Min dröm den 8 mars…

Skärmavbild 2013-01-14 kl. 01.51.32Den 8:e mars, den internationella kvinnodagen, är en dag då feminismens frågor äntligen debatteras just så som de alltid borde debatteras – intensivt, kunnigt, engagerat. Det är ju ingen nyhet att kvinnors villkor är sämre än mäns. Men den 8 mars får feministerna ändå nyhetsplats. Själv skriver jag idag tillsammans med feminister i alla läger om kvinnors oacceptabelt låga löner i Aftonbladet och om vikten av ett jämställt bistånd, i SvD.

Men kanske finns det också plats för drömmar, just på kvinnodagen den 8 mars? Då vill jag drömma om en riktig nyhet, som överraskar… Kanske så här:

Fredagen den 8 mars 2013 vaknar jag av min mans häpna rop.  ”Har du hört!?”

Jag inser med förtjusning att detta blir en historisk dag. Det ofattbara har hänt. Min man vrider upp radion och jag lysnar på Ekot, som berättar att Socialdemokraterna har bestämt sig för att 8 mars år 2013 ska gå till historien. Stefan Löfven har lanserat en oväntad nyhet inför Partikongressen. Ett skarpt beslut om individualiserad föräldraförsäkring! Linjen är klar och Löfven är tydlig.

”2014 är det 40 år sedan Sverige som första land i världen införde en individualiserad föräldraförsäkring,” säger han till Ekots reporter. ”Det blir ett lämpligt startår för 2010-talets största socialdemokratiska reform, den individualiserade föräldraförsäkringen. Vi Socialdemokrater kommer att genomför den stegvis, en månad i taget.”‘

”Det blir en tredelning då?”, inflikar reportern. ”Och när ska den tredelningen vara genomförd?”

Då kommer det häpnadsväckande svaret.

”Nej, vi tänker oss inte längre en tredelning. Vi Socialdemokrater menar att det har blivit dags att ta sikte på en fullt individualiserad föräldraförsäkring under nästa mandatperiod, och att ett lämpligt slutår är 2018.”

”Det året firar vi i Sverige 10o-årsminnet av demokratins genombrott i Sverige; det blir ett högtidsår för de politiska, medborgerliga rättigheterna. Vad kan passa bättre än att vi just det året  till sist också uppnår ett fullt ut jämlikt socialt medborgarskap; med lika sociala rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män? Vårt mål är att se till att år 2018 blir året då mäns aktiva ansvar för sina barn blir en självklar del av samhällskontraktet – inte något som kan överlåtas i utbyte mot mäns traditionella ansvar för jobb och försörjning”.

Nu måste jag gnugga mig i ögonen. En dröm?  Javisst. Men tillräckligt bra för att bli sann.

Jag minns med ett leende den lilla tavlan i Riksdagens klubbrum; en tavla som med ironisk charm hånar den kvinnliga rösträtten. Vad händer med barnen i ett samhälle, där inte kvinnorna vet sin plats i hemmen?

100 år senare får vi svaret. Männen går in i hemmen, lika självklart som kvinnorna går ut i samhället.

Riksdgstavla rösträtt

Annonser

8 kommentarer

Filed under Jämställdhet

8 responses to “Min dröm den 8 mars…

  1. Jag håller inte alls med dig om detta. Faktum är att föräldraförsäkringen redan är individuell. Fadern och modern har rätt till lika lång ledighet, men om båda parter är överens kan de välja en annan fördelning, vilket de som bekant ofta gör. Eftersom det krävs en skriftlig ansökan undertecknad av båda parter får man anta att de övervägt detta.
    Då kan man säga att de gör fel. Vuxna människor som anses mogna nog att ha ansvar för sina barn kan alltså inte anförtros ansvaret att själva fördela ledigheten mellan sig.
    Den fråga jag ibland ställer mig när jag följer debatten är om den generösa betalda föräldraledigheten i Sverige är att betrakta som en förmån eller ett straff. Nog är det intressant att det är kvinnorna som driver frågan, medan männen ligger lågt när det gäller att bevaka sina rättigheter!
    De månader som öronmärkts för modern respektive fadern har varit viktiga för att bryta invanda konventioner. Själv är jag för den tredelning som har diskuterats och drivits av bland annat kvinnoförbundet. Den skulle ge en knuff i rätt riktning men ändå lämna en viss frihet för föräldrarna att välja en lösning som de – möjligen felaktigt – anser passar deras liv och deras barn.
    För övrigt skulle det vara intressant att ta reda på om en majoritet av kvinnorna i fertil ålder verkligen delar karriärfeministernas förkärlek för en absolut lika delning.

    • lenasommestad

      Bästa Inga-Lisa!
      Frågan om tredelning eller individualisering fullt ut är föremål för diskussion, också bland feminister. På Partikongressen i år kommer S-kvinnors krav att vara tredelning under nästa mandatperiod, så där är vi eniga!
      Med den generösa föräldraförsäkring som Sverige har – och bör ha – är individualisering för mig ett självklart slutmål. Om dagens sexton månader blir fullbetalda får varje förälder åtta månader. Man kan till och med tänka sig en utökning till 18 månader; 9 månader var. Det skulle innebära en verkligt kraftfull satsning för att ge barn tillgång till båda sina föräldrar.
      Föräldraförsäkringen är en socialförsäkring som ger individen möjlighet till ledighet från arbete för att ta hand om sina barn. Det är naturligt att möjligheten till ledighet är lika lång för alla och att den inte kan överlåtas, lika lite som vi överlåter till exempel semester mellan föräldrar.
      Partiets utredning om barnfattigdom har landat i slutsatsen att en av de viktigaste åtgärderna för att motverka fattigdom bland kvinnor och barn är just en individualiserad föräldraförsäkring. Jag är övertygad om att vi aldrig når ett samhälle där arbetet med hem och barn respekteras och prioriteras, om vi inte också ser det som ett självklart ansvarsområde även för män.

  2. Petra Ericsson

    Jag har en övertygelse om att kvinnorna är de som hindrar en utveckling där även män tar en jämställd fördelning av föräldraledigheten. Hur många kvinnor känner inte jag som säger att de skall ta hela föräldraledigheten därför att de: 1. Sett fram emot det. 2. Ser det som sin rättighet. 3. Tycker att kvinnan som burit barnet naturligtvis är bäst lämpad. Etc. Jag förstår inte varför ni politiker har så svårt att ta upp denna inställning till debatt? Det tycks särskilt vara svårt för dig som kvinnopolitiskt profilerad feminist att göra det. Vad är du rädd för?

    Ett argument till männen skulle kunna vara att de skall kräva sin del och ta upp diskussionen. Men man kanske är rädd att riskera relationen eller
    kontakten med barnet eftersom de ju har 0-5 i baken från start.

  3. U_M

    Betyder detta alltså att S kan komma att gå till val 2014 med en besparing i föräldraförsäkringen som ”2010-talets största socialdemokratiska reform”?

  4. U_M måste ha missförstått det hela. En strikt tudelning skulle tvärtom innebära en ökad kostnad, i varje fall på kort sikt, eftersom män i genomsnitt har högre inkomster än kvinnor.
    En förlängning av den fullt betalda tiden, som Lena förespråkar, skulle ytterligare öka de redan i dag enorma skillnaderna i ersättning mellan den som får barn innan hen hunnit få en hög inkomst och den som är etablerad på arbetsmarknaden. Det som ersätts är nämligen inkomstförlusten, inte arbetet, vården av det egna barnet. Om det hade handlat om själva arbetet skulle det vara omöjligt att driva linjen att en välavlönad förälder bör få många gånger högre ersättning för samma arbete än den som inte har så gott om det.
    Varför S anser att det är så förfärligt med ett lågt vårdnadsbidrag som är lika för alla medan det är så underbart med ett högt, extremt ojämlikt vårdnadsbidrag – för det är ju det det i realiteten handlar om – återstår att förklara.
    Sen tror jag inte att alla ensamma mammor skulle bli så förtjusta över att tvingas dela föräldraledigheten med en man de av olika skäl valt att inte leva med.
    Självfallet tycker även jag att det är önskvärt att alla barn får tillgång till båda sina föräldrar, men ingenting säger att detta bäst sker genom en strikt tudelning av föräldraledigheten. Jag anser att ni inte har tänkt igenom det här ordentligt.
    Det är emellertid en rent akademisk fråga. Inget parti skulle gå till val på en obligatorisk delning, eftersom de garanterat skulle förlora valet.

    • U_M

      Det jag syftar på är de situationer där en av föräldrarna har en inkomst och den andra är studerande eller arbetslös. I realiteten för dessa familjer betyder individualiseringen en reell minskning av tiden där föräldraförsäkringen fyller sin funktion eftersom det inte är möjligt att leva på grundersättningen över huvud taget. För dessa familjer innebär det en reell minskning. Med över 400000 arbetslösa i landet är detta något som kommer att drabba många barnfamiljer i en redan utsatt situation. På dessa familjer kommer staten att spara pengar, det tycker inte jag verkar inte särskilt bra.

    • Peter

      ”Sen tror jag inte att alla ensamma mammor skulle bli så förtjusta över att tvingas dela föräldraledigheten med en man de av olika skäl valt att inte leva med.”

      Det låter väldigt egoistiskt.
      Du kan knappast vara för jämställdhet.

  5. Aniara

    Men är detta den allra viktigaste frågan och mest aktuella frågan för dagen att överhuvudtaget att driva? Vare sig det gäller att återfå makten eller som reform betraktat? Det finns väl betydligt viktigare frågor som gäller kvinnors arbets- och levnadsvillkor att ta itu med, än att man NU måste gå vidare i det feministiska spår, som många ändå anser vara ganska privat. Man har ju kommit en bra bit på väg. Och det finns frågetecken! Klarar alla
    familjer det, och är det ekonomiskt möjligt för alla?
    För barnens och för kvinnornas skull önskade jag att Kvinnoförbundet verkligen samlade den politiska kraften för ett försvar för välfärdsfrågorna och den offentliga sektorns existens och finansiering i stället!
    För min dotter handlar inte den stora frågan om millimeterrättvisa vad gäller en eventuell föräldraledighet, utan hur de överhuvudtaget ska få vardagen med barn att gå ihop!! Hon är nyutexaminerad sjuksköterska, en lön på 22 000 kr, 2 veckors introduktion, svårt sjuka patienter, 10 överbeläggningar på avdelningen, stafettläkare utan långsiktigt ansvar, övertid varje dag i flera veckor, inkallad på sina lediga dagar och aviserat sparkrav om 200 Mkr till på det sjukhuset!! Omvårdnad finns inte! Sverige sades ha minst antal platser inom vården i hela Europa! I Dalarna är avtalet uppsagt för nattpersonal, och någon kompensation för nattjänstgöring ska inte längre medges… Hennes sambo jobbar också skift! Men det är ju inte bara sjukvården! Barnomsorgen! Är det bara föräldrars ”rätt” att jobba livet ur sig, som man tar kamp för? Jämte kvinnors rätt till arbete måste ju kampen i så fall gälla barnens rätt till
    drägliga förhållanden! Ex. Det är inte rimligt med fritidsgrupper om 30 -40 barn med ca 2 personal! På 70-talet när fritidsverksamheten byggdes ut, statuerades det att verksamheten skulle ske i ”hemliknande former” och grupperna inte vara större än 15 – 20 barn med ett par personal! Hur många miljarder har den offentliga sektorn minskat med i reala tal sedan t.ex. 1991? Eller från 2006? Vem gör de jobb, som inte längre finansieras där? Vem driver en politik för barnen, de sjuka och de gamla? Varför prioriterar inte Kvinnoförbundet den typen av frågor? Det är det som
    man förväntar sig av s, och om socialdemokratin negligerar dessa, så
    kommer sd garanterat att få upp till 15 -20 % i nästa val! De vet att de frågorna är viktiga och kommer att spela på det för att leda in väljarna i nyfascistiska banor! Obligatorium i föräldraförsäkringen är lika illa genomtänkt som obligatoriskt gymnasium för ungdomar, vars högsta önskan är att få lämna skolmiljön och få ett riktigt jobb! Det är svårt att tro att man vinner ett val på att åter sätta genusfrågor i första rummet!
    Tänk på det på kongressen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s