Så vill S-kvinnor stärka jämställdheten

Karin Ånöstam, vice ordförande i Centerkvinnorna, undrar vad S-kvinnor vill göra för att lösa problemet med kvinnors obetalda arbete i hem och familj (Var är dina förslag Lena Sommestad?). Jag välkomnar hennes fråga, som är en replik på mitt inlägg i Aftonbladet den 19 september.

S-kvinnor menar, för det första, att problemet med kvinnors stora ansvar för det obetalda arbetet måste lösas genom att män tar ett större ansvar. Den ojämställda arbetsdelningen i hem och familj står i strid med själva grundidén i vår jämställda samhällsmodell: att kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter.

För att uppnå en mer jämställd arbetsfördelning krävs en mer jämställd föräldraförsäkring. S-kvinnor vill ha en individualisering av föräldraförsäkringen, i linje med vad som gäller för andra socialförsäkringar. Vi vet att fler vikta månader åt vardera föräldern är en modell som har effekt – till skillnad från den borgerliga regeringens jämställdhetsbonus.

Varför är det så viktigt med en individualiserad föräldraförsäkring?

Svaret är att föräldraförsäkringen, så som den nu fungerar, cementerar den ojämställda arbetsdelningen mellan kvinnor och män.

Kvinnor tar idag ut nästan 80 procent av föräldrapenningen. Det innebär lång frånvaro från jobbet, och en lång föräldraledighet blir ofta första steget in i ett familjeliv där kvinnan tar huvudansvaret för hemmet, medan mannen satsar på jobbet. Kostnaden för kvinnor blir hög. På arbetsmarknaden betraktas alla kvinnor som en mer riskfylld arbetskraft än män. Det resulterar i att arbetsgivare ofta satsar mer på manliga anställda än på kvinnliga. Mäns inkomster och pensioner blir högre. Många kvinnor marginaliseras på arbetsmarknaden och allt fler hamnar som pensionärer i fattigdom.

Om Centerkvinnorna vill göra skillnad i jämställdhetspolitiken krävs en rejäl reform av föräldraförsäkringen. I S-kvinnor gläder vi oss över att Centerkvinnorna nu äntligen har tagit ett steg i rätt riktning, genom att föreslå en ytterligare vikt månad i föräldraförsäkringen. Vi hoppas att detta blir en del av borgerlighetens nya familjepolitik. Regeringens egen utvärdering av jämställdhetspolitiken visar att det är vikta månader som gör skillnad: ”De reserverade s.k. mamma- och pappamånaderna som införts har bidragit till ett jämnare uttag, medan jämställdhetsbonusen än så länge inte tycks ha haft någon effekt.” (s. 7 i regeringens nyligen presenterade utvärdering av jämställdhetspolitiken.)

Utöver en reform av föräldraförsäkringen vill S-kvinnor se kraftfulla satsningar på den gemensamma välfärden: barnomsorg och förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg. Till skillnad från RUT-avdrag, som kan utnyttjas fullt ut bara av dem som har hög inkomst, är den gemensamma välfärden tillgänglig för alla. Därför är den överlägsen om vi vill ha ett samhälle, där alla barn har goda livschanser.

För S-kvinnor är det självklart att sätta barnomsorg på obekväm arbetstid före subventioner av hushållsnära tjänster. Visst är det viktigt att rikta ljuset mot de problem vi alla har med ”livspusslet”, men att klara livspusslet är minst lika svårt för lågavlönade kommunanställda med obekväm arbetstid som det är för karriärkvinnor med god lön. En bra jämställdhetspolitik kan inte låta de sämst ställda, som ännu saknar grundläggande välfärdstjänster, subventionera hushåll som redan har råd med nästan allt.

Till sist: Karin Ånöstam tycker att alltför mycket ansvar läggs på den borgerliga regeringen. Det ojämställda samhället har långa anor.

Förvisso, men Sverige är också ett land som under lång tid tog stora kliv framåt ifråga om jämställdhet. Det skedde under socialdemokratiska regeringar, som vågade driva frågor som särbeskattning, utbyggd barnomsorg och föräldraförsäkring. Men också liberaler har bidragit. En viktig insats var den första ”pappamånaden”, signerad Bengt Westerberg.

Den borgerliga regeringen har i allt väsentligt vilat på gamla lagrar. De förändringar som har införts, som vårdnadsbidrag, har försämrat jämställdheten istället för att stärka den. Regeringen konstaterar i sin egen utvärdering av jämställdhetspolitiken att lönegapet mellan män och kvinnor ökar och att män tjänar mer än kvinnor på borgerlighetens skattepolitik. Efter sex år i regeringsställning är det dags för regeringen att ta ett eget ansvar för att driva den svenska jämställdheten framåt.

Annonser

6 kommentarer

Filed under Jämställdhet

6 responses to “Så vill S-kvinnor stärka jämställdheten

  1. Det behövs också en ordentlig mobilisering bland kvinnorna för att ändra självdestruktiva mönster, tror jag. Det är alltför mycket norm att kvinnor gifter sig med män som tjänar mer än de själva, vilket gör det logiskt att det är kvinnorna som tar hand om icke-lönearbetet. Det är också alltför mycket norm att kvinnor gifter sig med män som är äldre än de själva – och det är väl därför de tjänar mer; de har hunnit längre i karriären.

    Och det kan inte staten göra så mycket åt. Men ni som organisation kanske kan?

  2. Jan Lindhe

    I fyra dagar i rad har Lena lagt upp bloggposter där texten är klar och tydlig och har en uppenbar socialdemokratisk klang. Särskilt gillade jag den av 25 sept som ju fick en omfattande och omedelbar respons. Jag tycker jag hör vinden tydligt.

    För den som vill kan man lyssna på ett utsnitt av ett Palmetal som Daniel Swedin förtjänstfullt lagt upp på YouTube. Man hittar det om man söker YT på ”Olof Palme – Folkhemstanken” eller klistrar in ” /watch?v=HhiwFHfTYaw ” efter youtube.com .

    Jämlikheten är en central kärna i en socialdemokratisk verklighetsuppfattning. Det tycks ligga i människans natur att vilja bli betraktad och behandlad som en jämlike av sina medmänniskor. De flesta blir förnärmade om de behandlas nedlåtande, men accepterar att man har olika kompetens inom specifika områden. De praktiska konsekvenserna av bristande (i huvudsak ekonomisk) jämlikhet har påvisats av Wilkinsson & Pickett i deras bok Jämlikhetsanden.

    Forskning inom barnutveckling och arkeologi har, vad jag förstår, visat att tendensen till samarbete och att betrakta medmänniskor som likaberättigde med en själv varit en fördel, tillsammans med hennes anpassbarhet, till den framgångsrikaste arten. SVT har i åtskilliga filmer på Kunskapskanalen, Vetenskapens värld och andra dokumentärer framhållit detta.

    När Lena skriver ”lång föräldraledighet (för kvinnan: min komm.) blir ofta första steget in i ett familjeliv där kvinnan tar huvudansvaret för hemmet, medan mannen satsar på jobbet ”
    De offentligt tillgängliga uppgifter om procentuellt uttag av föräldrapenning och och genomsnittlig total löneskillnad mellan män och kvinnor som citeras tyder ju på att det med all sannolikhet råder som Lena antyder – ett samband.

    Att det vore bättre att lägga gemensamma resurser på välfärd som ”barnomsorg på obekväm arbetstid ” eller ”förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg ” istället för hushållsnära tjänster (RUT-avdrag) kan man skaffa sig kunskap om genom att tillämpa den vetenskapliga traditionen: genom att ha en idé och sedan ”titta” och ”tänka” och till slut försöka få till en begriplig bild av det hela.

    Genom att skattefinansiera kostnader som t ex föräldrarna har för skolbarn och då förslagsvis ge barnen fria kollektivtrafikresor under skoldagarna eller kanske både skolfrukost och skollunch, kan man stegvis nå en ökad jämlikhet. Och just dessa är generella utan att någon grupp behöver känna sig utpekad som sämre ställda än andra. De allra flesta människor kommer ju någon tid under leva som förälder till skolbarn.

    Möjligheterna är många.

  3. Jan Lindhe

    Jag ser att jag skrivit fel datum beträffande den bloggpost jag gillar. Den jag särskilt avsåg är ” Hur kan S vinna val? ” av den 26 sept. Ursäkta mig!

  4. Jan Lindhe

    I fyra dagar i rad har Lena lagt upp bloggposter där texten är klar och tydlig och har en uppenbar socialdemokratisk klang. Särskilt gillade jag den av 26 sept, ”Hur kan S vinna val”, som ju fick en omfattande och omedelbar respons. Jag tycker jag hör vinden tydligt.

    För den som vill kan man lyssna på ett utsnitt av ett Palmetal som Daniel Swedin förtjänstfullt lagt upp på YouTube. Man hittar det om man söker YT på ”Olof Palme – Folkhemstanken” eller klistrar in ” /watch?v=HhiwFHfTYaw ” efter youtube.com .

    Jämlikheten är en central kärna i en socialdemokratisk verklighetsuppfattning. Det tycks ligga i människans natur att vilja bli betraktad och behandlad som en jämlike av sina medmänniskor. De flesta blir förnärmade om de behandlas nedlåtande, men accepterar att man har olika kompetens inom specifika områden. De praktiska konsekvenserna av bristande (i huvudsak ekonomisk) jämlikhet har påvisats av Wilkinsson & Pickett i deras bok Jämlikhetsanden.

    Forskning inom barnutveckling och arkeologi har, vad jag förstår, visat att tendensen till samarbete och att betrakta medmänniskor som likaberättigde med en själv varit en fördel, tillsammans med hennes anpassbarhet, till den framgångsrikaste arten. SVT har i åtskilliga filmer på Kunskapskanalen, Vetenskapens värld och andra dokumentärer framhållit detta.

    När Lena skriver ”lång föräldraledighet (för kvinnan: min komm.) blir ofta första steget in i ett familjeliv där kvinnan tar huvudansvaret för hemmet, medan mannen satsar på jobbet ”
    De offentligt tillgängliga uppgifter om procentuellt uttag av föräldrapenning och och genomsnittlig total löneskillnad mellan män och kvinnor som citeras tyder ju på att det med all sannolikhet råder som Lena antyder – ett samband.

    Att det vore bättre att lägga gemensamma resurser på välfärd som ”barnomsorg på obekväm arbetstid ” eller ”förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg ” istället för hushållsnära tjänster (RUT-avdrag) kan man skaffa sig kunskap om genom att tillämpa den vetenskapliga traditionen: genom att ha en idé och sedan ”titta” och ”tänka” och till slut försöka få till en begriplig bild av det hela.

    Genom att skattefinansiera kostnader som t ex föräldrarna har för skolbarn och då förslagsvis ge barnen fria kollektivtrafikresor under skoldagarna eller kanske både skolfrukost och skollunch, kan man stegvis nå en ökad jämlikhet. Och just dessa är generella utan att någon grupp behöver känna sig utpekad som sämre ställda än andra. De allra flesta människor kommer ju under någon tid att leva som förälder till skolbarn.

    Möjligheterna är många.

    • Morgan S

      Funkade tydligen inte att göra hjärta med de tecknen på denna blogg.

      Innebörden var dock densamma.

      Älskar att läsa Lenas analys och åsikter! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s