Privatisering ger inte nya jobb

S-kvinnor ger svar på tal på DN Stockholm Debatt den 16 januari, i en replik till Anna Kinberg Batra och Ulla Hamilton, 12/1). Det gäller jobbpolitik, rutavdrag och privatisering, med särskilt fokus på Stockholm.

Jag hävdar att privatisering i välfärden inte skapar nya jobb. Jobben bara omfördelas. Moderaterna talar mycket om vikten av kvinnligt företagande, men deras ensidiga satsning på välfärdssektorn är en återvändsgränd (DN Stockholm Debatt).

Replik kommer också från Veronica Palm och Karin Wanngård, Socialdemokraterna i Stockholm, som förklarar varför det krävs mer än skyhöga rutavdrag för att skapa ett bättre Stockholm,  Anpassa rutavdraget till verkligheten. Det genomsnittliga rutavdraget som stockholmaren gör är 6 000 kronor, vilket motsvarar en arbetskostnad på 12 000. Moderaternas rutavdrag på 100000 kronor  står inte i proportion till det stora flertalets begränsade önskan och möjlighet att köpa hushållstjänster.

Annonser

5 kommentarer

Filed under Jämställdhet

5 responses to “Privatisering ger inte nya jobb

  1. Lassalle

    Är subventionerde Guvernanter,Informatorer och Hushållerskor rätt väg att gå?Låter mer som en relik från det forna ståndssamhället.

  2. Maths

    I en annan artikel i DN, ”Stora vinster — men bara för ägarna”, (som bara finns på DN Plus) kan läsa följande:

    Höga vinster och låga personalkostnader hänger ihop, eftersom det inte finns så många andra rörliga delar i förskoleverksamheten.

    — Kostnaderna består i huvudsak av lokaler och personal. Har man många barn i förskolorna och låga personalkostnader så ökar förstås vinsten, säger Louis Philipson, på Lärarförbundet.

    Lönekostnaderna kan pressas genom att man anställer unga personer, har många timvikarier eller använder sig av outbildad arbetskraft, som har lägre löner. Hög genomströmning av personal sänker också ersättningarna.

    Även inom den kommunala verksamheten kan man sänka kostnader genom att ta in fler barn och inte ta in vikarier. Det gynnar i alla händelser inte att fler få jobb eller att verksamheten blir bättre.

    Det som är intressant i Stockholm är att det har funnits ett överskott som man nu använder till skattesänkningar istället för att förstärka kvalitén — och skapa fler jobb. Är det så man ser på ”arbetslinjen” bland borgeliga? Är det så man skapar fler jobb?

  3. Varför skulle privatisering ge nya jobb? Var ligger det incitamentet? Som egenföretagare har jag svårt att se någon anledning till att anställa fler personer än absolut nödvändigt för att utföra ett jobb med en viss mängd pengar, tvärtom är strävan att minska personalen för att öka vinsten.Det är nonsens att påstå någor annat.
    Är inte hela den befängda argumentskaran för privatiserningen av välfärden en skenmanöver för att dölja det rent politiska motivet att ”all socialisering ska bort”, som ligger i den borgerliga själen sedan revolutionernas dagar.
    Bra eller dåligt har ingen betydelse.
    Läser man den borgerliga pressen kan man inte få mer än det intrycket.
    I min egen lokaltidning Ystads Allehanda har jag inte en enda gång kunnat läsa något negativt om privatiseringskarusellen, tvärtom är det ett aggresivt anklagande om någon påpekar. Varför denna aggressivitet och denna vådsamma snabbutveckling av privatiseringen, om den verrkligen var bra borde man ju ge de första försöken möjlighet att bevisa överlägsenheten
    men det har.inte gått och kommer inte att gå därför måste det genomföras snabbt.

  4. Ingegerd Akselsson Le Douaron

    Som miljöpartist, i ett parti som bekant, liksom S, har en något ambivalent inställning till vinster i välfärden (men vill verkligen en bättre skola, för alla) – och som ledamot i utbildningsnämnden i Stockholm, måste jag berätta att vinsterna i de privata resursskolorna i Stockholm, dvs, skolor för elever med särskilda behov, rör sig mellan lägst 6-7 procent (ganska ok) – och för en skola 68 % (helt orimligt)! De sammanlagda bidragen till resursskolorna i Stockholm, där man verkligen varit mycket generös, har ökat dramatiskt de senaste åren. Och tjänstemännen vet, än så länge, inte hur de ska komma åt problemet. Man hamnar i dilemmat att det blir jättesvårt att mäta, och avkräva kvalitet, dvs att eleverna verkligen får vad de behöver. Det inbjuder till att skära i bidragen, rakt av. Och även de som verkligen använder pengarna till att göra sitt allra bästa för eleverna drabbas. Se där! Marknadiseringens logik!

    • lenasommestad

      Tack för din kommentar!
      Det viktiga är att vi vågar se vilka problem vi möter och att vi hittar lösningar, som fungerar. Valfrihet och mångfald kan garanteras på många sätt. Marknadskrafternas logik är starka och följder helt de mönster som vi känner från historia och samtid. Jag tror att vi i Sverige, just på grund av att vi så länge har värnat en så stor del av välfärden från marknadskrafterna, har en tendens att underskatta vinstmotivets effekter. Det är en utmärkt drivkraft där vinstmotiv hör hemma och kan stävjas av tuff konkurrens och starka konsumenter med god information. En sådan marknad finns inte i skolan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s