternas första mandatperiod ökade alltså kvinnors bruttoinkomst med i snitt 8000 kronor medan mäns bruttoinkomst ökade med det dubbla, 16000 kronor. Redan stora inkomstklyftor mellan män och kvinnor växte alltså ytterligare. Detta är knappast en politik för ökad jämställdhet.

Vad ligger då bakom de resultat som Kinberg Batra och Quicklund väljer att lyfta, nämligen 1) att kvinnor trots en svag utveckling av bruttoinkomsten ändå har erhållit en växande andel av inkomsten  från arbete och 2) att kvinnors arbetsinkomst under perioden 2006-2010 har stigit något mer i absoluta tal än mäns arbetsinkomster (41000 kronor mot 36000 kronor)?

Riksdagens utredningstjänst pekar på två förklaringar. Den första är tillfällig och har att göra med en extraordinär händelse: finanskrisen.

När finanskrisen slog till drabbade den män i Sverige hårdare än kvinnor. År 2009 sjönk arbetsinkomstens andel av bruttoinkomsten för män i Sverige, samtidigt som kvinnors fortsatte att öka. Detta förklarar att kvinnor uppvisar en något högre ökning i absolut arbetsinkomst än män. Om detta säger dock Kinberg Batra och Quicklund självklart ingenting i sin artikel, eftersom denna exogena chock motsäger deras tes om att moderat politik långsiktigt främjar kvinnors ställning på arbetsmarknaden.

Den andra och viktiga förklaringen till att kvinnors inkomster från arbete får större relativ betydelse, enligt utredningstjänsten, är att ersättningsnivåerna sänks i flera transfereringssystem, bland annat i arbetslöshetsförsäkringen. Ökningen av kvinnors inkomst av arbete är störst just när de sänkta ersättningarna införs (mellan 2006 och 2007). Vi kan uttrycka det så här: När inkomsterna från socialförsäkringar minskar, blir andelen inkomst från arbete större. Detta gäller framförallt för kvinnor, som bland annat på grund av högre sjuktal är mer beroende av väl fungerande socialförsäkringar än män.

Kinberg Batra och Quicklund väljer i sin artikel att inte referera till vad riksdagens utredningstjänst säger om socialförsäkringarna. Istället lyfter de jobbskatteavdraget som förklaring till kvinnors inkomstutveckling (”Den största relativa förändringen sker mellan åren 2006 och 2007 när jobbskatteavdraget träder i kraft”; se även replik ”Jobbskatteavdraget gör verklig skillnad”).  Men här drar de slutsatser som saknar grund i den utredning som de själva hänvisar till.

Riksdagens utredningstjänst noterar visserligen att jobbskatteavdraget införs just 2006, när data visar den största förändringen i arbetsinkomstens andel av bruttoinkomsten för kvinnor. Men, förklarar utredaren: den direkta effekten av jobbskatteavdraget är att  inkomsten ökar efter skatt, vilket överhuvudtaget inte fångas upp i den statistik som presenteras. På sikt skulle man kunna tänka sig att jobbskatteavdraget  påverkar den genomsnittliga arbetsinkomsten, ”utifrån ett teoretiskt resonemang”, men för detta finns inga belägg i presenterade data.

Att jobbskatteavdraget skulle göra ”verklig skillnad” för arbetsutbudet är helt enkelt en moderat julsaga – lika obevisad idag som när den först berättades, inför valet 2006.

I  sin debattartikel försöker Kinberg Batra och Quicklund stärka upp sitt resonemang om jobbskatteavdraget med teoretiska beräkningar från Finansdepartementet. Enligt dessa beräkningar förväntas jobbskatteavdraget öka antalet arbetade timmar, och det förväntas främja kvinnors arbetsutbud mer än mäns. Men några fakta i målet finns alltså inte.

Kinberg Batra och Quicklund försöker slutligen rädda sin tes om att moderat politik främjar jämställdhet genom att peka på att fler kvinnor är sysselsatta idag än 2006. Vad de tiger om är att andelen sysselsatta kvinnor har minskat. År 2006 var 63% av alla svenska kvinnor mellan 15 och 74 år sysselsatta (enligt SCB, AKU). År 2010 var sysselsättningsgraden endast 61,8 procent.

Vi kan sammanfatta moderaternas julrapport som följer:

– Moderat politik har gett män större inkomstökningar än kvinnor.

– Moderat politik har försämrat den sociala tryggheten, vilket främst drabbar kvinnor.

– Moderat politik gör anspråk på att främja fler arbetade timmar. Denna tes kan de dock inte beläggas empiriskt. Bevisen utgörs istället av teoretiska beräkningar om ”förväntade” utfall.

Moderaternas PR-skicklighet imponerar. Trösten för oss andra är att fakta sprattlar.

Läs också bl.a. : Jenny Bengtssons replik, Sara Gunneruds replik (M bör sluta att dribbla med siffror), och  Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

Annonser

43 kommentarer

Filed under Jämställdhet

43 responses to “Nej moderatkvinnor – sämre inkomstutveckling för kvinnor än för män främjar inte jämställdhet

  1. Chris B

    Jättebra Lena! Det visar att det visst går att smula sönder moderaternas argument om man bara bemödar sig att granska fakta. En fråga är dock, varför publicerar du det här på bloggen? Borde inte detta vara en replik i SvD?? Det är ju SvD’s läsare som Batra och Quicklund försöker lura.

    • lenasommestad

      Tack Chris.
      Du har förstås rätt i att inlägget egentligen borde ligga på SvD. Jag valde bloggen av två skäl. Dels hann jag inte med att skriva och analysera dagen före julafton… En annan duktig debattör, Jenny Bengtsson, gav istället svar på tal den dagen. Dels är min text lite för tung som artikel, och jag tror att det är viktigt att ibland kunna lägga ut texten lite mer.
      Jag försöker komma igen i spalterna!
      Idag på eftermiddagen ser jag också att kloka Sara Gunnerud från S-kvinnor Rebella är inne i SvD-debatten, läs gärna: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/m-bor-sluta-att-dribbla-med-siffror_6735319.svd
      Moderaterna ska nog inte lämnas oberörda!!

      • Chris B

        Tycker Sara Gunneruds svar var riktigt bra. Trots att SvD är lite för lättviktig slår hon huvudet på spiken. Man kan förstås fråga sig varför moderaterna Batra och Quicklund väljer att läsa statistiken felaktigt. I mitt tycke kokar det ner till två möjliga svar: a) de förstår inte statistiken bättre än så, vilket ifrågasätter deras lämplighet och kompetens, eller b) de försöker medvetet vilseleda, för att inte säga ljuga för väljarna. Det senare ifrågasätter istället deras trovärdighet.

      • David

        Bra att sara gunnerud var snabb med en replik från S. Ska S vinna 2014 måste fler än Juholt synas, höras och läsas. Saknade bara en jämförelse med S politik, det får inte bara vara klagande.
        Att ständigt påpeka Moderaternas fifflande, trixande och vilseledande kan bli en valvinnare för S, lite som att reinfeldt 2006 vann röster på att säga att S gömde utanförskapet i den officiella statistiken. Våga spela fult tillbaka!

  2. Elegant grundlig faktabaserad genomgång och kommentar. Det är så S borde jobba! Det går inte att slå de regerande PR-kungarna (M) med deras egna metoder. Gå istället till botten med frågorna och pumpa på med fakta. Det är enda sättet att spräcka PR-bubblorna.

  3. David

    Lysande! Men detta inlägg skulle ha publicerats i SvD, DN, Aftonbladet eller på SVT. Du måste synas mer. När någon vilseleder med statistik måste någon svara och säga det rakt ut. För demokratins skull.

  4. Jag håller helt med ovanstående kommentarer. Det är exakt detta som skall publiceras i de stora tidningarna så väljarna får ögon på det. Det är bara väljarna som kan se till att det blir ändring på alla orättvisor som en borgerlig regering ställer till med.
    Tipsa genast Socialdemokranternas högkvarter om detta och låt dig gärna anställas av dem för PR… Du behövs och tack för en briljant söndersmulning av moderaternas lögner som aldrig tar slut…

  5. Pingback: danskjaevelns exilblogg » Den moderata julsagan

  6. Kjell Arvedson

    Jag instämmer i hyllningarna ovan, men undrar en sak. Vad händer med statistiken om man inkluderar kapitalinkomster? http://www.sns.se/forlag/sns-valfardsrapport-2011-inkomstfordelningen-i-sverige
    Den moderata regeringen är inte bra för jämställdheten. Men de har lyckats förverkliga en av sina centrala valparoller: ”Det måste löna sig att vara rik!” Eller var det inte riktigt så den lät, mitt minne är kanske lite grumligt…?

  7. Karin K

    Hade tänkt rekommendera denna artikel, men stupade på en yttre kraft?

    Eftersom jag inte förstod ordet ”exogen” slog jag upp det i wikipedia.
    Där står det: De krafter som strävar efter att utjämna höjdskillnaderna på jordytan kallas exogena krafter..

    Förstår att det också finns en ekonomisk term – yttre?

    • lenasommestad

      Så är det; exogen är yttre. Men varför ska jag krångla till en redan komplicerad text med ett begrepp som egentligen inte behövs? Efter din kloka kommentar ändrar jag texten så att den blir tydligare. Tack!

  8. Bra analys som belyser moderaternas ständiga pågående medvetan strategil att förvida fakta = helt enkelt ljuga.

  9. anna fält

    Tack Lena för underbygd argumentation som visar det jag trodde mig veta på lösa grunder Anna Fält

    • lenasommestad

      Tack Anna för din kommentar. Vi får återknyta så småningom kring den artikel som vi talade om och som jag inte hann skriva! God fortsättning!

  10. Stämmer detta statistiskt sett?

  11. Usch för jobbskatteavdrag. Att den som jobbar och bär upp välfärden ska få mer kvar i plånboken måste bekämpas. Bra Lena!

    • David

      Carema-direktören har fått tiotusentals kronor mer i plånboken varje år i sänkt skatt, samtidigt som han plockar ut miljoner extra av skattebetalarnas pengar tack vare avregleringar, pengar han investerar i den samhällsnyttiga finansbranchen.. Detta har betalats av sjuksköterskan och läraren som fått se nedskärningar i välfärden, ökad arbetsbelastning, höjda avgifter för bl a arbetslöshetsförsäkringen med flera hundra kronor i månaden och ökade förseningar i kollektivtrafiken (som Carema-direktören ej använder). Men jobbskatteavdragen har ju på papperet givit dem 1200kr mer i månaden att betala höjda räntor på det allt dyrare bostadslånet med. Tack Reinfeldt och Borg!

    • Chris B

      Inlägget handlar om jämställdhet inte om jobbskatteavdraget. Försöker du ”trolla”?

      Men visst är jobbskatteavdraget en del av den ojämlikhetspolitik som regeringen Reinfeldt för. Eftersom bloggposten handlar om hur den förda politiken missgynnar kvinnors inkomstutveckling (samt om moderat fusk med statistiken ämnad att vilseleda väljarna) och du verkar vara ok med det eftersom jobbskatteavdraget ger ”den som jobbar” mer pengar i plånboken fattar jag det som att du inte tycker att kvinnor jobbar och bidrar till välfärden. Är det korrekt uppfattat?

    • Lassalle

      I Borgerlighetens Sverige skall det inte löna sig att ha arbetat.

  12. Pingback: Hur påverkas demokratin av att är starka lobbyintressen tar större plats i debatten? | LO Bloggen

  13. Börje

    Jobbskatteavdragets förväntade påverkan på arbetsutbudet bygger efter vad jag förstår på en simuleringsmodell där personer förväntas själva välja att arbeta, vara sjuka eller arbetslösa. Med ett direkt felaktigt modellantagande blir också predktionen helt felaktig.

    Så det är möjligt att det har en viss effekt på frivilligt undersysselsatta som yngre pensionärer, småbarnsföräldrar och studenter. Sämre pensioner och kvalitets- och kvantitetsförsämringar inom högskolan samverkar ju här åt samma håll. Däremot är jag övertygad att jobbskatteavdraget som en del av arbetslösheten-beror-på-lathet-kampanj har direkt negativ effekt på arbetslösas möjlighet att få ett jobb, särskilt långtidsarbetslösa. Varför anställa någon som staten dömt ut som lat?

    Sorgligt att moderaterna hela tiden kommer undan med att medvetet vilseleda med statistik och omdefinitioner. En ursvag opposition med en allt mer lättviktig journalism är en förklaring.

    • Chris B

      Håller helt med dig och tror att du har rätt om jobbskatteavdraget. Det skulle dock vara intressant att själv få titta på de modeller som man använt till beräkningen.

  14. Mikael

    Men vem bryr sig om bruttoinkomsten? Det är väl den reala inkomsten som är viktig. Iallafall när jag tittar i min egen plånbok. Och eftersom kvinnornas ökat mer i ABSOLUTA tal så måste det ju blivit mer jämlikt. 2006 var kvinnors andel av männens reala arbetsinkomst 69% och 2010 var den 70,7%. Slutsats, mer jämlikt. Enligt samma tabell. Dock är inte arbetet klart förrän det är lika.

    Men det allra intressantaste är ju disponibla inkomsten, den nämns dock inte någonstans, har den minskat för kvinnorna så är det ju katastrof, för det skulle innebära att man tagit bort bidrag från dem som de inte kunnat tjäna in på arbete. Men om den ökat under samma period så är det väl bara glädjande att större del av inkomsten kommer från arbete, det innebär ju iallafall i min värld ökad frihet. Det är också på disponibla inkomsten man kan se om kvinnorna knappar in på männen i verkliga livet. Ingen som har lite statistik på det?

    • Chris B

      Nu tror jag att du glömmer att arbetsinkomstens andel av bruttoinkomsten ökar för kvinnor under perioden 2006 – 2010 från 71,7% till 75,1%. Under samma period ligger männen i princip stilla runt 80%. Så även om arbetsinkomsten ökat något snabbare för kvinnor har den totala bruttoinkomsten ökat långsammare för kvinnor. Kvinnor får alltså jämfört med män, mindre pengar i plånboken, dvs. mindre jämlikt.

      • Mikael

        Som sagt bruttoinkomst i all ära. Men det är den disponibla inkomsten som är intressant. Det borde ju hänt nåt efter jobbskatteavdraget kan jag tycka. Frågan är om det varit till fördel för kvinnor eller män eller båda. Och varifrån kommer resterande del av kvinnors inkomst? Är det bidrag? Jag tror nämligen det är männen som har allt kapital.

      • Chris B

        @Mikael: Menar du att män inte får jobbskatteavdrag?? 😉
        Gissningsvis ökar jobbskatteavdraget med inkomsten, dvs. män som alltså tjänar mer, får mer jobbskatteavdrag. Jobbskatteavdraget borde alltså bidra till att öka skillnaderna.

        Jag gissar också att män har mer kapital än kvinnor. Ser man till att arbetsinkomstens del av den totala inkomsten för kvinnor ökat borde antigen kvinnors inkomster av kapital minskat eller kvinnors inkomster av olika typer av bidrag minskat.

  15. Jan Carlson

    Kvinnorna har under 2000-talets första tio år ökat sina förvärvsinkomster med 20,5% medan männens ökat med 12,7%. Detta borde vara något att glädjas över för S-kvinnornas ordförande. Från 2006 till 2010 har både män och kvinnor ökat förvärvsinkomsterna med 15 000 kr enligt tabellen vilket för kvinnornas del innebär att de nu får en större del av försörjningen från eget arbete. Är inte det bra?

    • Chris B

      Som sagt, samma inkomstökning från arbete men kvinnors totala inkomstökning är mindre än männens, dvs. kvinnor har en procentuellt lägre inkomst jämfört med männen 2010 än de hade 2006. Läs statistiken och artikeln ordentligt.

      • Martin svensson

        Fast ingenting i statistiken som presenteras i artikeln kan förklara varför så är fallet. Man kan spekulera om att fler sjukskrivna kvinnor får lägre ersättning, men det kan finnas många andra förklaringar. En annan orsak är att vi nu har fler småbarn 2010 jämfört med 2006 och tar ut mer föräldradagar. Enligt FK har kvinnors uttag av dagar ökat med 10% under perioden. Intressant nog har männen ökat sitt uttag med 25% (mer jämställt?!) men i absoluta tal har kvinnor ökat sitt uttag mer och det trycker ner deras inkomst av tjänst. Antar även att förändringar i hur män/kvinnor får pension påverkar. Listan kan nog göras lång. När du och Lena påstår er sitta på sanningen och implicit antyda att det är M-politikens fel och att lönernas utveckling går i fel riktning när statistiken säger något annat så upprepar ni samma misstag som M gjorde i sin debattartikel.

      • Chris B

        @Martin svensson: Som sagt kvinnornas arbetsinkomst andel av bruttoinkomsten ökar för kvinnor under perioden 2006 – 2010 från 71,7% till 75,1%, vilket för med sig att den totala bruttoinkomstökningen i procent blir lägre för kvinnor än för män. Att med det som bakgrund säga att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor minskar är att fara med osanning.

        Det spelar väl ingen roll om statistiken kan förklara varför det blir så eller inte? Det är mycket som statistiken inte kan förklara och det gäller all statistik. Statistiken förklarar vad den är avsedd att förklara och inget annat. Det är så, och därmed är kvinnors och mäns inkomster inte alls mer jämlika, vilket vissa vill påskina. Och nej, jag hävdar inte alls att ”lönernas utveckling går i fel riktning”, de går i rätt riktning. Men bruttoinkomsten går däremot i fel riktning.

      • Martin svensson

        Det beror på vad man vill diskutera och var politiken kan ha en påverkan inom en mandatperiod. Lenas bloggpost var en replik på en M-artikel som handlade om jobbskatteavdraget och att det ska löna sig att arbeta. Att kvinnor har haft en bättre utveckling i lönen, inte totalt, är därför intressant att titta på när den artikeln skall bemötas. Att du och Lena väljer att bredda analysen är OK, men slå då inte samtidigt ner på att jobbskatteavdraget är dåligt för jämställdheten eller kvinnors löner. Prata istället på allvar om varför den totala inkomsten för kvinnor är lägre för det kanske inte alls förklaras av M-politik utan helt andra faktorer.

      • Chris B

        @Martin svensson
        december 29, 2011 kl. 6:54 e m: Moderatartikeln har titeln ”En mer jämställd jul med M och alliansen”. Man får ju utgå från att det den handlar om syftar till ökad ”jämställdhet” inte till ökat jobbskatteavdrag eller dylikt. Att då inte välja ”jämställdhet” som enhet för analys verkar ju dumt (i detta fallet ekonomisk jämställdhet). Om det nu är så att jag eller Lena breddar analysen, är det en breddning som även moderaterna Batra och Quicklund borde gjort. Om de är intresserade av jämställdhetsfrågan dvs. Det är ju ett välkänt faktum att man inom forskningen kan styra resultatet igenom att välja den inramning som passar ens syften och det kan ju vara så att det är just det som Batra och Quicklund gör. Det är också ett välkänt faktum att man genom att välja en mer komplett enhet för analys som rymmer mer av kontexten, förbättrar förutsättningarna att se fenomenen så som de egentligen är.

  16. Intressant och ”avklädande” analys. Tack 🙂

  17. Pingback: Diskussionen kring julbordet… « Parkstugan

  18. Martin svensson

    Du kritiserar med rätta M’s debattartikel. Ett par vinklingar är märkliga. Samtidigt går du på väl hårt med vissa tänkbara förklaringar som du lägger fram som sanningar. Tydligast när du skriver att andelen kvinnor i sysselsättning minskat. Det i sig är korrekt, men den har minskat motsvarande för män och är därför ointressant om vi pratar om jämställdhet. Att det minskar beror huvudsakligen på en befolkningsökning och att få fler i arbete sker inte automatiskt.

    Fortsätt granska och var kritisk. Jag önskar dock att du själv också var mer försiktig med dina egna analyser och slutsatser för att behålla din egen trovärdighet.

  19. Eva

    Mikael: Du skriver: ”Men vem bryr sig om bruttoinkomsten? Det är väl den reala inkomsten som är viktig.” – Nej. Jag bryr mig om bruttoinkomsten, och det borde alla göra! Det är den som ligger till grund för den pension man kommer att få, det är den som avgör storleken på sjukpenning, föräldrapenning osv, dvs hur mycket vi får utbetalt från våra socialförsäkringar, inte nettobeloppet efter skatt!

    • Lassalle

      Eva;Mikael ger själv svaret på vad han ”bryr sig om”,nämligen sin egen plånbok.Signifikativt för en del,men som tur är så finns det en del andra som nödvändigtvis inte ser till sin egen plånbok i första hand.
      Lite Freudianskt rentav.

      • Eva

        Fast om han brydde sig om sin plånbok även på längre sikt, borde han tänka längre än näsan räcker. Bruttoinkomsten är viktig för framtidens plånbok.

    • Lassalle

      Så sant som det är sagt,men då byter plånboken namn till Solidaritet och gemensamt ansvarstagande för varandra och då måste man förhålla sig till en omvärld och hysa en föreställning om det goda samhället.
      Om plånboken lyder till namnet ”allt genast” så refererar detta synsätt till en annan typ av samhälle.

      • Eva

        Precis. Jag vill ha det goda solidariska folkhemmet, som ser till allas behov och förmågor. Det är tyvärr på väg bort, så länge den här regeringen sitter kvar och monterar ner det…

    • Lassalle

      ”Jorden kan du inte göra om.
      Stilla din häftiga själ.
      Endast en sak kan du göra:
      en annan människa väl.
      Men detta är redan så mycket
      att själva stjärnorna ler.
      En hungrande människa mindre
      betyder en broder mer.
      (Stig Dagerman).
      Från oss alla,till er alla,ett riktigt GOTT NYTT ÅR.

  20. Sven-Eric Forsén

    Det är med djup tillfredsställelse man kan konstatera hur värdefull du är för SAP och partiets politiska framtid. På ett övertygande sätt, har du malt ner moderaternas uttänkta strategi, där de vill framstå som ett feministiskt parti. Strävanden som följer ett välbekant mönster. Moderaterna genomgår en förvandling, som populistiskt uttänkt, enligt Schlingmanns listiga regi, ska tillfredställa allas önskemål. De nya Moderaterna kallas djärvt för Det enda arbetarpartiet, och så detta med nytt miljömedvetande och feminismen till råga på allt. Vårt parti måste ta sig samman och förhoppningsvis kunna gå till attack mot regeringen på bred front, i avvaktan på ett programarbete som ger resultat. Jag tycker att vi har så många skickliga kvinnliga företrädare , vilket känns lovande inför framtiden. Nu gäller det att nå ut genom mediabruset.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s