S-kvinnor har sagt nej till vinstmotiv som drivkraft i offentligt finansierad välfärd. Kvinnoförbundet kräver att ”alla offentliga medel som anslås till privat driven välfärd kommer brukarna till del” (S-kvinnors förbundmöte 2011).
S-kvinnors kritik mot vinst i välfärden innebär, enligt Peter Wolodarski i dagens DN, att S-kvinnor (liksom LO) motarbetar feminism och jämställdhet.
Så är fallet, menar Wolodarski, eftersom vinstdriven välfärd öppnar en möjlighet för kvinnor att bli egna företagare. En sådan utveckling måste väl varje feminist applådera?
Peter Wolodarskis argument är gammalt och välkänt. Ända sedan början på 1990-talet har borgerliga debattörer pläderat för en marknadsmodell i offentlig sektor, till gagn för kvinnliga företagare. Detta har drivits som ett modernt, marknadsliberalt alternativ till den svenska modellens offentliga service.
Problemet för Peter Wolodarski är att hans argument inte håller. Vinst i välfärden är inte bra för jämställdheten i samhället i stort. Det är heller inte något självklart bra för kvinnliga företagare att satsa på företag just i den skattefinansierade välfärdssektorn.
Jag vill hävda att det en avgörande förutsättning för en stark jämställdhet i Sverige är att den offentligt finansierade välfärden fungerar väl. S-kvinnor vill därför se kraftfulla satsningar för att stärka kvalitet och arbetsvillkor i skola, vård och omsorg. Samtidigt vill vi se en omprövning av den rådande marknadsmodellen i välfärden. Denna modell har inte – som utlovades – lett till högre kvalitet och effektivitet. Istället har den skapat iögonfallande risker och problem, från segregation och brist på likvärdighet till stora vinstuttag.
Många skickliga kvinnliga företagare arbetar inom privat skola, vård och omsorg, men goda insatser från enskilda entreprenörer kan inte uppväga bristerna i systemet som helhet. En väl fungerande välfärd, till gagn för jämställdheten, kräver ett stopp för de stora vinstuttagen.
När det gäller kvinnors företagande i den skattefinansierade välfärdssektorn är det provocerande, anser Wolodarski, att jag pekar på att sådant företagande inte självklart bidrar till ett mer jämställt näringsliv. Han undrar vilken forskning som jag vill hänvisa till.
Jag rekommenderar boken ”Kvinnors företagande – mål eller medel?” (SNS, 2011). I denna bok (red. Eva Blomberg, Gun Hedlund och Martin Wottle) granskas de senaste årens politiska satsningar på kvinnors företagande.
Ett av de dilemman som lyfts i boken är att kvinnors företagande i skattefinansierad välfärd riskerar att leda till att den traditionella arbetsdelningen mellan män och kvinnor består. Samtidigt består den traditionellt låga värderingen av kvinnors arbete. Forskarna frågar sig om kvinnors företagande inom välfärdssektorn också ska bli kvinnors lågvinstföretagande? Och på vilket sätt ska då kvinnors företagande leda till förändrade könsrelationer, där män och kvinnor deltar på lika villkor?
Liknande kritiska synpunkter har under senare år lyfts också utanför forskarvärlden, i den offentliga debatten. En undersökning av affärsinformationsföretaget PAR, till exempel, presenterad år 2011, visade att kvinnors företagande ökar mycket långsamt i Sverige. Samtidigt är kvinnor bäst representerade inom sektorn vård och utbildning.
Britt-Marie Torstensson, ordförande för nätverket Winnett som samordnar Sveriges nationella resurscentrum för kvinnors företagande, kommenterade på följande sätt:
Kvinnor finns i branscher som skolor och vård och de är ju ofta politiskt styrda och där är det inte lika lätt att tjäna pengar. Det drabbar kvinnor när det är svårt att få igång den typen av företag. (Kvinnors företagande ökar i snigeltakt).
Undersökningen föranledde också en kritisk kommentar från Thomas Gür i Svenska Dagbladet (Den ojämställda företagsamheten).
Gür noterar att de enda branscher där fler kvinnor än män startar och driver företag är utbildning, hälso- och sjukvård och andra person- och samhällstjänster. Av företagen som startades inom dessa områden under 2008 drevs 58 procent av kvinnor. Samtidigt hade hälften av nyföretagarna inom branscherna detta år fortfarande kvar sina anställningar och var deltidsföretagare. Gür sammanfattar:
Företagande inom skola, vård och omsorg är mer riskfyllt än företagande inom andra branscher, eftersom den politiska inblandningen är betydligt större och villkoren ofta ändras. Denna politisering har direkta, negativa konsekvenser för det kvinnliga företagandet och är en viktig förklaring till att kvinnor oftare är deltidsföretagare och oftare låter bli att ha anställda.
Jag tror att vi alla är eniga om att kvinnor som driver företag i Sverige ska ha samma villkor och möjligheter som män. Men att idag locka fler kvinnor att driva företag i en allt hårdare granskad och kontrollerad välfärdssektor är inte självklart rätt väg att nå detta mål. Än mindre är vinster i välfärden någon förutsättning för ett framgångsrikt kvinnligt företagande.
Ett jämställt företagande kräver kraftfulla satsningar på en rad områden, från social trygghet till god tillgång till riskkapital. Hittills har den vinstdrivna sektorn bäst främjat ett fåtal stora koncerner; inte den stora gruppen kvinnliga småföretagare.
Som S-kvinnors ordförande vill jag stärka kvinnors ställning i samhället både genom att värna en väl fungerande välfärdssektor och genom att främja ett vinstdrivet näringsliv där män och kvinnor driver företag på jämställda villkor.
Samtidigt har vi alla skäl att verka för att den kreativitet och kompetens som kvinnliga entreprenörer i välfärden besitter ska ha en plats också i framtiden.
Maria Ludvigsson väljer i dagens i SvD också att driva argumentet att vinstdriven välfärd är bra för kvinnor och jämställdhet. Anna Dahlberg, Expressen, vågar utmana högerns dyrkan av marknaden.
Lena Sommestad 
90åringar som står utan äldreboende i en rödgrön kommun måste ju vara höjden av rättvisa enligt dig för dom rödgröna i kommunen klarade ju inte att ge dom den vård dom behöver efter kommunen tvingade bort dom privata alternativen som dessutom inte behandlade kvinnor som timanställda kommunalhjon på minimilön utan gav dom (hemska tanke) en högre lön än kommunal förhandlat fram.
Ahhh så därför måste vi skyffla ut tiotals miljarder kronor till riskkapitalbolagens skatteparadis varje år, det tycker du verkar vara höjden av konsekvens?
En riktig socialist bekymrar sig inte om vårdbehövande eller anställda utan tänker i huvudsak på sin ideologi som säger att allt skall ägas och drivas av kommun eller stat.
Nattswe: Exemplen på det totala katastrofer kommun efter kommun fått rädda upp när de privata alternativen havererat är hundrafalt fler än det lilla s.k. exempel du kommer med.
Men i din värld har väl du blundat för alla dessa misslyckanden och istället bara lagt märke till ett exempel du påstår har vissa skett under vissa premisser…
Finns otaliga utredningar och rapporter som ger en helt annan bild av verkligheten, men vad betyder det?! De bevisar ju att du har fel, så det är ju bara att blunda…
Tänk vad en bråkdel av de miljarder som nu finns i skatteparadis hade kunna gjort för ditt enda lilla skitexempel.
Tänk sedan vad det hade kunna gjort totalt.
Sanningen är att ALLA oberoende rapporter visar på en generellt kraftig kvalitetsförsämring i den privata sfären på vård, skola och omsorgsområdet. (Men det är väl oväsentligt, då du inbillar dig en helt annan verklighet.)
Fatta läget (din marknadsliberala totalfatalist.)
En viss summa pengar växer inte för att den blir privat. Den blir inte större för att man per automatik för ut en viss förutbestämd del i vinst utomlands av varje krona som kommer in.
Det som sker är att man väljer bort delar för att kunna betala detta svinn. Delar som utgör det man fick betalt för att utföra/erbjuda.
Kanske höjer ngn. lönen hos de anställda för att de skall tycka att allt är frid och fröjd, hurra; Men vem betalar?!
Jo de är de stackare som får det som pengarna som blir över räcker till att betala för.
Skolorna får inget bibliotek, ingen gymnastiksal, sämre lokaler, lärartäthet och trygghet i undervisningen då ett flertal skolor upphört mitt under en termin, med förödande konsekvenser för dess studenter som inte kunnat söka till högskolan om de haft oturen att gå sista året på gymnasiet etc.
De äldre får i sin tur t.ex. bara använda ett visst antal blöjor per dygn, får bara besök ett minimalt antal gånger och får då effektivast (läs snabbast och billigast) möjliga vård. Inte den bästa och definitivt inte den skäliga vård de blivit utlovade.
Det är därför kommuner runt om i landet tvingats tvångsomhänderta privata alternativ. (De håller inte varken måttet och de håller absolut inte vad de lovat.)
Men för dig spelar detta ingen roll.
Rapporter och offentliga utredningar; Vad betyder dessa?! Otaliga exempel och katastrofer ur verkligheten…
Allt är helt oväsentligt.
Bättre då att blunda för en klart försämrad kvalité och låtsas som om det regnar när Sveriges skattemedel varje år plundras på miljarder som var avsedd för förbättringar inom vård skola och omsorg.
Undrar vem det är som sitter med ideologiska skygglappar egentligen?!
Men visst, du har rätt om en sak: Ditt namn beskriver tillståndet i Sverige perfekt: Det är: NattSwe…
Det fanns från början förhoppningar om att den s k avknoppningen från offentlig sektor skulle göra det möjligt för personer, kvinnor mest, att förverkliga sina ambitioner utan att hämmas av en övertung byråkrati. Jag såg själv fram emot att så småningom hamna på ett trevligt äldreboende drivet av kompetenta kvinnor. Verkligheten har tyvärr inte visat sig infria den föreställningen, även om det finns lysande undantag. Till och med de mest övertygade avknoppningsentusiasterna har tvingats ändra uppfattning sedan det visat sig att de privata oligopolen haft möjlighet att lägga lägre anbud (det vi förlorar på gungorna…) och därmed kapa åt sig större delen av marknaden. Det var ju inte Carema eller Attendo kvinna hoppades på! – Jag vill gärna rekommendera en liten skrift jag skrivit för dåvarande Nutek, och som finns att beställa i en ny något reviderad upplaga hos Tillväxtverket. Den är kort, gratis och bra, om jag får säga det själv. Sangregorio, Inga-Lisa, Varför ska kvinnor starta företag? Beställ från http://www.tillvaxtverket.se.
Tack Inga-Lisa för tipset om din skrift.
Min förhoppning är att en begränsning av vinstnivåerna eller en övergång till non-profit som norm skulle kunna återskapa den möjlighet som du pekar på; ett utrymme för kompetenta kvinnor att driva egna verksamheter.
Det kan bli lyckat om kvinnor vill starta egna företag, men om de mer eller mindre tvingas för att överhuvudtaget ha ett arbete så riskerar det att bli mer arbete, större osäkerhet och sämre villkor för en mindre ersättning.
Peter Wolodarski tog i i sin bild på dig att det nästan var i klass med Fredriks Reinfeldts kommentarer om Sovjetstater om alla länder som inte tillåter privata vinster i skattefinansierad välfärd.
I Expressen har Anna Dahlberg har en bra kommentar till Peter W –
I stället för att föra en seriös debatt om vinster i välfärden ägnar sig borgerligheten åt att extremiststämpla meningsmotståndare. Det är beklämmande.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/hogerns-blinda-marknadsdyrkan/
I Jönköping tycker ett kommunalråd från kristdemokraterna att all verksamhet inom personlig assistans ska privatiseras trots att hälften av brukarna nu anlitar den kommunala tjänsten. En anledning enligt honom: ”Vi har inte råd med kommunals avtal”. Så sämre villkor för de anställda är alltså hans lösning och ”valfriheten” visar sig gälla för företagen.
Ett exempel på hur det är ställt med kontroller från Jönköping avskräcker också. Kaliber i P1 har granskat ett företag med fyra vårdcentraler, som via ett holdingbolag flyttat pengar utomlands utan att kunna visa vart pengarna faktiskt har tagit vägen – och utan att skatta för beloppen. Det finns inga krav på Landstingen att kontrollera ekonomin i privata vårdbolag, och det är få som kräver insyn.
Är det någon kommun som granskar tiderna, när samma företag erbjuder hemtjänst via kommunala medel och RUT-tjänster privat? Om samma tid sätts på båda kontona kan knappast vara möjligt att granska varken för kommunen eller brukaren.
Vad är egentligen prioriteringsordningen för dig Lena? Vad kommer först av Jämställdhet och Förbud mot vinster?
Sen har ju Wolodarski rätt när han säger att det som var problemet med vinster i välfärden tidigare, att vinsterna var orimligt höga, tydligen inte gäller som argument när kvinnor vill starta eget. Då är tydligen vinsterna för LÅGA för att det ska vara värt att starta eget.. Klart märkligt resonemang.
Jag förstår heller inte resonemanget kring att det är ojämställt att starta företag inom välfärdsbranschen. Nog har väl karlslokar och kvinnfolk samma förutsättningar där? Att man tjänar mer pengar inom tex finansbraschen har ju inget med jämställdhet att göra. Olika branscher är olika lönsamma.
”Är vinst i välfärden bra för jämställdheten ?”
Tvivlar starkt på det – i det nu rådande pyramidiska ekonomiska tänkandet och agerandet.
Men med den den ”Vita Skolans nationalekonomiska” tänkande och agerande – så kan det bli annorlunda – som jag ser det.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/konkurrens-i-valfarden-driver-pa-utveckling_7607078.svd
Ping: DN:s ledaravdelning borde rätta till uppenbart felaktiga uppgifter! | LO Bloggen
Ping: Obegripligt mesigt om välfärdsvinsterna « Ett hjärta RÖTT
Nu tycks det som att en S-märkt ”linje 2” i denna fråga kommer att bestå av kvalitetsuppföljning och transparens. Detta innebär styrning enligt RAR-modellen, Regelverk, Administration, Redovisning. Enligt välkänd logik utsorteras tämligen omedelbart idéburna entusiaster från utbudet och kvar blir ett fåtal storbolag med administrativa muskler, politiska kontakter och professionella redovisningskonsulter. Så blir det (pågår redan), men vem har glädje av sådana alternativ? Vem hade nånsin den målbilden?
Det är som ett bisarrt skämt.
Den goda tanken med privatisering är större inflytande för de anställda än i kommunal regi. I Norge drivs dock ett projekt med det syftet av LO och motsvarigheten till SKL. Kontakta ”For velferden”
Vad gäller icke offentligt ägda verksamheter, räcker det inte med att juridiskt sätta stopp för vinster. Det finns alltid smyghål när företagen ingår i en koncern. ”Räntesnurror” är ett exempel. Förhöjda VD-löner ett annat. STIFTELSE-formen förhindrar mycket, men måste i stiftelseurkunden kompletteras med krav på verksamhet i egen regi och lönenorm á la 90-konton.
Tack för detta inlägg. Klart är att offentlig verksamhet måste utvecklas; många har pekat på en oförmåga till förnyelse, när krav på ökad valfrihet och mångfald växte fram. Exemplen från Norge är viktiga!
Samtidigt måste vi komma ihåg att den stora förtroendekrisen ifråga om offentligt driven välfärd inträffade under 1990-talet inte på grund av att valfriheten var för liten, utan på grund av dramatiska nedskärningar till följd av den ekonomiska krisen.
Lena: Ett bra & tänkvärt inlägg! Men jag skulle vilja lägga till en liten viktig del i din text: Jag citerar din text:”Jag vill hävda att det en avgörande förutsättning för en stark jämställdhet i Sverige är att den offentligt finansierade välfärden fungerar väl. S-kvinnor vill därför se kraftfulla satsningar för att stärka INFLYTANDET ÖVER kvalitet och arbetsvillkor i skola, vård och omsorg.”
Tack!
Ping: Bra – men fortfarande återstår en del | Dags för rättvisa!
Ping: Sätter Löfven ned foten mot vinsterna eller mot den egna medlemsopinionen? « PEPPRAT RÖDGRÖNT
Ja du Lena, en enig partistyrelse sägs stå bakom Löfvens och Jämtins utspel ang. vinster i välfärden enl. rapporteringen. Har S-kvinnor och LO helt plötsligt bytt fot? Har ni verkligen tänkt igenom detta eller har ni helt enkelt böjt er för att blidka Stockholms-s och går med på detta linje2 förslag som alla vet inte kommer att fungera? Hur skulle kontrollfunktionen se ut exempelvis för att företagen skulle vara tvungna att efterleva reglerna? Inte ens de enklaste kontrollfunktionerna fungerar ju ens internt hos kommuner och myndigheter idag vilket ex program som Uppdrag granskning och Kalla fakta visat med eftertryck. Även Wallenberg uttryckte sin skepsis liksom superkapitalisten Urban Bäckström. Wallenberg sa: ”–Om man nu har fri etableringsrätt och man har möjlighet att starta företag är det oerhört svårt att hitta såna exakta regler.”
Det räcker väl med att se på hur djurskyddsinspektionen (inte)fungerar också.
Tyvärr tror jag att ni med detta utspel enbart gett näringslivet en chans att kunna svartmåla ert parti inför valet 2014. Riv upp tänk om gör rätt!
Hej Ove.
Som S-kvinnors ordförande är jag adjungerad till partistyrelse och VU. Det betyder att jag kan delta i diskussionen men jag deltar inte i beslut.
Partistyrelsens ledamöter var eniga.
S-kvinnor står däremot fast vid sin uppfattning i frågan. Detta har jag gjort klart i ett pressmeddelande, samt precis nyss i ett nytt blogginlägg. Där diskuterar jag vilka utmaningar som ligger i det beslut som nu är fattat.
Jag förstår din besvikelse. Jag är också både besviken och bekymrad.
Ja man undrar ju vad ex LO sa på mötet? En bra sak finns ju iaf i förslaget tycker jag och det är att kommunerna äger etableringsrätten. Något de borde gjort redan från början i dessa frågor. Det går ju inte att planera en verksamhet om andra äger beslutet om etableringsrätt men kommunerna måste betala och även ha ansvaret om den nyetablerade verksamheten fallerar. Ska nu med spänning läsa ditt senaste långa inlägg i frågan. Och kampen går vidare!