Håller huset?

Välfärdsstaten – den är för mig som ett hus.

Ett vackert hus med många lägenheter. Gemensamt vardagsrum. Trädgård.

Lägenheterna är inte lika. Några lyxigare, andra enklare. Men i vardagsrummet finns mötesplatsen; den gemensamma ytan. Inte lyxig, men tillräckligt fin för att duga åt alla. Det offentliga rummet.

Men vad händer i huset?

År 2012. De stora lägenheterna tycks nu bli större och större. I skuggan av dem bleknar de små.

Vardagsrummet har blivit slitet. Det som en gång var fint nog åt alla, har mist sin lyster och charm.

De mer välavlönade undviker allt oftare att gå in i det offentliga rummet. De har ju egna, mycket finare vardagsrum. De har ju sina egna klubbar och mötesplatser.

När någon en dag i trappan frågar om det inte vore fint med en renovering; en satsning på det gemensamma, tittar de välbeställda förnärmat tillbaka.

”Varför då? Vill ni  tvinga oss betala? Det finns annat som är viktigare för oss. Vi tycker att var och en ska få bestämma själv”.

Valfrihet. Så förfaller vardagsrummet. Så växer trädgården igen. Så upphör mötena.

Håller huset? När brister den väv, som är samhällets grund?

Annonser

14 kommentarer

Filed under Demokrati

14 responses to “Håller huset?

  1. Åke Norrman

    Och till sist åberopas den gemensamma fi som ska samla alla i det gemensamma ruttnande rummet för att försvara …………..ja vad?

  2. lillmikke

    Jag delar din vision men tyvärr gör inte många av dina partikamrater det. Det är en tragedi för Sverige att Socialdemokratin har så svårt att forma en annan poltik än nyliberalerna.

  3. Olle Nilsson

    Träffsäker och nästan heltäckande metafor. Fortsätt så!

  4. Det var pecis som f g talare skriver.
    Undrar förresten om inte (s) borde utveckla ett ekonomiskt och politiskt tänkande med utgångspunkt i Elinor Ostroms forskning.

    • lenasommestad

      Jag tror som du. Elinor Ostrom intresserar sig för det som är utanför marknaden, och dess betydelse. Där finns ett modernt tänkande som kan bidra till en modern socialdemokrati.

  5. (S) är egentligen emot RUT, jobbskatteavdraget, vinster i välfärden, friskolor, nya fastighetsskatten men driver inte dessa frågor för man tror att man förlorar valet om man gör det.

    Men vad är det för vitts att vinna valet om man inte gör det med en politik man tror på?

    Risken är också stor att folk tror att (s) FÖR jobbskatteavdraget, vinster i välfärden, RUT, friskolor, nya fastighetsskatten och att det är ingen större skillnad mellan (s) och (m).

    Det är bättre att förlora ett val på en politik man tror på en att förlora ett val med en politik man INTE tror på som 2010

  6. Henrik

    Det stora problemet med ”vardagsrummet” är att S inte längre vet varför det ska finnas ett vardagsrum. Välfärdssamhället har idag blivit en serviceinrättning för att underlätta vardagen, ( Butler i tunnelbanan ), inte att utjämna sociala, ”medfödda” osv, skillnader. Välfärdssamhället skall ge ALLA en möjlighet att skapa sina egna liv på sina egna villkor. Det är en ambition, inte en ”utopi”, där vardagsrummet blir färdigt. En strävan som inte kan upphöra då människan alltid stöter på problem – från ryggont till ont själen. Från brist till överflöd och miljöproblem…… osv osv

    Det är så enkelt för dem i de stora lägenheterna att rasera vardagsrummet så länge det är en serviceinrättning. Det är bara sluta betala för tjänsten och byta bolag. För i vardagsrummet utförs tjänster, det är inte längre en möteslokal där vi träffas och samtalar om hur vi ska organisera vår värld. S måste hitta en meta-berättelse, som inte bygger på effektivitet, tillväxt mm utan berätta historien om ett samhälle där utjämning är något bra, inte något nödvändigt ont. Det är M:s historia inte S.

  7. Pingback: Om piskan som drivkraft för arbetslösa « Görans tankar och bagateller

  8. Tyvärr började även S tidigt att resonera om det gemensamma i termer av ”service”. Jag vet att jag redan i barndomen började grubbla om detta – min släkt kommer på båda sidor från små Norrlandssocknar där mina förfäder har varit kommunalpolitiker sedan urminnes tid. Och för dom handlade det inte om ”service”, det handlade om att man måste hjälpa varandra.

    Följaktligen framstod det för mig som apart när t.ex Palme orerade kring ”samhällsservice” och ”hjälpa de svaga”. Ett von oben-perspektiv som är milsvitt från arbetarrörelsens ursprungliga solidaritetsprincip.

    Tyvärr ser jag inga tecken på förändring. Enskilda debattörer har ett annat perspektiv, men det har dom alltid haft. Förmodligen är det så enkelt att om man gör regerandet till huvudsaken så är det svårt att ha något annat perspektiv – regeringar anslår medel och stiftar lagar, det är allt dom kan göra. Men varför ska regerandet vara en huvudsak? Det var det inte under arbetarrörelsens framväxt.

    • Janne

      Håller med om von-oben-persepektivet. ”Hjälpa de svaga” innebär ju först och främst att man själv inte behöver hjälp, att man är ”lite bättre” än de svaga, samt att de svaga varken har någon talan eller kan föra sin egen talan. Man vet bättre vad de svaga behöver än de svaga själva. Med detta perspektiv ger man inte de svaga något självförtroende, inte någon livsglädje, ingen inspiration till nya mål i livet. Snarare förstärker man utanförskapet och vidgar den sociala klyftan mellan ”närande” och ”tärande”. När man pekar finger åt företag, entreprenörer och ärvda pengar förstärker man klasstillhörigheterna snarare än minskar dem.

  9. Pingback: Att så split i sitt parti tycks vara ett egenintresse hos vissa. « BJÖRN ALVEBRAND

  10. Olof Johansson-Stenman

    Jättebra bild Lena! Jag tror som du att det är viktigt att se till att vardagsrummet blir så bra som bara är möjligt, givet de resurserna vi har. Inte minst är det helt avgörande att det verkligen blir ett rum för alla, så att inte de med de finaste rummen ändå inte vill vara där och därför på sikt inte vill betala något för att det finns, vilket är själva kärnan i den s k generella välfärdspolitiken.

    När jag talat med folk från övre medelklass i USA så klagar de ännu mer över höga skatter än vad deras svenska motsvarighet gör. När jag påtalat de så svarade de att det kanske beror på att de får något för sina skattekronor i Sverige, medan deras upplevelse är att de inte får ågonting tillbaka i USA. Därför tror jag det t ex är viktigt att på sikt få upp taket i föräldraförsäkring och sjukförsäkring.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s