Vi ska vinna val och förändra världen – 1:a maj i Skövde 2012

I år hade jag glädjen att fira maj tillsammans med LO-facken och Socialdemokraterna i Skövde. En härlig dag! Nedan mitt majtal:

Vänner, partikamrater!

Först ett stort och varmt tack för att ni har bjudit in mig att fira 1:a maj i Skövde. Det här härligt att få möta våren just här, med havets ljus från väster.

När jag kommer till Västergötland på första maj, då tänker jag på farfar Melker, mina barns farfar, född i Fröjered, ett par mil härifrån.En legend i familjen är hur Melker, 22 år gammal, atartade den första Metallklubben i Tidaholm. Året var 1916. De unga jobbarna på Tidaholms bruk var i konflikt med disponenten, och de hade hört att i Falköping fanns det en fackklubb. Melker cyklade dit, lärde sig hur det gick till, och drog igång en egen fackförening i Tidaholm.

Disponenten blev ursinnig och sa att detta var första spiken i kistan på Tidaholms bruk. Så blev det inte. Tidaholms bruk överlevde. Och arbetarrörelsen kunde snart visa att svenskt näringsliv mår bra av ett starkt fack och ett starkt socialdemokratiskt parti. Samförstånd och justa villkor är bättre än arbetsgivarnas diktatur.

Idag har vi en metallare som ny ordförande för Socialdemokraterna. En metallare som än en gång visar att Socialdemokraterna är det parti som har den bästa för näringsliv och innovation.  Socialdemokraterna har en näringslivspolitik som bär, därför att den har rätt utgångspunkt, i grunden: Välstånd skapas av vårt gemensamma arbete, och därför ska arbetets resultat  fördelas rättvist!

Vänner, partikamrater: Historien om Melker är en liten pusselbit i den stora historien om hur arbetarrörelsen tog makten över landet. Den är viktig, därför att vi idag står inför en utmaning som är lika stor, och lika svår:  Att möta högerns angrepp mot välfärden. Att forma en politik för Sverige i en ny tid, i en ny värld – där våra idéer behövs, mer än någonsin.

Vi lever i en tid av stor oro, och stor förändring – globalt, i Europa och här hemma. Nya mäktiga nationer växer fram i världen: Kina, Indien, Indonesien. Finanskrisen har svept över länder och världsdelar. I Europa är euron i kris; land efter land drivs in skuld och recession. Och här hemma styrs vi av en högerregering. Som systematiskt, steg för steg, plockar sönder det starka, solidariska välfärdssamhälle som socialdemokratin under lång tid byggde upp.

Vi lever i en viktig tid, och om vi någonsin ska göra skillnad i politiken, så är det nu! När vi tittar tillbaka i historien så ser vi ibland att ”just där hände det!” Just där vände historien blad. Just där tog vi en annan riktning. Jag hoppas att vi en dag ska kunna titta tillbaka på valet år 2014 och säga: Just där, just där vände historien blad. Just där la’ sig högervågen för vänsterns vind. Just där.

Vänner, partikamrater: Vår viktigaste uppgift, här hemma, är att möta högerns attacker. Att organisera, att argumentera för jämlikhet, demokrati och social rättvisa. Moderaterna tog makten med en lögnens retorik. De kallade sig det nya arbetarepartiet.De lovade att värna den svenska välfärdsmodellen. De talade om att bryta utanförskapet.

Men med moderaterna vid rodret har samhället förändrats. Orden har ändrat betydelse. Makten har förskjutits. Det nya arbetarepartiet har omfördelat samhällets inkomster så att de sociala orättvisorna för varje år blir djupare, så att de rikaste har blivit långt rikare, medan de sämst ställda inte ens har fått behålla den låga inkomst de en gång hade.

Moderaterna har också ökat skillnaderna mellan män och kvinnor i ett redan ojämställt samhälle. Moderaterna har svikit de invandrare, som skulle få jobb och trygghet. Man har svikit de barn, som idag växer upp i fattigdom.

För många av oss är vardagen ännu ljus och hoppfull. Möjligheter står öppna. Vi känner tillförsikt om framtiden.Men jag vet att det för ingen av oss är tillräckligt, långt därifrån. Oavsett inkomst och egna möjligheter vill vi leva i ett samhälle som är jämlikt. Vi vill leva i ett samhälle där allas insatser räknas, där demokratin, som ger oss alla en röst, har makt att styra marknaden; inte i ett samhälle där den som har mest pengar, också bestämmer mest.

Så är det: Vi vill leva i ett samhälle, där solidaritet och samarbete går före egenintresset. Vi vet att framsteg skapar vi tillsammans.

Vänner, partikamrater: Moderaterna har skiftat väg, de driver vårt land åt fel håll. Det syns vart vi än vänder oss. Låt mig lyfta tre exempel:

För det första: Massarbetslösheten. För det andra: Privatiseringarna och kommersen i välfärden. För det tredje: Barnfattigdomen.

Först: Massarbetslösheten! Moderaterna vann valet 2006 med löften om att bekämpa arbetslösheten. Sedan dess har andelen sysselsatta i Sverige sjunkit. Idag är tiotusentals ungdomar arbetslösa. Stora grupper invandrare står utan jobb och ser ingen ljusning. Många har sagt att Reinfeldt ska utvärderas efter hur han klarat jobben.Idag står det klart: jobben har han inte klarat.

Regeringens jobbpolitik är en politik för ökad ojämlikhet. Skatterna har sänkts för dem som jobbar, men inte för pensionärer, inte för sjuka, arbetslösa och föräldralediga. Arbetsmarknadspolitiken brister – från dålig matchning fram till FAS3.

Vänner, Sverige behöver en politik för full sysselsättning!

Full sysselsättning är grundbulten i ett solidariskt, framgångsrikt samhälle. Men inte på tjugo år har Sverige haft full sysselsättning. Min egen regering stupade på arbetslösheten  – i valet 2006.

Valet 2014 måste bli en vändpunkt – inte minst för vårt eget parti. Full sysselsättning måste betyda – full sysselsättning. Det betyder att utmana borgarna i den ekonomiska politiken. Det betyder att sätta full sysselsättning före låg inflation. Det betyder att våga ändra kurs: från kortsiktig åtstramningspolitik till långsiktig investeringspolitik.

Full sysselsättning krävs, för att kunskap och arbete bygger Sverige. Men full sysselsättning krävs också för att ge alla människor möjlighet till en egen försörjning, en egen frihet.

Full sysselsättning krävs för att vi vill satsa pengar där de behövs – i vården, utbildningen, omsorgen och infrastrukturen – och inte på arbetslösheten. Full sysselsättning krävs för att värna social tillit och för att mobilisera mot misstro och främlingsfientlighet. Och viktigast av allt: Full sysselsättning krävs för att stärka fack och löntagare. Full sysselsättning är en fråga om makt på arbetsmarknaden, och i samhället.

Vi ser idag ett arbetsliv där visstid, delade turer, ständig stand-by och påtvingad deltid är vardagsmat – trots stenhårt jobb från facken. Hela branscher lider av brist på ordning och reda. Bemanningsföretagen frodas. Utländsk arbetskraft luras och exploateras. Så ser arbetslöshetens samhälle ut. Så ser maktlöshetens samhälle ut. Så skapas otrygghet och ojämlikhet.

Ernst Wigforss frågade en gång, om vi har råd att arbeta. Den frågan är lika viktig idag. Och vi har råd! Full sysselsättning måste vara målet!

Vänner, partikamrater: Sverige har länge väckt uppmärksamhet världen över därför att vi har skapat en av världens mest framgångsrika välfärdsmodeller. En välfärdsmodell med starka allmännyttiga bostadsbolag. Med starka, självständiga kommuner. Med offentliga välfärdstjänster av hög kvalitet – sjukvård, äldreomsorg, handikappomsorg, förskolor och skolor – tillgängliga för alla på lika villkor.Med starka sociala trygghetssystem. Med en jämställdhetspolitik, som har gett både kvinnor och män chans att förvärvsarbeta och dela på ansvaret för hem och familj. Med fokus på barnen.

Denna välfärdsmodell är hyllad av alla – men sanningen är att den framgångsrika svenska modellen snart är historia. Den går snart inte längre att känna igen. Moderat kommers i bostäder och välfärd har förvandlat den svenska välfärdsmodellen till en tummelplats för dem, som sätter egenintresset och vinsten först. Offentliga bostäder reas ut och ägarna gör stora vinster, när nästan inga nya bostäder byggs.

Så växer bostadsbristen. Ungdomar som ska plugga får ingen bostad. Unga par som vill bilda familj får ingen bostad. Våldsutsatta och hotade kvinnor får ingen bostad. Kvinnojourerna berättar hur de måste säga nej till kvinnor som ringer – därför att de som ska slussas ut inte har nå’nstans att bo. Och samma för invandrare på jakt efter jobb. Arbetsförmedlingen ska ordna kurser för nyanlända, men där jobben finns, där finns ingenstans att bo.

Vänner, där är dags att lyfta ett viktigt ord: Social bostadspolitik! Bostaden är ingen vara vilken som helst. Goda bostäder är grunden för våra liv. Det är en mänsklig rättighet att ha ett hem.

Vänner, partikamrater, i vår gemensamma skola och välfärd är läget snart detsamma. Alltmer egenintressen, allt större vinster. Allt mer köp och sälj, bonusar, upphandlingar och marknadsmodeller.

Självklart finns mycket som vi kan vara stolta och glada över, också idag. Så mycket bra finns ju självklart också.  Så mycket framgångsrik sjukvård, så många bra skolor, så många skickliga läkare och lärare, arbetsförmedlare och poliser, förskollärare och barnskötare, sjuksköterskor och undersköterskor, socialarbetare och fritidspedagoger…

Men…  Larmrapporterna blir alltfler, och vittnar om ett system i kris: Bristande kvalitet. Missriktad styrning. Allt mindre likvärdig service. Växande skolsegregation och sjunkande skolresultat. Och skyhöga vinster, skatteflykt och försäljning av offentlig egendom till reapris.

Ett aktuellt exempel: vårdcentralen Serafen i Sthlm; såld år 2007 av borgarna i Stockholms läns landsting för knappt 700 000,och nu såld vidare av läkarna på Serafen till vårdföretaget Capio för åtminstone 20 miljoner. Är det så våra skattepengar ska användas? Till vinster för de smarta?

Det är dags för Socialdemokraterna att ta ton. Företag med vinst som mål hör inte hemma i välfärden. Offentlig välfärd ska produceras för allas bästa, i solidaritet och samarbete.

Vänner, partikamrater: Det moderata systemskiftet ser vi också i den växande barnfattigdomen. Barnfattigdomen är som en röd signal, ett ilsket varningstecken mitt vårt välstånd; det manar oss att stanna upp, titta närmare, tänka efter.

Barnfattigdomen upprör oss alla. Sverige, ett av världens rikaste länder, förmår inte längre sätta barnen främst. Rapporterna duggar. Barn som inte har råd med skolresan. Barn utan glasögon. Barn som inte får chans till kultur, idrott eller friluftsliv i ett samhälle, där alltmer ska betalas privat, och där skillnaderna i inkomst växer. Barnfattigdomen speglar ett samhälle där ojämlikhet har blivit norm. Ojämlikheten i Sverige har ökat år från år, i trettio år.Men aldrig har ojämlikheten stått så högt i kurs som hos dagens högerregering

Barnfattigdomen handlar också om kvinnor villkor. Sverige idag är ett samhälle där många kvinnor idag har så låg inkomst att de har svårt att klara både sin egen försörjning och sina barns. Det gäller inte minst om äktenskapet brister. Fattigdomen växer bland ensamstående mödrar

Kvinnor arbetar lika hårt och lika mycket som män. Ändå tjänar kvinnor i genomsnitt bara 70 procent av mäns lön. Det är orimligt och orättfärdigt.

I det Socialdemokratiska kvinnoförbundet, S-kvinnor, driver vi krav på starkare rättigheter för kvinnor på arbetsmarknaden. Kvinnor måste ha rätt till heltid. Felavlönade grupper måste få upp sina löner. Offentliga arbetsgivare måste ta sitt ansvar – för kvinnolönerna, för arbetstiderna och för arbetsmiljön och för kvalitén i välfärden. Barnomsorg måste finnas på obekväm arbetstid.Brister i äldreomsorg och handikappomsorg får inte leda till att kvinnor tvingas gå in där det offentliga sviker.

S-kvinnor vill också se en reform av föräldraförsäkringen, så att fler månader viks för varje förälder. En jämställd föräldraförsäkring. Om kvinnor i Sverige ska orka, och om kvinnor i Sverige ska ha en chans till verklig valfrihet i livet, måste fler män ta större ansvar i hem och familj – diska, städa, köpa kläder, gå till parken, natta barnen och läsa läxor. Och här måste vi som socialdemokrater våga visa vägen, för kvinnornas, männens, barnens och samhällets skull. På kort sikt kan det kännas bra för unga par att fördela jobbet som vi alltid har gjort – mest betalt yrkesarbete för pappa, mest obetalt hemarbete för mamma. Men på lång sikt blir tradition till en återvändsgränd. Hur vill vi att våra döttrar ska ha det?

Vänner, partikamrater: Det är dags att Socialdemokraterna lyfter familjepolitiken, högst upp på den politiska agendan. Visst ska ”jobben komma först”, som vi brukar säga. Men för kvinnor går det knappt att tala om jobb, utan att också tänka familj. Jobb och familj ska gå ihop, det är livets och vardagens viktigaste fråga. För de flesta män är – eller bör det vara – likadant. Vårt uppdrag tillsammans är barnen – barnen, det bästa vi har.

Vänner, kamrater: När vi ser arbetslösheten bita sig fast.När vi ser kommersen i välfärden. När vi ser barnfattigdomen växa. När vi ser denna verklighet, då inser vi att vår viktigaste uppgift att våga stå upp för ett alternativ.  Att säga: Massarbetslösheten kan bekämpas!Att säga: Kommersialiseringstrenden kan vändas! Att säga: Vi har ansvar för samhällets alla barn!

Vänner, partikamrater: Låt oss till sist lyfta blicken, bortom Sveriges gränser. Vår strid för jämlikhet och social rättvisa här hemma, i Sverige, den är ju, trots allt, bara en liten del av en större strid; en strid om världens framtid; en strid om de värderingar som ska styra den globala ekonomin.

Vad händer efter finanskrisen? Ska världen gå mot gemensam säkerhet, eller mot växande konkurrens och konflikt?

Mycket pekar åt rätt håll. Vi lever i en värld där den djupaste fattigdomen är på väg att utrotas. Där land efter land går mot högre inkomster, större möjligheter. Där fler kvinnor lär sig läsa, fler länder blir demokratier. En värld där kunskapen växer, och där jämlikhet är möjlig, både mellan människor och länder.

Men allt pekar inte åt rätt håll. Vi lever också i en värld med miljontals fattiga, en värld där ojämlikheten mellan människor i de flesta länder ökar – inte minskar.300 000 kvinnor dör varje år som mödrar – när de väntar barn, eller föder dem. Kvinnor tvingas till giftermål, förnekas abort och våldtas i krig och konflikter.

Vi lever i en värld där den militära upprustningen tilltar, och  där miljöförstöringen hotar liv och samhällen. En värld där miljontals människor lever i ofrihet och otrygghet, från Syrien till Palestina, från Saudiarabien till Kina.

Vi står vid en vändpunkt av både hopp och förtvivlan, därför att de politiska möjligheterna är så stora, men motståndet ändå så hårt.

Vänner, kamrater: Jag hoppas att vi klarar vårt uppdrag: En hållbar utveckling i en hållbar värld. En gemensam säkerhet. En gemensam framtid. Vårt land är litet, men vi har ett ansvar. Ett ansvar som vi inte, som socialdemokrater, kan smita ifrån.

Med S-kvinnor är min vision en framtid i fred, en värld där nedrustning ersätter upprustning.  En framtid där Sveriges vapenexport till sist fasas ut. En framtid där vi istället för att rusta, riktar kraften mot framtidens stora, gemensamma säkerhetsproblem: fatttigdomen och ojämlikheten, klimatkrisen och miljökrisen.

S-kvinnors tidning Morgonbris berättar i senaste numret om den palestinske läkaren Izzeldin Abuelaish, som förlorade tre tonårsdöttrar under Israels angrepp mot Gaza, julen 2008.

Izzeldin sörjer, men han hatar inte. Han har skrivit boken I shall not hate, Jag ska inte hata. Han sörjer, men väljer inte våldet, utan ordet. Han kämpar för fred och jämställdhet – i sina döttrars namn.

Som svenskar har vi så mycket att lära. Och vi måste välja sida. Välja ordet, inte våldet.

Kamrater, vänner: Framstegens tid är inte förbi. Jag är övertygad om att vi alla, genom våren och sommaren och en spännande ska bäras av viljan att göra skillnad, att vinna valet för att förändra världen.

Tack ska ni ha!

Jag tycker om Göran Greiders artikel, om första maj i opposition, se Dalademokraten.

Annonser

4 kommentarer

Filed under Uncategorized

4 responses to “Vi ska vinna val och förändra världen – 1:a maj i Skövde 2012

  1. Pingback: Om en annorlunda 1 maj « Görans tankar och bagateller

  2. Morgan S

    Bra tal! (Hört många idag) och då var en av få som vågade/ville lyfta frågan om det privata ägandet av den ”offentliga sektorn”.

    Skönt att du finns Lena!

    Vill också g en (för mig) mer otippad talare ett gott betyg.

    Urban Ahlin höll i Borås ett tydligt retoriskt och ideologiskt tal (även om han noga undvek att ta upp frågan om ägandet inom offentlig sektor).

    Sättet han höll det på från hjärtat (utan manus) där ett antal goda retoriska grepp för att förtydliga den socialdemokratiska politiken lyfte talet ännu mer, överraskade mig stort.

    Beskrivningen av Alliansens ekonomiska politik där vi i den globala ekonomin enligt dem skall konkurrera med lägre löner beskrevs som: (The race to the bottom) vilket sattes mot vår modell som presenterades i internationellt perspektiv som den Clinton m.fl. stod bakom, där utveckling kunskapssamhället av ekonomin tillsammans med en jämnare fördelning av allt mer ökade globala resurser skulle ge ett ökat välstånd för alla (The race to the topp!)

    Detta tyckte jag var retorik i världsklass!

    Överhuvudtaget höll han ett mycket bra tal… (En stor överraskning för mig som uppfattat honom mer till höger än han kanske är).

    Gillade t.ex. hur han beskrev hur det gick till när han kom in i riksdagen 94 (ung, glad och ivrig att få sjösätta reformer, men istället tvingades göra besparing på besparing för att rädda den havererade svenska ekonomin.)

    När han dessutom beskrev de 4 stora kriserna som hände i världen vården 1995 tvingade dem till ännu mer krishantering; (jordbävning i Kobe, miljardspekulationerna av Nick Leeson på Barings Bank, devalveringen av den spanska valutan och krisen när ett tusental personer ur rörelsen zapatistas invaderar staden San Cristóbal de las Casas i delstaten Chiapas och kräver en jordreform, demokrati och sociala förbättringar för den fattiga befolkningen (där 145 människor. dödades + ett presidentkandidat mord skapade en kris som kulminerade i december med att Mexiko drabbas av en akut valutakris i landet som satte den internationella ekonomin i gungning.

    Just beskrivningen av detta och kopplingen till hur detta påverkade den globala ekonomin och tvingade riksdagsgruppen varje gång att återigen vid varje händelse hantera kris med räntehöjningar och fallande valuta med åtstramningar (trots att händelserna inte hade ngt med den svenska ekonomin) var god pedagogisk retorik.

    Speciellt när det fortsatte med en förklaring att socialdemokraterna införde lösningen med budgettak etc. och pekade på vad socialdemokraterna ville skapa för samhälle (men just då inte kunde…)

    Ett bra och spännande tal som gav hopp. (Gillade dock ditt tal bäst Lena) privat ägande måste adresseras och pekas ut som fel!)

  3. Pingback: OM TAVLOR KUNDE SKRIKA « KajsaLisasblogg's Blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s