Året som kommer kan bli avgörande för den svenska välfärdsmodellens framtid. Ska kommersialiseringen av välfärden accepteras? Eller ska Socialedemokraterna ta strid för en jämlik och jämställd välfärdsmodell?
Idag skriver jag om detta i Västerbottens Folkblad.
Lena Sommestad 
Hm, med tanke på hur skrivningen ser ut i förslaget till nytt program för S, så ser det väl ganska mörkt ut. Ett accepterande av kapitalismen fullt ut. Det är snarast direkt ohederligt att beskriva sig som ett antikapitalistiskt parti när resten av programskrivningen på punkt efter punkt accepterar alla väsentliga delar av densamma.
Varför ”leka” med ord?
”Antikapitalism” vad är det?
Marknaden är en god tjänare men en usel Herre.
Socialdemokratins väg är ”blandekonomi” syntesen av egennytta och allmännytta.En politik med både hjärta och hjärna med en ständig strävan till ökad jämlikhet.
Jag hoppas att du, och ombuden på partikongressen, orkar driva den här frågan. Just nu upplever jag att partiledningen försöker lägga locket på, så att partiet kan framstå som enigt bakom ”driftsformen ointressant, kvaliteten det viktiga”-linjen.
Att försöka stoppa debatten leder till samma resultat som en gång Lysenkos ”forskning” om ärftlighet i Sovjetunionen. Karriär för dem med politiskt lämpliga resonemang, katastrof i den verklighet som debatten borde handlat om. Det borde vara skillnad mellan demokratisk socialism och demokratisk centralism.
Enda skälet jag kan komma på till att sossar resonerar som dom gör är att det i det partiet finns för många höga statliga och kommunala chefer som är intresserade av att etablera sig som kapitalister eller privatanställda direktörer. Enligt John Ralston Saul den viktigaste drivkraften för välfärdens kommersialisering under senare decennier.
Du har en enorm uppgift, Lena, att utbilda dina andra partikamrater, de med vettig social bas, att argumentet mot vinst i vården inte är att pengar är omoraliskt i sig själv. Utan att det styr åt fel håll. Se till exempel
– Bo Rothstein: http://www.expressen.se/debatt/bo-rothstein-forskare-har-varnat-for-vinstdriven-vard/
– Daniel Ankarloo: http://tidenmagasin.se/artiklar/du-foljer-val-avtalet-lille-van/
– Jesper Meijling: http://www.dn.se/debatt/naiva-politiker-har-sjalva-skapat-problemen-i-varden
Dessutom har nestorn Douglass North för länge sen konstaterat på sitt kärva sätt varför vinst i vården inte fungerar: det blir för dyrt att kontrollera att de vinstdrivande företagen sköter sig. Tyvärr finns det ingen länk, det står i boken Understanding the Process of Economic Change, Princeton University Press, 2005.
Sen tror jag också att du överskattar socialdemokraternas betydelse för samhällsutvecklingen. Satt i sitt historiska perspektiv är det rimligt att säga att det reformistiska samhällsprojekt som socialdemokratin efter Axel Danielsson stod för, har lidit ett fullständigt och totalt skeppsbrott. Eller vill någon påstå att vi via gradvisa reformer har närmat oss socialismen?
Nej, i stället har ju socialdemokratin gått åt höger, från ett reformistiskt borgerligt projekt till en renodlad borgerlig politisk riktning vars moderna form alltmer svårligen kan döljas, det visar inte minst det nya förslaget till programskrivning. Inte en, säger inte en enda tanke eller vision bortom detta kapitalistiska samhälle vi nu har.
Ridå, tack och godnatt.
Sverige behöver en ny vital, kämpande och omutlig arbetarrörelse som sätter rättvisa och socialism på dagordningen.
Tack för din kommentar. Just nu råder tystnad i debatten. Jag hoppas att denna fråga återigen ska lyftas. Därav mitt inlägg.
Sverige är på gott och ont ett land som i mycket stor uträckning har tendenser till ideologisk extremism. Varför det verkar vara så kanske historiker kan svara på. Kanske är det delvis så att bakom en ideal självbild av förnuft och eftertänksamhet gömmer sig en önskan om perfektion. Ett slags tilltro till ett rent förnuft som har befriat sig ifrån verklighetens jordiska bojor.
Denna ideologiska dröm perfektion har genom konsekvent genomförd propaganda under lång tid fyllts av en ideologisk nyliberal högerextremism som uppträder i debatten bristfälligt förklädd till plånboksfrågor.
Men jag tror inte att det är plånboken som styr, för i så fall hade systemet i praktiken inte kunnat genomföras. Det vi ser är den rena ideologin maskerad till ett objektivt förnuft. Ideologiska strider måste man, misstänker jag, utkämpa med ideologiska argument.
Det är ett öppet mål om man ser till att göra det till ett öppet mål. Det går inte att be om ursäkt för att man tycker att det finns en ideologisk poäng med en offentligt driven och finansierad välfärd.
Ping: OJ, VAD SÄGER BJÖRKLUND NU DÅ ? « KajsaLisasblogg's Blog
Den kongress som står för dörren är avgörande för det socialdemokratiska partiets framtid, helt beroende på Lenas stridsfråga, ska partiet fortsätta att verka för ett samhälle styrt av kapitalägarna eller har man kraft nog att återigen resa sig mot detta styre?
Det finns anledning att vara missmodig, inom socialdemokratiska rörelsen finns en inte liten mängd av ” sittare” som inte har någon socialistisk grund för sitt engagemang utan levebrödet, Jag säger socialistisk liksom en del andra men är det vad vi menar? Inte jag! En blandekonomi med en stark stat som äger viktiga samhällsfunktioner där välfärdsorganen är de viktigaste men även andra som bank och arbetslöhetsbufferten måste ingå.
En blandekonomi styrd av ett parti som inte räds att socialisera felfungerande privata penningintressen.
U-M säger , det är inte plånboken som styr, den analysen ger jag inte mycket för , plånboken är makten , makten över samhälle , individer.
sen har han en poäng , maskerad till sunt förnuft. men det nya förnuftsgreppet är ” personlig valfrihet” detta är inget dåligt argument , men står det verkligen i motsatsförhållande till en socialdemokratisk, blandekonomisk samhällsmodell?
Hade plånboken styrt hade det inte varit möjligt att göra samhället så ojämlikt som det har blivit under senare tid, eftersom de flesta förlorar ekonomiskt på lägre skatter och sämre service blir det ju märkligt att resonera som att plånboken styr generellt.
Att de stora pengarna sedan styr samhället till detta är inget jag ifrågasätter över huvud taget.
För mig är plånboksbegreppet en ideologisk hållning som handlar om den enskilde medborgarens ekonomiska räckvidd i betydelsen ersättning för demokratisk räckvidd i ett samhälle där solidariteten på allvar är försvagad. Däri ligger dess obehagliga ideologiska innebörd: den visar på ett misslyckande för demokratin och tanken om att en medborgare har en röst som räknas.
U-M ! Jag är inte övertygad om att det flesta anser sig förlora på sänkta skatter, speciellt inte om man kan övertyga individen om att den offentliga sektorn är ineffektiv, inte serviceinriktad, oekonomisk, helt enkelt dålig. Detta är vad som skett till viss del, det märkliga är att en stor mängd av folket inte vill ha den privatisering som sker men ändå ökar inte det enda parti som konsekvent säger nej till den politiken.
Jag måste erkänna att ditt senare stycke har jag svårt att greppa, kan du förtydliga ”ekonomisk räckvidd i betydelsen demokratisk räckvidd.
Vad jag menar är att föreställningen att pengar ger frihet har kommit att ersätta föreställningen om frihet som ett resultat av ett demokratiskt inflytande för medborgaren.
Vad gäller de sänkta skatterna menar jag att det är det som det är det intressanta. Det borde rimligtvis vara lätt att räkna ut att det det lönar sig mer för flertalet med högre skatter och bättre sociala förmåner; det intressanta är ju just det du pekar på: Många tror inte att det är så. Enligt min mening är det resultatet av en ideologisk övertygelse som till stor del är produkten av den massiva propaganda som högern har mättat det offentliga samtalet med sedan mitten av 1970-talet.
U-M ! Vi är helt överens.
Beträffande propagandan så är detta också fråga om kapital, utan kapital har du ingen propagandaapparat till ditt förfogande och därmed är demokratin kapitalets bästa bundsförvant.
Den kooperativa ide`n gick utmärkt när socialdemokraterna var starkt agitatoriska för gemensamma lösningar, det fanns en kooperativa (affär) i varje by trots en massiv propaganda från borgerligheten. Så släppte socialdemokraterna taget och kooperationen sökte sig andra vägar till sina kunder, medlemsantalet sjönk och stora svårigheter uppstod.
I dag reklamerar åter kooperativa med ” Det är du som äger oss) och budskapet verkar gå fram. Skulle inte samma budskap om den gemensamma välfärden från ett enat socialdemokratiskt parti kunna nå samma framgång?.
Jag tror att idén är viktigare. I palmedokumentären som SVT visade säger Anna Lind i samband med Palmes död något i stil – att man kan döda en människa men inte idéerna. Jag tror hon hade fruktansvärt fel på alla vis med det uttalandet. Det är människor som är bärare av idéerna; klarar inte politiska organisationer lyfta fram människor som kan uttrycka dessa idéer både i handling och ord stagnerar det politiska samtalet och politiken framstår som meningslös och korrupt.
Ju högre skatt desto bättre välfärd? Nja jag tror det är många som inte håller med dig om att det skulle vara ett linjärt samband. Jag tror mer det är en kurva där det finns en optimal nivå, välfärden ökar till ett visst skattetryck, ökar man sedan skattetrycket ytterligare så sjunker välfärden/tillväxten.
Sedan är inte svenska folket emot vinster, de är emot att vissa bolag inte levererar vad de lovat, och ändå tar ut stora vinster. Det är inte vinsten som är problemet utan klåparna till politiker som köpt in tjänsterna.
Sen vill jag bara säga att marknadsekonomi och kapitalism alltid är mer demokratiskt än motsatsen, eftersom det är de som utnyttjar tjänsten som har rösten, och man behöver inte vänta till nästa val för att få en förändring.
Janne tolkar saker och ting så att det skall passa hans övertygelse; vad som har sagts egentligen verkar inte vara så viktigt.
http://rissanennilssonpaivi.blogspot.com/2013/01/socialdemokraternas-vagval.html och : http://rissanennilssonpaivi.blogspot.com/2013/01/valfrihet-sodertalje-skolmodell.html . Hej Lena, Jag har debatterat detta i två blogginlägg i dag om du har lust att läsa, mvh Päivi Rissanen Nilsson.
Tack för tipset!
Den stora frågan är varför den socialdemokratiska partiledningen så hårdnackat strider för vinster i välfärden.
Alla undersökningar pekar ju på att en överväldigande del av befolkningen anser att det är orimligt att skattepengar ska kunna generera stora vinster inom välfärdssektorn
Opinionen mot vinster i välfärden är mycket stark bland allmänhet och aktiva medlemmar inom de politiska partier främst (S) och (V). Även stora organisationer inom och i nära anslutning till socialdemokratin t.ex. LO och partidistrikten i Skåne och Uppland skriver motioner Över 350 motioner till partikongressen handlar om kraftiga begränsningar av vinster i välfärden.
Ändå framhärdar 6 riksdagspartier (alla utom V) att vinster i välfärden är något bra som man inte bör begränsas
Att de borgliga partier tycker så är inte förvånande enligt dom är ju privat ägnande definitions mässigt alltid överlägset samhälleligt ägande.
För socialdemokraterna är
denna syn på privat ägande tills för några årtionden sedan inte lika självklar.
Tvärtom ansågs ett samhälleligt ägande inte minst ur demokratisk synvinkel vara överlägset
privat ägande.
Inte minst gällde det hur skola,vård och omsorg skulle organiseras.
Idag är det inte så
Varför?
Den enda rimliga förklaring jag kan komma på är att partiledningen är ideologiskt övertygade att det privata ägandet i alla sammanhang är överlägset offentligt ägande.
Jag trodde länge att det var rädslan att förlora makten eller förhoppningen att återta den som ”tvingar” partiledningen att inte inte gå för hårt fram. Jag tror inte det stämmer. Jag finner det allt troligare att man verkligen anser att vinsten även i välfärden är bra eftersom den tros effektivisera och skapa nya arbetsformer. Samhälleligt ägande är något föråldrat eftersom vi idag lever i en helt förändrad värld med helt andra krav är partiledningens slutsats
För det kan ju inte vara så att det enbart är av valtaktiska skäl som gör att partiledningen vägrar ingripa mot privatiseringen. Skulle frågan bara gälla att uppvisa ett program som skulle tilltala folkflertalet borde det inte vara svårt att hävda att välfärdssektorn inte är en marknad vilken som helst.
Det är denna övertygelse att vinsten i alla lägen är bra som driver partiledningen att ta strid mot sina egna gräsrötter och tillåta riskbolagen att härja fritt med en diffus kvalitets kontroll som enda restriktion. Internationellt är denna åsikt dessutom unik.
2014 kommer att bli ett ödesval för socialdemokratin. Antingen vinner de ”realistiska” på partikongressen 2013 och socialdemokratin från händer sig för lång tid framöver möjligheten till stora strukturella förändringar av samhället eller också segrar medlemmarna och skapar en ny form av entusiasm i partiet. Istället för defaitism och uppfattningen att det som en gång är givet inte går att ändra skapas en ny framtidstro som visar att ett annat mer solidariskt samhälle är möjligt.
Jag tror du har för höga tankar om vissa politikers avsikter. Att de skulle agera utifrån någon övertygelse om att privata aktörer skulle vara bättre för samhället i stort är inte speciellt troligt. Lena har ju konsekvent och med vetenskaplig argumentation visat hur detta antagande inte stämmer.
Jag ser det som mer sannolikt att det är av egenintresse partieliten håller fast vid avdemokratiseringen av den offentliga sektorn. Jag begriper inte varför ingen någonsin tycks tänka tanken att personer som är anhängare av ekonomiska teorier om ”Homo Economicus”, också agerar därefter. Dvs. alltid agerar efter egenintresset och vad man räknar med ger bäst utfall för den egna plånboken.
Det finns ju många exempel på socialdemokratiska politiker som har kopplingar till privata företag i välfärdssektorn och tjänar grova pengar på det. Vore det inte överensstämmande med egenintresset att hålla så många dörrar som möjligt öppna för en fortsatt karriär i den branschen. Jag tror inte det är osannolikt.
Det är ingen slump att det endast är Vänsterparitet som är det enda parti som förespråkar fortsatt demokratisk kontroll över välfärden. Vänsterpartistiska politiker kommer knappast erbjudas styrelseuppdrag eller arbete som ”konsulter” i riskkapitalbolag i vilket fall som helst och har således inget framtida karriärbyte att ta hänsyn till i den här debatten.
”Homo Economicus” är endast en teori för att legitimera psykopatiskt beteende från den ekonomiska eliten och är inte applicerbar på empatiska människor.
Mycket bra Hans, men det kan ju också vara så att en stor del av den socialdemokratiska toppen tror sig själv kunna tjåna stora pengar på hela privatiseringskarusellen, det finns ju gott om exempel.
””Homo Economicus” är endast en teori för att legitimera psykopatiskt beteende från den ekonomiska eliten och är inte applicerbar på empatiska människor.”
Instämmer tyvärr i detta!
En väldigt bra debatt i denna tråd, många intressanta inlägg.
Apropå politikers egenintresse kontra ideologisk övertygelse kanske det passar att påminna om den gamle Lenin, som i sitt arbete ”imperialismen som kapitalismens högsta stadium” visar just detta, att övervinster genom global utsugning redan då lett till att ett skikt av arbetarklassen blev uppköpt i respektive land. Köpet bestod i motprestationen att motverka arbetarrörelsens riktning mot socialism.
Man får nog medge att på denna punkt blev han sannspådd.
Hej Lena Sommestad! Tack fr din fina insats p Borlnge-seminariet i lrdags om Sveriges krigsmaterielexport. Jag har till Falu AK och ABF-cirkeln vidarebefordrat presentationsunderlag och poster med kommentar enligt nedan. Vnliga hlsningar Ulf Lennerthson
Tack Ulf för hälsningen! Det var roligt att ses i Borlänge.