Etikettarkiv: media

Kommersialism och konsensus utarmar samhällsdebatten

Det saknas i Sverige en kvalificerad diskussion om Afghanistan, konstaterar Svenska Afghanistankomitténs Anders Fänge på Dagens DN Debatt. Den afghanska staten har blivit alltmer korrumperad och oduglig, och snart är det ”bara Sverige och några andra mindre stater som inte ser skriften på väggen.”

Anders Fänge har förtvivlat rätt. Det brukar hävdas att Sverige är så litet att vi bara har plats för en debatt åt gången. Nu är läget värre än så. De debatter vi har saknar djup och analys. Vad beror det på? Två trender i tiden är värda att granska. Den första är den tilltagande kommersialismen i media. Den andra är den bedövande konsensus som idag präglar svensk politik.

Jag skrev i somras om bristen på professionell etik i svensk media, Stärk professionalismen i media (med anledning av ett viktigt debattinlägg från LO:s tidigare chefsekonom  Dan Andersson på Newsmill). Sviktande ambition och kunskapsideal försvagar medias viktiga roll som ”tredje statsmakt”. Kommersialismen har tagit över i en bransch, som borde ha fokus på allmänintresset. Det är dags för en kritisk diskussion inom journalistkåren om den svaga bevakningen av kriget i Afghanistan och den svenska insatsen.

Men än värre är att medias svaga bevakning förstärks av den brist på diskussion och analys som idag präglar svensk politik. Här vilar ett tungt ansvar på socialdemokratin. Idag är det plågsamt sällan som socialdemokrater vågar torgföra en egen verklighetsbild, en egen analys och en egen uppfattning i politiken. Afghanistan är ett exempel. Socialdemokratins märkliga uppslutning bakom hårdföra krav på budgetbalans och åtstramningar i europeisk ekonomi är ett annat. När den politiska oppositionen inte vinnlägger sig om att forma en egen uppfattning, då tystnar samhällsdebatten. Det är en stor förlust för demokratin.

Mer om Afghanistan: Politikerbloggen, SvD.

2 kommentarer

Under Demokrati

Stärk professionalismen i media

Dan Andersson har skrivit en viktig artikel om media och demokratin på Newsmill. Igår kommenterade Marika Lidgren-Åsbrink, som alltid klokt och skarpögt. Anderssons tes är att försvagade kunskapsideal alltmer präglar mediers politiska bevakning. Det förstärker klassamhället och försvagar demokratin. De gynnar en populistisk utveckling både till vänster och till höger.

Vad kan göras åt detta? Dan Andersson själv pekar på tre vägar framåt. Den första vägen är att vi som läsare lär oss att bli mer observanta och kritiska när vi värderar information – precis som vi har lärt oss att vara medvetna och observanta när vi handlar mat i affären. Den andra vägen, enligt Andersson, är bättre regler. Den tredje vägen är kvalitetsprogram, som i sjukvården. Sådana syftar till att skapa konsensus om vad som är god journalistik.

Jag tror på den tredje vägen. Den är svår, men en grund finns redan i existerande pressetik. En grund finns också i journalistprofessionen, som liksom andra professioner bärs av en stark idé om vilka värden som yrkesgruppen har ansvar för att upprätthålla.

Jag tror att vi som socialdemokrater har ett ansvar att stärka journalistprofessionen, liksom andra professioner i vårt samhälle.

Journalistiken har liksom andra professioner försvagats. Professioner har fått kritik för sin ambition att ”monopolisera” ett yrkesområde och dess regelverk. Denna kritik, som till viss del är viktig att beakta, har drivits så långt att professionerna har marginaliserats som ”särintressen”.

Men än viktigare som förklaring till att professionerna har tappat mark, vill jag hävda, är nyliberalismens genombrott i samhället, med marknadsmodeller i snart sagt alla verksamheter, avregleringar, resultatlöner etc. Vi har fått ett samhälle där vinst, ekonomiska incitament och ekonomisk framgång tillåts styra på alla områden. Hög lön värderas högre än kunskap och integritet. Vi har tappat idén om ett allmänintresse och därmed har vi också försummat att ställa de krav som tidigare ställdes på yrkesgrupper i medborgarnas tjänst.

Vad betyder allmänintresse i ett samhälle där privata vinstintressen släpps in i vården och skolan och privata företags ”rätt” att driva  verksamhet med vinst har högre prioritet än medborgarnas rätt att själva avgöra vad man vill uträtta inom ramen för demokratin? Vad är skillnaden på en myndighet och ett företag, när ekonomisk effektivitet sätter ramarna för all verksamhet – oavsett innehåll? Var finns utrymme för etik och integritet när allt räknas i pengar?

Jag är övertygad om att vi bör återupprätta journalistiken som ”en tredje statsmakt” med ansvar att värna allmänintresset. Jag tror också att vi själva kan påverka utvecklingen, dels genom  att försvara professioners ambitioner att kontrollera sina yrkesområden och dess etik, och dels genom att våga lyfta etik och integritet som ett värde utanför marknaden.  Jag läser just nu en spännande bok av Debra Satz: Why Some Things Should Not Be for Sale. The Moral Limits of Markets. Debra Satz säger det som alltför få vågar uttrycka tydligt i Sverige idag: att marknadseffektivitet inte är det samma som det rätta eller det rättvisa. I ett gott och väl fungerande samhälle har marknaden en stor plats, men marknadens räckvidd har också en gräns.

1 kommentar

Under Kunskap och demokrati