Non-profit – låt LO visa vägen!

Solen skiner och jag följer LO-kongressen via nätet. Mitt hjärta slog en volt av glädje, när kongressen med kraft och beslutsamhet drev igenom kravet att välfärdsverksamhet ska drivas non-profit. Låt nu LO visa vägen för partiet! (LO nyheter)

Frågan om vinstintressen i vården är en ödesfråga, inte bara för socialdemokratin och den svenska modellen, utan för Sverige som ett land präglat av social sammanhållning, god samhällsstyrning och demokrati.

I onsdags anordnade Arbetarrörelsens forskarnätverk en välbesökt konferens om social sammanhållning i tider av växande ojämlikhet och ekonomisk kris (AFN 23 maj). Den första sessionen, på temat demokrati och social sammanhållning, var för mig en höjdpunkt, därför att de två talarna, Kerstin Jacobsson och Staffan Lindberg, med en sådan klarhet visade hur marknadslogiken bryter sönder vårt samhälles bärande värderingar.

Om vi ständigt vädjar till egenintresse och konkurrensmentalitet i den offentliga sektor, som tidigare har burits av normer om solidaritet och alla människors lika värde, var ska då medborgarskapets värderingar växa?

Om skolan lär barnen att de inte är lika mycket värda, utan att bara de som lyckas välja bäst ska få god kvalitet på skolan, hur ska framtidstron och den sociala tilliten främjas?

Jag hoppas innerligt att beslutet på LO:s kongress ska driva fram en kraft också inom socialdemokratin, en kraft att våga stå upp för demokratin, en kraft att stå upp för den sociala sammanhållningen, och en kraft att stå emot alla de lobbyister som hävdar att marknadens logik ska råda inom offentligheten och demokratin.

En annan glad nyhet: Beslut om delad föräldrafärsäkring! Mer om LO-kongressen: Ekot, Aftonbladet 1, Aftonbladet 2, Arbetet, SvD, KommunalarbetarenJonas Sjöstedt. Se även namninsamling Välfärd utan vinst.

26 kommentarer

Filed under Uncategorized

26 responses to “Non-profit – låt LO visa vägen!

  1. Maths

    Det var glädjande att höra!🙂 Äntligen någon större organisation som tar ett steg bort från profiten i skattepengar.

    När det gäller ”medborgarskapet” så känns det inte längre som om vi är medborgare. Det är väl en anledning till varför man idag kan ha profit inom välfärdstjänster. Nej, idag är vi konsumenter, även av just dessa välfärdstjänster. Kan det vara så att många idag inte förstår koppling mellan skatt och välfärd?

  2. Inga Olsson

    Det är obegripligt att inte alla som kallar sig socialister tar avstånd från vinster i välfärden.

  3. Man behöver sannerligen inte vara socialist för att inse att vinst inte fungerar för välfärdstjänster. Det räcker att man är en torr ekonom som Douglass North. Transaktionskostnaderna är helt enkelt så höga att det inte lönar sig.

  4. Janne

    Obegripligt att en så stor organisation som LO kan få till ett majoritetsbeslut som är så bakåtsträvande. Det skulle ju kunna vara så att två personer har olika uppfattning om vad som är en bra skola. Men nu ska de alltså tvingas till likriktning. Den politiska eliten som sällan ens gått ut gymnasiet ska berätta för föräldrarna vilken skola som är bäst för deras barn, antagligen genom närhetsprincipen. Så de barn som bor på Östermalm kommer bara träffa andra östermalmsbarn och de som bor i Tensta kommer bara träffa tenstabarn. Men de slipper ju obehaget att engagera sig i sin utveckling. Bara åka med på tåget och låta farbror svetsare styra dem mot icke tänkande individer utan eget ansvar. Grattis alla invandrarbarn, ni är fast i förorten för alltid!

    • Daniel Nyström

      Så mångfalden kommer genom att privata riskkapitalbolag tar våra barn och sjukas pengar i vinst? Det är ett mycket märkligt påstående du kommer med, Janne.

    • Fast de har ju inte sagt att de ska förbjuda friskolor, utan vinstskolor. Modellen att dela ut skattepengar i vinst till privata företag som görs i Sverige är ju väldigt ovanligt – det är ju snarare det vanliga (i andra västländer iaf) att andra huvudmän än de offentliga är just non-profits: stiftelser, kooperativ, kyrkor, etc. Att vi helt fastnat i att valfrihet eller mångfald skulle förutsätta utbetalning av vinster till riskkapitalbolag tyder antingen på väldigt framgångsrik lobbyism från just dessa företag eller bristande fantasi,

    • lenasommestad

      Bästa Janne.
      Många har framfört argumentet att skolmarknaden skulle vara en möjlighet för invandrarbarn i förorten. Det förhåller sig tvärtom. Läs denna artikel, som beskriver hur systemet med skolval driver fram ökat segregation: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:527364
      Boendesegregationen i Sverige är begränsad. Forskningen visar att segregationen skulle vara betydligt mindre omfattande om våra barn gick grannskapsskolor.

      • Boendesegregationen är mycket stor i ett fåtal större städer – Stockholm, Göteborg, Malmö och möjligen ytterligare några. Där räcker det inte med grannskapsskolor, där behövs det mer.

      • lenasommestad

        Det stämmer att det i vissa städer behövs mer insatser för att grannskapsskolor ska fungera. Det tydligaste exemplet är Malmö, där det finns en stor koncentration av utlandsfödda i Rosengård. I Stockholm är segregationen ett mindre problem, därför att bostadsområden av olika typ ligger mer blandade.

  5. Kerstin Martinson

    En bättre morsdags-present hade jag inte kunnat önska mig. När jag fick min son 1968 fanns bara mammaledighet. Pappan skulle så gärna ha velat vara hemma och ta hand om sonen. Men det gick inte! Det har gått långsamt och trögt. Men på sikt måste alla inse att det är både mammans och pappans sak att ta även det vardagliga ansvaret för barnen. Den träning empati det innebär att vara tillsammans med och ta ansvar för
    sina egna barn – det kommer på sikt att göra oss till bättre människor. Och
    barnen kommer att känna att de har BÅDE en pappa och en mamma. Om en idrottsman kan hoppa 2.30 genom att träna och träna – då kan man träna sig i en del annat också.
    Beträffande vinster i välfärden är det en återvändsgränd. Tack LO att ni tagit ert förnuft till fånga. På min gamla kulram har jag för länge sen
    räknat ut att det blir mycket dyrare. För de som mest tycker om att räkna.
    Idén om det gemensamma innebär ett värde i sig. Men som moderat-retoriken låtit ganska många är det som om livet vore ett smörgåsbord, där vi ska vandra genom livet och välja vårt eget individuellt bästa. Det är en mager kost.

  6. Hurra för LO! Igår var jag bedrövad när MP svek i den här ödesfrågan. Så kommer LO och ger oss den bästa tänkbara gåvan idag! Jag erkänner att jag inte hade väntat mig det från LO, där kom mina fördomar på skam. Tack för det! Tänk om det här kan vara början på ett trendbrott . . .

  7. Pingback: Så kan vinster i välfärden bli Vänsterpartiets vinnarfråga « Jakten på berättelsen

  8. Det här var verkligen glädjande! Istället för betongpolitik och knäfall för marknaden har LO tagit ställning för en solidarisk och hållbar utveckling. Leve arbetarrörelsen när den är sådan! Nilla B, vänsterpartist.

  9. Kjell Arvedson

    Äntligen!
    Nu kan inte diskussionen om stopp för vinster avfärdas med antiintellektuellt trams. En organisation som LO måste socialdemokratin ta på allvar. Även de toppsossar som själva har näven djupt i syltburken tvingas nu delta i debatten med argument istället för floskler.
    Sen kommer nästa diskussion, som hör ihop med men inte är helt beroende av vinstfrågan: den om marknadslogik i offentlig sektor. Jag jobbar i en kommunal skola. Vi i personalen måste, med det system som råder, se alla andra skolor som konkurrenter. Det spelar ingen roll om en elev går till en privat eller till en annan kommunal skola, för oss innebär det en förlorad intäkt. Gissa om vi lärare görs medvetna om det av våra chefer!

    • lenasommestad

      Tack för din kommentar om marknadslogiken. Du pekar på en typisk konsekvens av marknadsmodellen: att skolor ska konkurrera med varandra, istället för att samarbeta för att ge bästa möjliga utbildning åt kommunens barn. Vem vill ta hand om de problem som har störst problem i en konkurrensmodell som dagens?

      • Janne

        Vem som vill ta hand om de barnen med störst problem? Ja då måste ju kommunen förstå att de måste betala mer för sådana barn och kanske mindre för de som inte har så mycket problem. Då ska du se att alla skolor sätter upp speciella avdelningar för barn med problem. Jag upprepar som jag sagt tidigare, konkurrensen är inte problemet, problemet är inköpen av tjänsterna. Om man som inköpare inte vet vad man vill ha eller vad man vill betala för det, så kommer ingen leverantör heller leverera det. Det gäller förstås även kommunala skolor.

  10. Vidi

    Damberg meddelade i lördagsintervjun att frågan undersökts och att
    resultatet blivit att ett förbud är meningslöst. Det kan rundas på många
    olika sätt. Dessutom gör boendesegregationen att skillnaden blir
    försumbar. Och bussning har Baylan uteslutit. Nya angreppssätt
    efterlyses. Annars är det bara retorik.

    • lenasommestad

      Bästa Vidi,
      frågan om vinster handlar om vilken typ av aktörer som du ska tillåta i välfärdsverksamheter. Idén att du ska tillåta profitdrivna verksamheter, men förbjuda dessa verksamheter att ta ut den vinst som i princip är tillåten, är givetvis problematisk. Den som driver en verksamhet i syfte att få vinst, vilket är utgångspunkten för all verksamhet under aktiebolagslagen, kommer givetvis att göra allt för att få ut vinst. En lagstiftning måste vara tydlig med att endast non-profit verksamheter är tillåtna, dvs. aktörer som har ett ANNAT SYFTE än ekonomisk vinst.
      Argumentet om boendesegregation är felaktigt. Faktum är att i nästan alla kommuner i Sverige är bebyggelsen så väl planerad med olika upplåtelseformer, att grannskapsskolor kan skapas utan segregation. Detta har påvisats av forskningen. Modellen med grannskapsskolor kräver inte bussning. Det som kräver bussning eller andra långväga transporter är dagens friskolesystem.

  11. Pingback: De nya betonghäckarna

  12. Jag har 5000 argument om jobben Lena

    1,3 miljoner har gått i pension – 1,6 miljoner ska gå i pension

    Jag vet hur många som är utanför arbetsmarknaden idag

    Vill du ta debatten Lena?

  13. Pingback: LO säger nej till privata vinster i välfärden at Jonas Sjöstedt

  14. JO

    Det är en märkligt snäv idé man har om medborgarskapet om det ska anses bero på vem som administrerar de skolor där våra barn går eller de vårdinrättningar vi besöker när vi är sjuka. Som medborgare agerar vi väl främst när vi utövar makten att tillsätta och avsätta våra politiker (det senare t.ex. när de lägger sig för mycket i vårt privatliv…). Är jag medborgare i högre grad när jag uppsöker det landstingsdrivna sjukhuset än när jag går till min privattandläkare? Jag förstår helt enkelt inte det perspektivet. Dessutom är det ibland mer fördelaktigt att vara kund än att vara medborgare: som kund hos t.ex. en RUT-avlönad yrkesman eller -kvinna bestämmer man själv vilken hjälp man behöver och när man vill ha den (och kunden har alltid rätt!); som medborgare hos den kommunala biståndshandläggaren får man ta vad som bjuds och när det passar dem bäst. Jag vet inte om den aspekten av medborgarskapet är så mycket värd.

    • lenasommestad

      Bästa Joro.
      Jag tror att vi i många sammanhang uppskattar att vara kunder, och många av oss tänker nog inte så mycket på om vi besöker en läkare som betalas privat eller av landstinget. Men vad som drivs privat och vad som drivs med allmänintresset som utgångspunkt märks på hur sjukvården organiseras och drivs och vilka resultat som uppnås för befolkningen som helhet. Detsamma gäller många andra verksamheter – som post, tågtrafik, fjärrvärme, skolor osv. Om vinstintresset är utgånngspunkt för den som driver verksamheten, så anpassas tjänsterna därefter. Ett exempel är att fjärrvärmebolag med vinst som mål bara bygger ut fjärrvärmenätet om det är tillräckligt lönsamt, oavsett vilka önskemål som medborgare eller politiker kan ha (t.ex. att fjärrvärme är bra av miljösköl).

      Att själv välja hantverkare är absolut en fördel och detta är ju inte heller något som normalt bekostas med offentliga medel. Poängen är att identifiera vilka verksamheter som fungerar väl att driva i marknadsform, och vilka som fungerar bättre att driva på medborgarskapets grund.

  15. Pingback: VART TÅG TÅGEN VÄGEN ? « KajsaLisasblogg's Blog

  16. Hans Östensson

    Motståndet mot vinster i välfärden ökar

    Om ledande företrädare för arbetarrörelsen för 25 år sedan hade sagt att det idag 2012 skulle vara massarbetslöshet i Sverige, att Riksbankens enda syfte skulle ha vara att hålla tillbaka inflationen, att företag på bred front skulle ha etablerat sig inom vård och skola och att riskkapitalister skulle föra ut stora delar av de skatter som bekostade välfärden skulle de inte ha blivit tagna på allvar.
    Men under en diskussion den 23 maj på ABF Stockholm med de tidigare LO företrädarna Bertil Jonsson och PO Edin om deras bok ”Så tänkte vi på LO-så tänker vi idag” framförde de just denna beskrivning och erkände att utvecklingen de senaste 25 åren varit fullständigt otänkbar för 1990 års fackföreningsrörelse. På mötet som bevistades av ett 100-tal något grånade personer, många med egen erfarenhet från utveckling, stödde alla som yttrade sig Jonsson/Edins analys. Endast Ingvar Karlson försökte försvara vad som skett då med hänvisning till att man inte kunde ana att det skulle kunna gå så illa.
    Samma dag den 23 maj hade arbetarrörelsen forskarnätverk sin årliga sammankomst i Riksdagshuset. Alla forskare som var inbjudna var djupt kritiska mot främst utvecklingen inom skolan och vården. Ett argument som flera av forskarna förde fram var att ägandeformerna spelar en avgörande roll för utvecklingen av den svenska skolan. Inte minst Lena Sommestad , som under lång tid förfäktat att det inte räcker med att enbart ”socialsera” funktionen visade på att skillnaden i ägandeformer är fundamental när det gäller hur verksamheten bedrivs. Ett privat ägande driver utvecklingen mot allt större segregering av det svenska skolväsendet. Bo Malmberg har i sin forskning visat att medelklassen och överklassen främsta drivkraft är ett val bort från ”problemskolorna”. Han menade också att ända fram till 1990 visade de svenska eleverna utmärkta resultat, ungefär som i dagens finska skola och Kerstin Jacobsson varnade för att om tilliten till att alla får en likvärdig utveckling bryts så skapas en misstro hos de som blir kvar i de dåliga skolorna. Staffan Lindberg påpekade att i och med att många väljer bort en skola så ökar problemen för de som blir kvar.
    Den fackliga rörelsen blir också allt mer skeptisk till dagens utveckling. LO:s nej till vinst i välfärden på den nyligen hållna kongressen var en kraftfull markering mot den socialdemokratiska partiledningen. Kommunal i Stockholm uppmanar medlemmarna att demonstrera för välfärd utan vinst
    De flesta socialdemokratiska gräsrötter är med stor säkerhet också motståndare till att vinst kan tas ut och även inom socialdemokraternas grundorganisationer har motståndet börjat ta form t.ex. partidistriktet i Skåne. Inom miljöpartiet finns en stark falang mot vinster i välfärden och vänsterpartiet säger blankt nej till vinstuttag. Utanför de politiska partierna växer ett gräsrotsuppror fram och som om inte detta är nog så visar Novus att 80% av det svenska folket är skeptiska till vinster i välfärden.
    Ändå håller den socialdemokratiska ledningen ståndaktigt fast vid sin allt mer isolerade vinstlinje.
    Varför?

    De viktigaste argumenten som partiledningen brukar använda är att de tvingats till att införa friskolereformen eller att de inte kunde ana konsekvenserna. Detta argument håller inte eftersom partiet tillsammans med centern genomförde reformen 1991.
    Ett annat vanligt argument är att det inte går att vrida klockan tillbaka och att om inte ägarna får ta ut vinst kan de på andra sätt föra ut pengar ur systemet. Detta framfördes av Mikael Damberg i lördagsintervjun i P1 för några veckor sedan.
    Ett tredje argument brukar vara att medelklassen vant sig vid att välja skola och inte skulle acceptera att denna rätt skulle tas ifrån dem. Men få som är motståndare till vinstuttag vill ta bort möjligheten att välja skola. Det man är emot är möjligheten för ägarna att ta ut vinster för egen del.
    Ett fjärde argument som brukar framföras kan illustreras med det svar jag fick av Eskilstunas ledande socialdemokrat Hans Ekström som på min fråga om man måste ha vinst i välfärden sa att han inte förstod frågan. Vi har ju redan lämnat ut många samhälleliga uppgifter som t.ex snöröjning på entreprenad. Någon skillnad mellan att låta privata företag bygga vägar och driva skolor kunde han inte se.

    Nu tror jag inte att dessa argument är den främsta orsaken till motståndet inom toppskiktet av socialdemokratin. Jag blir mer och mer övertygad om att de ledande socialdemokraterna verkligen anser att vinster i offentliga verksamheter är den enda möjligheten att skapa effektivitet.
    Min huvudtes är alltså att den socialdemokratiska ledningen är övertygad om att endast privata företag kan driva utvecklingen framåt. Offentligt ägande leder till ineffektivitet och byråkrati. I grunden tror man inte på samhälleligt ägande och detta är ju inte så förvånade när man vet att 2 av 5 ledamöter i programkommissionen är Pär Nuder och Tomas Östros som är anställda av näringslivets främsta propagandainstitut och öppet pläderar för att näringslivets lösningar. Bara tanken på att tidigare socialdemokratiska finansministrar som Ernst Wigfors och Gunnar Sträng skulle gå över till näringslivets propaganda centraler faller på sin egen orimlighet
    EFTERSOM DE LEDANDE PERSONERNA I PARTILEDNINGEN FÖRMODLIGEN ÄR IDEOLOGISKT ÖVERTYGANDE OM VINSTENS VÄLSIGNELSER I ALLA SAMMANHANG TROR JAG ATT VI SOM FÖRESPRÅKAR VÄLFÄRD UTAN VINSTINTRESSEN MÅSTE ÄNDRA STRATEGI.
    Det räcker inte att enbart verka inom partiet. Allt större energi måste ägnas åt att samla alla krafter som är emot. Vi gräsrötterna inom partiet måste arbeta tillsammans med vänsterpartister, delar av miljörörelsen och utomparlamentariska initiativ och en kritisk allmänhet för att förändra den politiska dagordningen. På samma sätt som starka utomparlamentariska sociala rörelser på 1970-talet drev partiet framför sig och bidrag till skapandet av de stora sociala reformer som än idag är en del av det svenska välfärdssamhället kommer en förändring idag till stånd endast om en stark kraft underifrån tvingar partiledningen att ändra ståndpunkt.

  17. Leo

    Ska LO visa vägen??? Den enda vägen LO har visat hittills är den socialdemokratin har bestämt. Det är verkligen INTE fackligt självständighet vi pratar om precis. Denna fråga har varit aktuellt hur länge som helst och det var socialdemokratin som banade vägen till dagens marknadsanpassad politik. Låt mig påminna er de ord som förre nyliberala socialdemokratiska finansminister Kjell-Olof Feldt (just han som allierade sig med Industriförbundet) skrev efter att skattereformen var klar: det gäller ”…att skapa en opinion som stöder den politik man vill föra. Folk måste övertygas om att deras egen verklighetsuppfattning helt eller delvis är fel, att deras föreställning om vad som är rättvist kan behöva ändras.” Jag litar inte på LO som har visat sig lika konservativ som vilken högerorganisation som helst. Det är många som inte litar på LO… har ni inte märkt det än?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s