En jämställd föräldraförsäkring behövs

Media rapporterar att ”S tvekar om föräldraförsäkringen” (även SVT, SvD, m.fl.). Nyheten bygger på en intervju med Magdalena Andersson.

Vad betyder detta? När jag själv har talat med Magdalena Andersson har hon tydligt stått bakom Socialdemokraternas kongressbeslut. Jag utgår från att detta gäller. Det är viktigt! Sällan har argumenten för en reform av föräldraförsäkringen varit starkare än nu.

Socialdemokraternas kongressbeslut säger följande:

”Barn har rätt till båda föräldrarna. För att öka jämställdheten i samhället behöver föräldraförsäkringen delas lika mellan föräldrarna. Som ett steg på vägen vill vi att föräldraförsäkringen delas i tre lika delar. En tredjedel för vardera vårdnadshavaren, och en tredjedel som båda vårdnadshavarna har möjlighet att ta ut.

Detta ska ske genom att ytterligare månader knyts till respektive vårdnadshavare inom ramen för dagens försäkring. Självklart ska genomförandet ske med respekt för att enskilda familjer ska ha rimliga planeringsförutsättningar. Barn har rätt till båda sina föräldrar. Kvinnor och män har samma rätt till nära relationer till sina barn. Jämställdheten i både hem och arbetsliv kan på så vis också öka.”

Den viktigaste uppgiften just nu är att enas om hur nästa steg ska tas. Det är tio år sedan den andra ”pappamånaden” infördes i föräldraförsäkringen. Sedan dess har inte mycket hänt. Alliansregeringen införde en jämställdhetsbonus, som har haft liten effekt, och därtill ett vårdnadsbidrag, som motverkar både jämställdhet och integration.

Det vi idag säkert vet är att modellen med vikta dagar i föräldraförsäkringen är det som faktiskt ger resultat. Sedan de två pappamånaderna infördes har mäns uttag av föräldradagar ökat till 23%. Nu behövs nästa steg.

Det finns starka argument för en mer jämställd föräldraförsäkring. Den behövs för att stärka kvinnors  ställning på arbetsmarknaden. Den behövs för att stärka mäns rättigheter som föräldrar. Och den behövs för att samhället på ett bättre sätt ska kunna ta till vara på kvinnors utbildning och kompetens i arbetslivet.

Vi ser ett Sverige där ojämlikheten mellan män och kvinnor cementeras. Kvinnor finns på en arbetsmarknad med med lägre löner och sämre karriärmöjligheter än män. Kvinnor arbetar mer deltid, och kvinnor har oftare visstidsanställning än män. Lönegapet mellan kvinnor och män består och kvinnors livsinkomst är genomsnittligt betydligt lägre än mäns. Situationen för ensamstående kvinnor har försämrats påtagligt, i jämförelse med andra samhällsgrupper.

Läget för kvinnor på arbetsmarknaden har fått de fackliga organisationerna att reagera. Såväl LO som TCO föreslår nu att fyra månader bör vikas för vardera föräldern i föräldraförsäkringen. ”Bara politikerna kan få pappa att stanna hemma” skriver Gertrud Sigurdsen, Ulla Lindqvist och Joa Bergold i Aftonbladet  De argumenterar för att familjerna vill vara jämställda, men behöver samhällets stöd.

TCO argumenterar på samma sätt kraftfullt för att fyra månader bör vikas för vardera förälder. Deras argumentation är värd att presentera. Så här beskriver TCO situationen i rapporten Pappaindex 2011:

”Det finns två huvudsakliga skäl till att vi har så svårt att nå fram till ett jämställt samhälle och arbetsliv:

  • Föreställningen om barn som ett hinder för ansvarstagande på jobbet.
  • De traditionella förväntningarna på att kvinnor ska bära huvudansvaret för hem och familj…  Motsvarande förvänt­ning finns inte på män, snarare tvärtom – en man förväntas jobba mer än någonsin just under den fas då han bildar familj…
Detta leder sammantaget till följande:
  • Kvinnor har i genomsnitt högre frånvaro från arbetslivet än män.
  • Arbetsgivare betraktar kvinnor som grupp som mindre pålitlig arbets­ kraft än män, vilket bland annat resulterar till att kvinnor generellt har sämre möjligheter till löneutveckling och karriär.
För män är det faktiskt tvärtom. Föräldraskap och familj blir en ren bonus. Mannen anses bli en mer pålitlig medarbetare när han bildar familj.
För män är det faktiskt tvärtom. Föräldraskap och familj blir en ren bonus. Mannen anses bli en mer pålitlig medarbetare när han bildar familj.

Därför är fördelningen av föräldraledigheten avgörande för ökad jämställd­ het i arbetslivet. Det faktum att mamman tar ut merparten av föräldra­ ledigheten bidrar med största sannolikhet till den fortsatt ojämna fördel­ningen av det betalda respektive obetalda arbetet inom familjen. Det är i samband med att barnen kommer som vi lägger grunden för den framtida ansvarsfördelningen i familjen.”

Fackens ställningstagande är en tydligt uppmaning till Socialdemokraterna att ta initiativ i fråga om föräldraförsäkringen. Det finns olika sätt att gå vidare i frågan om en jämställd föräldraförsäkring, men fortsatt passivitet är inte ett alternativ.

Valåret 2014 är det 40 år sedan Sverige införde en föräldraförsäkring som gav pappor möjlighet att  vara föräldralediga. Det skedde som en del av ett stort paket av jämställdhetsreformer, däribland särbeskattning, vars övergripande syfte var att skapa ett jämställt samhälle, både i hem och arbetsliv. Idén om hemmafrufamiljen ersattes av iden om en tvåförsörjarfamilj, som delade ansvar för förvärvsarbete och hemarbete lika.

Sedan dess har kvinnor gått ut i arbetslivet, och tagit en stor del av familjernas försörjningsansvar, men män har inte på samma sätt axlat sitt ansvar för det obetalda hemarbetet. Detta är i längden ohållbart. Pressen på kvinnor syns i en lång rad välärdsindikatorer, som psykisk ohälsa, sjukskrivningar och dödlighetstal. En jämställd föräldraförsäkring är en av flera insatser som nu krävs, för att stärka kvinnors ställning i arbetsliv och samhälle.

Mer bloggat om Magdalena Anderssons inlägg: Martin Moberg, HBT-sossen. Idag kan vi för övrigt notera att även centerkvinnorna vill ha en reform av föräldraförsäkringen. Man föreslår ytterligare en månad vikt för vardera föräldern, se Brännpunkt.
Annonser

9 kommentarer

Filed under Jämställdhet

9 responses to “En jämställd föräldraförsäkring behövs

  1. En sak som kopplar väldigt starkt till detta är faktiskt kvaliteten på åldringsvården. Blir den för dålig leder det till att i första hand kvinnor helt eller delvis avstår från att jobba för att stötta föräldrar, svärföräldrar etc, dvs det som många kvinnor med barn gör.
    Den paradoxala konsekvensen av brister i åldringsvården blir att färre deltar i arbetslivet och att BNP blir lägre! Har vi råd att inte ha en väldigt bra åldringvård?
    På detta finns ju sedan en massa följdkonskevenser i form av sämre löneutveckling, sämre karriärmöjligheter och lägre pensioner för kvinnor – en klockren parallell till ojämlikt föräldraskap.
    Och allt naturligtvis med en stark klasskomponent. Sviktar kvaliteten i vården griper de välbärgade efter privata lösningar istället för att tillsammans med låginkomstgrupperna slåss för hög kvalitet överallt i äldrevården.
    Magnus Nilsson, ersättare äldrenämnden i Stockholm

  2. lenasommestad

    Helt rätt!

  3. Pingback: Alliansen har avskaffat sjukförsäkringens grundidé « Ett hjärta RÖTT

  4. Lena Hartwig

    Jag blev oerhört både förvånad och besviken när jag läste Magdalena Andersson uttalanden om föräldraförsäkringen. Frågan om en jämställd och individuell föräldraförsäkring har vi varit överens om länge i partiet. S-kvinnor har drivit frågan under många år och vi har hela tiden utgått i från att kongressbeslutet står fast. Jag instämmer helt i de synpunkter S-kvinnors ordförande Lena Sommestad för fram sitt inlägg.

  5. Jag undrar hur mycket männens uttag av föräldraledighet påverkas av arbetsgivarens press åt den ena eller andra hållet? Finns ngn forskning kring detta? Och hur fördelar sig detta i så fall mellan yrken?

    • lenasommestad

      Hej Piotr, en aktuell undersökning som berör din fråga presenterades nyligen av LO.
      Man har genomfört en intervjuundersökning där man frågar hur män och kvinnor i olika åldrar och med olika position på arbetsmarknaden uppfattar arbetsgivares syn på mäns respektive kvinnors föräldraledighet. Fler uppfattar att arbetsgivare är negativa mot mäns föräldraledighet än mot kvinnors föräldraledighet och att fler arbetare än tjänstemän uppfattar att det finns negativa attityder.
      Undersökningen visar också att män upplever attityderna som mer negativa än kvinnor. Det är t ex 17 procent av männen som svarar att det finns negativa attityder från arbetsgivare mot att män tar mer än sex månaders föräldraledighet. 9 procent av kvinnorna upplever att det finns en sådan negativ attityd mot att män tar föräldraledigt mer än sex månader.
      Mycket talar för att attityder är en del av större strukturer, som gör det svårare för män att ta föräldraledigt. Manliga arbetsplatser har t ex inte samma erfarenhet av att hantera föräldraledigheter som kvinnligt dominerade arbetsplatser. En man som tar föräldraledigt blir en avvikare och valet att vara hemma kan – i större utsträckning än för kvinnor – uppfattas som ett ointresse för arbetet.

  6. I målstyrningens era har jag betraktat dokumentation som nödvändig för att kvaitet ska granskas och säkras i ett ”top-down”-perspektiv. 2012 tycks bli året då även det omvända perspektivet, ”bottom-up”, blir relevant i detta sammanhang.

  7. Lars Johansson

    “Bara politikerna kan få pappa att stanna hemma”

    Men är inte den tid då politiker på central nivå bestämde hur människor ska leva sina liv förbi?
    I dag lever vi i ett mångkulturellt samhälle vilket tom har skrivits in i grundlagen. Och jag har inget problem med det men då måste vi göra det fullt ut.
    Samhället ska stödja barnfamiljer ekonomiskt genom rätt till föräldraledighet och barnbidrag mm men inte bestämma hur föräldraledigheten ska fördelas.
    I vissa kulturer så är det mammorna som tar hans om barnen. Man kan tycka vad man vill om det men så är det och i ett mångkulturellt samhälle får vi finna oss i det. Möjlighet för papporna att stanna hemma ska givetvis finnas för de som vill det.
    Vi som är gamla nog och minnas den tid då alla gick i samma skola, var med i samma statliga kyrka och som nickade när vi läste att brödinstitutet sa att socialstyrelsen ville att vi skulle äta 6-8 brödskivor om dan får inse att det Sverige finns inte längre och att det aldrig kommer tillbaka. Det är bara nostalgiker inom (s) och sverigedemokraterna som tror att det finns en väg tillbaka dit.

  8. Ullis

    Tyvärr men hela föräldraförsäkringen har bara varit ett strot hån för mig. För alla oss som inte har fasta anställningar utan tvingas hoppa runt som vikarier, konsulter, behovsanställda osv gäller ingen anställningstygghet. Idag är jag anställd av staten på en arbetsplats där det vimlar av konsulter. Även här avskedar staten om man inte presterar på topp. Vi måste en gång för alla inse att anställningstryggheten nästan är helt borta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s