Monthly Archives: november 2012

Ge kvinnors rättigheter prioritet i utrikespolitiken!

bild. Kvinna till kvinnaAnna Laestadius Larsson skriver idag klokt om kvinnors rättigher i SvD, Kvinnors rättigheter alltid sekundärt. Hon påminner om hur utrikesminister Carl Bildt för ett par veckor sedan var i Egypten för att tillsammans med EU:s utrikesminister Catherine Ashton tala med president Mursi om ett stödprogram värt 5 miljarder euro. Människorättsorganisationer utestängdes från besöket. Veckan därefter, noterar Laestadius Larsson, gjorde sig Mursi närmast enväldig.

Samtidigt som Bildt var i Kairo fick Sverige besök av kvinnliga politiker och människorättsaktivister från Libyen, Tunisien och Egypten. Under besöket, som arrangerades av Kvinna till Kvinna, besökte de bl.a. riksdagen (se bilden). Deras budskap var entydigt: Kvinnors rättigheter måste ovillkorligt lyftas i all kommunikation med de nya regimerna i Nordafrika! Ställ krav!

Utvecklingen i flera länder i Nordafrika går nu åt helt fel håll. Laestadius Larsson citerar aktivisten Fatemah Khafagy från Egypten, som vid besöket i Sverige berättade om hur arbetet med en ny konstitution, som skulle bli ett genombrott för egyptisk demokrati, nu hotar kvinnors ställning:

Kommittén som tillsattes för att skriva den nya egyptiska grundlagen bestod – många har avgått i protest – av hundra personer, majoriteten islamister, varav bara sex kvinnor. Utkast visar att konstitutionen kommer att öppna upp för sharialagar som i praktiken kan innebära att flickor tillåts giftas bort vid tolv års ålder, att könsstympning återigen legaliseras och att kvinnor marginaliseras ännu mer.

Utvecklingen i Nordafrika är ett av många exempel på hur kampen för kvinnors rättigheter nu möter ökat motstånd i världen.

I detta läge är det synnerligen angeläget att kvinnors rättigheter får en högre prioritet i svensk utrikespolitik. Frågan måste lyftas och regeringen måste våga ta strid! Tyvärr är detta inte vad vi ser hos regeringen Reinfeldt.

I förra veckan gav den svenska regeringen klartecken till en ny kommissionär för hälsofrågor, Tonio Borg, trots att denne aktivt motarbetar kvinnors mest grundläggande reproduktiva rättigheter. Jag skrev om detta i en blogg, Ta strid för kvinnors rättigheter, Birgitta Ohlsson!

Jag är glad att såväl socialdemokrater i EU-parlamentet som svenska socialdemokrater i Riksdagen, i strid med regeringens ställningstagande, sa nej till Tonio Borg som kommissionär.

Marie Granlund (S) i EU-nämnden konstaterade att Sverige normalt respekterar varje medlemslands rätt att själv välja vilken kommissionär som man vill ska ingå i EU-kommissionen. Det måste emellertid finnas gränser för denna frihet.

Tonio Borg har nu ansvar för den viktiga folkhälsoportföljen, samtidigt som han tar avstånd från kvinnors grundläggande reproduktiva rättigheter. Det är inte acceptabelt. Det finns tillfällen när försvaret av kvinnors rättigheter måste ges prioritet!

5 kommentarer

Filed under Uncategorized

Synen på sexköp handlar om alla kvinnors lika värde

Jag blev glad när jag i gårdagens DN läste att Centerns, Kristdemokraternas och Folkpartiets kvinnoförbund nu enar sig med S-kvinnor i krav på att förbjuda svenska medborgares sexköp utomlands. Desto mer bedrövad blev jag när jag i morse såg DN:s ledare, uppenbarligen signerad Hanne Kjöller.

Förslaget om att förbjuda sexköp utomlands bemöts i ledaren med en aggressivitet, som förvånar. I debatt med Folkpartiets Anna Steele, i eftermiddagens Studio 1, driver Kjöller DN:s argumentation ännu hårdare. En sexköpslag som gäller svenskar utomlands är inte bara orimlig. Det är också omöjligt att genomföra.

Ledaren  kombinerar flera olika argument; faktamässiga, politiska och juridiska. Dock är det värderingarna som framträder mest pregnant, värderingar som gör mig riktigt illa till mods.

Om jag förstår rätt, anser DN att prostitution i princip är en verksamhet vilken som helst. Vi ska respektera och acceptera att länder tillåter prostitution. Därtill uppfattar jag att DN ser frihet från sexuell exploatering som en lyx, som fattiga kvinnor inte kan begära. Är det bättre att se sina barn svälta ihjäl än att prostituera sig? frågar man sig. Ledarskribenten svarar själv att ”det är lätt att sitta på höga hästar i Sverige och med moraliska pekpinnar frånta kvinnor i Niger sin enda försörjningsmöjlighet”.  Själv frågar jag mig om DN anser att svenska män på resa i Niger ska köpa sex av prostituerade?  Det är detta som vårt förslag till lagstiftning handlar om. Vi kan inte från Sverige bestämma vilka lagar som ska gälla i Niger, men vi kan bestämma hur svenskar ska uppträda som kommer dit.

S-kvinnor och andra kvinnoförbund, som kräver kriminalisering av sexköp, utgår från idén om alla människors lika värde och alla kvinnors rätt till kroppslig integritet. Vi anser att sex mot betalning är en verksamhet som är så starkt förknippad med tvång, risker och exploatering att den inte kan accepteras i ett samhälle, som värnar om alla människor lika värde och livschanser. Vi anser att svenska medborgare, som har förmånen att leva i ett samhälle där kvinnor normalt inte tvingas till prostitution, ska visa kvinnor i andra länder samma respekt som de visar kvinnor hemma – oavsett vilken fattigdom och vilken lagstiftning som råder i landet i fråga.

Ett viktigt argument för DN, när man försvarar prostitution i andra länder, är att att det är enkelt att skilja på frivillig och påtvingad prostitution. Det är enligt ledarskribenten ”en våldsam skillnad på skattepliktiga bordellanställda i Tyskland och asiatiska sexarbetare som fallit offer för människohandlare”.

Jag är förvånad över detta argument. Jag vill hävda att erfarenheten inte minst i Europa är en helt annan. Trafficking och prostitution är nära sammanlänkade.

Så sent som i våras, under det danska ordförandeskapet i EU, diskuterades kopplingen mellan traficking och prostitution vid en stor konferens i Köpenhamn, Trafficking & Prostitution. Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström jobbar med frågan (Brussels targets human trafficking). Faktum är att problemen med trafficking gör allt fler européer kritiska också till prostitution, även i länder där prostitutionen har en lång historia. Ett exempel är Frankrike, där regeringen nu överväger en lag mot sexköp.

Ledarskribenten försöker – med juridiska argument – driva tesen att förslaget om att förbjuda sexköp utomlands är principlöst, därför att ”vi lever i en omvärld där dubbel straffbarhet är ett slags överordnad huvudprincip”.

Men det faktum att dubbel straffbarhet är en viktig princip innebär inte att det är ”principlöst” att göra undantag från dubbel straffbarhet för t.ex. sexköp. Undantag från dubbel straffbarhet görs generellt enligt den svenska brottsbalken för alla brott som i Sverige ger fyra års fängelse eller mer. Därtill görs undantag för särskilt nämnda brott. Jag kan inte se att det är mer orimligt att göra undantag för sexköp än för andra särskilt nämnda brott.

När DN menar att kriminalisering av sexköp utomlands inte ska göras därför att Sverige avviker från resten av världen i synen på prostitution, då undrar jag vad som menas.  Sverige avviker förvisso från de flesta andra länder i världen i synen på prostitution, men om så inte hade varit fallet hade frågan om att kriminalisera svenskars sexköp utomlands överhuvudtaget inte varit aktuell.

Men har inte Hanne Kjöller rätt när hon i radiodebatten hävdar att det är svårt att i praktiken lagföra någon för brott mot sexköpslagen utomlands?

Jag ger absolut Kjöller rätt i att svårigheterna är stora.  Som jämförelse kan nämnas att åklagare mycket sällan lyckas föra i bevis att sexualbrott har begåtts mot barn utomlands, trots att sådana brott förekommer i stor omfattning och är straffbelagda också i andra länder. Jag har dock svårt att se att detta är ett tillräckligt argument för att avstå från lagstiftning.

Samhället kan knappast avstå från att markera vilka normer som ska gälla med argumentet att ett brott är praktiskt svårt att lagföra. Många brott som sker i det fördolda är svåra att lagföra – från barnaga till våldtäkt. Detta hindrar inte att vi har lagar som tydligt anger att dessa handlingar inte kan accepteras.

Till sist: DN tar upp frågan om abort, med budskapet att vi, om vi kriminaliserar svenskars sexköp utomlands, riskerar en situation där kvinnor som gör abort i Sverige på motsvarande sätt ställs till ansvar på hemmaplan, om abort där är förbjuden.

Den risken finns, inte minst i dagen värld där kvinnors rättigheter hotas och försvagas i många länder.

Min uppfattning är dock att den risken måste tas, och att risken om så krävs ska mötas med bästa möjliga stöd och skydd i Sverige. Viktigt här är inte minst att det pågående, alltmer intima rättsliga samarbetet inom EU inte drivs därhän att Sverige tvingas medverka i lagföring av medborgare från andra länder som har brutit mot t.ex. ett abortförbud.

Principfasthet ska gälla i svensk lagstiftning ifråga om kvinnors rättigheter. Sverige kan inte med lagstiftning skydda världens alla kvinnor, men vi kan med lagstiftning göra klart vilka hänsynsregler som gäller för svenska män i mötet med kvinnor i andra länder.

Många svenskar köper sex utomlands och sex utomlands kan vara inkörsport till fortsatta sexköp. Att acceptera en moral på hemmaplan och en annan i andra länder i en så grundläggande fråga som köp av sexuella tjänster är i längden inte hållbart.

25 kommentarer

Filed under Jämställdhet

Kvinnors rättigheter – en dag som gör skillnad

Idag går mina tankar till alla de kvinnor, som förnekas kontroll över sin kropp genom hårda abortlagar. På förmiddagen demonstrerar jag tillsammans med liberala kvinnor utanför Irlands ambassad. Det är till minne v irländska Savita Halappanavar som råkade ut för ett missfall i Galway på Irland och dog eftersom sjukhuset vägrade ta ut fostret och därigenom rädda Savitas liv.

Idag kommer jag också med stort intresse att följa omröstningen i EU-parlamentet om det omstridda förslaget att utse Toni0 Borg, utrikesminister från Malta, till EU-kommissionär. Det var med glädje jag mottog nyheten att  Socialistgruppen i EU-parlamentet har beslutat att säga nej. Men hur kommer svenska moderater och kristdemokrater att agera?

Häromdagen skrev jag tillsammans med Anna Hedh, Marita Ulvskog och Åsa Westlund om det stora ansvar som nu ligger på svenska ledamöter i den konservativa gruppen i EU-parlamentet, EPP (Newsmill):

Kommer Moderaterna att stå upp för kvinnors och hbt-personers rättigheter? Frågan ställs nu på sin spets. EU-parlamentet ska i veckan som kommer ta ställning till förslaget att utse den konservative politikern Tonio Borg, utrikesminister i Malta, till ny EU-kommissionär.

Borg föreslås få ansvar för den viktiga hälsoportföljen och har gjort sig känd som en hårdför kritiker av kvinnors reproduktiva rättigheter som HBT-personers rättigheter.  Han ifrågasätts som ny EU-kommissionär av liberala, gröna och socialdemokratiska parlamentariker.

Samtidigt har Moderaternas Gunnar Hökmark och Anna Maria Corazza Bildt, som tillhör den konservativa gruppen i parlamentet uttalat ett stöd för Borg. De anser att man inte bör värdera Tonio Borgs tidigare politiska ställningstaganden.

Vi delar inte den uppfattningen.

Vi kan omöjligt acceptera en EU- kommissionär som inte anser att kvinnor har rätten att ta beslut över sina egna kroppar och inte anser att hbt- personer skall ha samma rättigheter och skyldigheter som resten av unionens medborgare. 

Moderaternas ställningstagande kan komma att få stor betydelse, för sällan har frågan om reproduktiva och sexuella rättigheter varit politiskt mer brännande i EU än nu.

Tonio Borg kandiderar som EU-kommissionär i ett läge, då konservativa grupper världen över försöker rulla tillbaka de framsteg som hittills gjorts ifråga om kvinnors och HBT-personers rättigheter. Den negativa trenden är tydlig i både EU och USA. Men än mer allvarligt är läget i Europas närområde, och i synnerhet i Nordafrika.

I veckan hade Sverige besök av kvinnoaktivister från Egypten, Tunisien och Libyen. Deras budskap är tydligt. EU måste på ett långt mer kraftfullt sätt ge kvinnor i Nordafrika sitt stöd, i deras kamp för grundläggande rättigheter. I varje kontakt med de nya makthavarna i Egypten, Libyen och Tunisien, måste kvinnors rättigheter lyftas.

Just nu skrivs nya konstitutioner i de tre länderna, och allvarliga bakslag hotar ifråga kvinnors rättigheter. Värst är läget i Egypten, där ett utkast till ny konstitution föreslår bland annat avkriminalisering av tidiga äktenskap och kvinnlig könsstympning. I den konstitutionella församling, som utarbetar den nya konstitutionen i Egypten, är bara sju av hundra ledamöter kvinnor.

En överväldigande majoritet av EU-länderna vill att EU ska vara en stark röst för kvinnors rättigheter i världen. Men Tonio Borg har som utrikesminister i Malta visat att han är beredd att aktivt motverka kvinnors- och HBT-personers rättigheter, både på hemmaplan och internationellt. Inom ramen för EU-samarbetet har Malta i flera fall, tillsammans med Polen, stoppat tydliga ställningstaganden från EU ifråga om kvinnors reproduktiva rättigheter.

Under utfrågningen i EU-parlamentet tidigare i veckan fick Tonio Borg tuffa frågor om sin syn på abort och kvinnors reproduktiva rättigheter, liksom om HBT-personers rättigheter. För det mesta svarade Borg att hans personliga åsikter inte kommer vara ett problem på grund av att han kommer att följa Europakonventionen och EU-fördraget. Därför menade han, behöver ingen oroa sig för att han inte kommer att kunna sköta uppdraget. Han sa också att han inte hade för avsikt att gå in och ändra i pågående program, men inget om hur nya program kommer att utformas.

Men det svaret duger inte. För det första ska en EU-kommissionär inte enbart strikt följa den lagstiftning och det regelverk som finns. Hon eller han ska också aktivt driva på utvecklingen av nya lagar och direktiv. Då är kommissionärens egen värdegrund och det egna engagemanget i frågorna helt avgörande.  För det andra så måste Borgs alla löften under utfrågningen också ställas mot hans faktiska agerande som minister. Och Borgs politiska karriär lämnar inget utrymme för tvivel. Tonio Borg är helt enkelt fel person att ansvara för EU:s hälsofrågor. Svenska moderaters och kristdemokraters röster kan avgöra frågan, de bär därmed ett stort ansvar för hur EU:s politik på detta område ska utvecklas.

Europaparlamentets beslut är rådgivande i frågan. Det faktiska beslutet tas av ministerrådet. Men det är högst otroligt att Borg kommer att tillträda om han inte får stöd i parlamentet.

Om delar av den stora konservativa gruppen EPP i Europaparlamentet röstar nej till Borg kan han få en majoritet emot sig i EU-parlamentet. Så det är viktigt hur de svenska moderaterna och kristdemokraterna själva röstar. Det är också viktigt att de agerar för att fler ledamöter i deras grupp ska rösta nej. Annars är risken stor att Borg blir godkänd av parlamentet och då stärks de reaktionära krafterna i EU. Europas kvinnor kan få utstå ännu ett stort bakslag i kampen för frihet och jämställdhet, och EU:s röst i världen försvagas, i kampen för kvinnors och hbt- personers rättigheter.

Hemma i Sverige brukar Moderaterna i Sverige ofta prata sig varma för jämställdhet och ledande moderata politiker som riksdagsledamoten Ulrika Karlsson driver i andra internationella sammanhang kvinnors rätt till sina egna kroppar. Sådant förpliktigar.

EU-minister Birgitta Ohlsson meddelar att svenska regeringen inte har för avsikt att rösta mot Tonio Borg.  Det måste svida ordentligt för en politiker som byggt sin politiska karriär på att kämpa för kvinnors och hbt-personers rättigheter att den regering som ministern företräder tänker godkänna en kandidat som står för allt hon har bekämpat.

Det som spelar roll i politiken är vad vi gör och inte gör, och vilka  beslut vi vågar ta. Europeiska Unionen är inte en isolerad del av samhället. Att ta ställning för Tonio Borg innebär också att inte ta ställning för en framtida europeisk politik hälsopolitik som kommer att få effekt på svenska medborgare.

Så de närmsta dagarna är det upp till bevis för Moderaterna men också för Birgitta Ohlsson. Då vet vi om de är beredda att ta striden också i Bryssel.

Idag avgörs det. Idag är en dag som gör skillnad för kvinnors rättigheter.

1 kommentar

Filed under Jämställdhet

Ta strid för kvinnors rättigheter, Birgitta Ohlsson!

Morgonekot meddelar EU-minister Birgitta Ohlsson att regeringen står bakom förslaget att utnämna den konservative utrikesministern i Malta, Tonio Borg, till ny EU-kommissionär.

Som feminist och politiker känner jag sorg och bestörtning. Det förvånar mig inte att Moderaterna, Kristdemokraterna eller den konservativa gruppen i EU-parlamentet, EPP, väljer att svika kvinnors rättigheter. Men det förvånar mig att Birgitta Ohlsson, liberal feminist, kan uttala regeringens stöd för Mario Borg, att döma av Ekots inslag utan kritik eller reservationer.

Sveriges regering följer uppenbarligen handlingsregeln att man bör respektera förslag till kommissionär, som andra medlemsländer lägger fram.

Jag kan ha förståelse för en sådan grundregel. EU-samarbetet bygger på ömsesidig respekt. Men det finns ändå ögonblick då denna typ av handlingsregler bör ifrågasättas och brytas. Detta är ett sådant ögonblick. En politiker som Tonio Borg, som i både handling och retorik ifrågasätter kvinnors och HBT-personers mest grundläggande rättigheter, ska inte företräda Kommissionen i folkhälsofrågor. Regeringen måste nu visa att man vågar stå upp för kvinnors och HBT-personers rättigheter.

S-kvinnor och liberala kvinnor har i  under decennier kämpat för kvinnors politiska representation. Vi har gjort det med målet att ge kvinnor samma möjlighet som män att påverka politiken, och vi har också gjort det med målet att säkerställa kvinnors mänskliga rättigheter.

Idag har vi nått så långt att Sverige har en EU-minister, som inte bara är kvinna utan också har gjort sig känd som en kunnig och stridbar feminist. Men den dag då det verkligen gäller, då sviker vår EU-minister de kvinnointressen som vi alla har trott att hon till varje pris skulle försvara. Vad är det för mening att ha en feminist som EU-minister, om hon inte med kraft står upp för kvinnors rätt till abort och skilsmässa?

Svenska liberala och socialdemokratiska EU-parlamentariker tar avstånd från Tonio Borg. Det bör också den svenska regeringen göra.

I en värld där kvinnors rättigheter kränks varje dag, och där starka krafter nu verkar för att i land efter land ifrågasätta och försvaga kvinnors ställning, då duger det inte att artigt acceptera vad en av Europas mest konservativa regeringar föreslår.

Stater som Malta och Polen utgör tillsammans med Vatikanstaten delar av den konservativa allians, som globalt bekämpar kvinnors rättigheter. Malta är ett land som under Tonio Borg systematiskt försöker förhindra att EU fortsätter att vara en röst i världen för jämställdhet och starka reproduktiva och sexuella rättigheter.

Ta strid för kvinnors rättigheter, Birgitta Ohlsson! Visa att feminister på maktpositioner gör skillnad!

8 kommentarer

Filed under Jämställdhet

Ökad jämställdhet i politiken minskar korruptionen

Idag läser jag med intresse en intervju med professor Bo Rothstein om korruption, och vad forskningen idag kan säga om korruptionens orsaker och om hur vi bekämpar den (SvD).

Två resultat är av särskilt intresse för oss, som kämpar för jämställdhet och kvinnors lika rättigheter.

För det första finns det enligt Rothstein inte något samband mellan en stor offentlig sektor och graden av korruption. Tvärtom,  ”big government” är ”good government”. Förklaringen är att invånare i ett land med hög skatt har större skäl att bevaka risken för korruption än invånare i länder med en liten statlig sektor. Den svenska välfärdsstaten, som har en så avgörande betydelse för kvinnors möjlighet till arbete och frihet, är alltså en god utgångspunkt för ett väl fungerande, okorrumperat samhälle.

För det andra är ökad jämställdhet i politiken en av tre åtgärder som har visat sig vara effektiv för att minska korruptionen i ett land. De övriga två är meritrekrytering (inte politiskt rekrytering) till offentliga tjänster och ökad utbildningsnivå från tidiga åldrar.

Jag har alltid imponerats av Bo Rothsteins förmåga att med empiriska data lyfta ny och viktig kunskap om politik och samhälle. För politiken är denna typ av kunskap ovärderlig.

Sverige är sedan lång tid tillbaka känt för att vara ett både okorrumperat och i internationell jämförelse jämställt samhälle.

Men varken god samhällsstyrning eller hög nivå på jämställdheten är kvaliteter i samhällsbygget som självklart lever kvar. De måste värnas och utvecklas. Här ser jag idag stora utmaningar. Rothsteins forskning är därför viktig inte bara för de länder som idag brottas med höga nivåer ifråga om korruption. De är viktiga också för oss i Sverige, som har att värna den goda samhällsstyrning som vi har haft förmånen att ärva.

13 kommentarer

Filed under Jämställdhet