Jobb och frihet för kvinnor kräver mer än Rut-avdrag

Skärmavbild 2013-01-14 kl. 01.51.32Anna Kinberg Batra och Ulla Hamilton hyllar i DN 12/1 den moderata rut-reformen. De riktar samtidigt kritik mot socialdemokrater, som ifrågasätter att hushåll idag kan köpa hushållsnära tjänster för 200000 kronor om året, med 50 procent i skatteavdrag. Jag, tillsammans med Stockholms Veronica Palm, nämns som kritiker av både rut-reform och ökad valfrihet i välfärden. Dessa reformer skapar enligt Kinberg Batra och Hamilton både jobb och jämställdhet.

Låg mig ge ett svar, från S-kvinnors horisont. Jag riktar här ljuset mot rut-reformen. Privatiseringsfrågan tar jag upp i annat sammanhang.

Jag konstaterar att huvudmotivet för Rut-avdraget som skattereform har varit att det ska främja ett ökat arbetsutbud och ökad jämställdhet. Tanken är att kvinnor ska kunna öka sitt arbetsutbud, genom att familjen kan köpa hushållstjänster billigt. Samtidigt får andra kvinnor jobb.

Idén kan låta attraktiv. Om kvinnor med rut-avdrag kan jobba mer,  och om fler kvinnor då kan få jobb i nya tjänsteföretagen, då är väl alla vinnare?

Mitt svar är nej. Som feminist är jag självklart enig med Anna Kinberg Batra och Ulla Hamilton om de mål som de säger sig vilja uppnå. Jag värnar kvinnors frihet och jämställdhet. Det är självklart bra att fler kvinnor kan få jobb. Vi är också eniga om att kvinnors orimligt stora ansvarsbörda för barn och hushållsarbete måste minska. I ett samhälle som bygger på idén att alla ska kunna jobba heltid, där kan inte kvinnor ta långt större ansvar för det obetalda arbetet än män.

Men rut-avdraget löser inte detta problem för en stor majoritet av kvinnor. Det behövs något mera genomtänkt. Det behövs en skatte- och jämställdhetspolitik, som inte ensidigt främjar höginkomsttagare, och som inte designas så att den undergräver en sammanhållen, generell välfärdspolitik. I en sådan mer genomtänkt modell kan kanske också ett rut -avdrag ha en plats.

Om vi utgår från det mål vi är eniga om, arbete och frihet för kvinnor, då finns enorma möjligheter att göra skillnad i politiken, för den regering som vill. Läget för kvinnor på den svenska arbetsmarknaden är nämligen långt sämre än mäns.

Om sysselsättningsgraden för kvinnor vore lika hög som för män, då skulle 150000 fler kvinnor vara i arbete, enligt LO. Arbetsutbudet skulle också öka, om fler kvinnor arbetade heltid. Idag jobbar mer än hälften av LO-kvinnorna deltid. Bland kvinnor i tjänsteyrken är andelen drygt 30 procent.

Men vad gör Moderaterna för att öka dessa kvinnors arbetsutbud och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden? Svaret är: i stort sett ingenting.

Ett stort hinder för många kvinnor som vill jobba är att barnomsorg saknas på kvällar, nätter och helger. Drygt var tredje småbarnsförälder arbetar utanför kontorstid. Men Moderaterna vill inte lagstifta om skyldighet för kommuner att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Rätten till barnomsorg, ett av fundamenten i den svenska välfärdsmodellen, förnekas alla dem som bidrar till ett effektivt och väl fungerande samhälle utanför kontorstid.

Men inte bara brist på barnomsorg hindrar kvinnor att jobba. Kvinnor hindras också när offentlig service brister på andra sätt, t.ex. genom otillräcklig kvalitet på fritidshemmet eller i äldreomsorgen. Fackförbundet Kommunal räknar  med att cirka 100 000 kvinnor arbetar deltid för att bättre kunna ta hand om sina anhöriga. (”Hänger din mammas trygghet på dig?”)

Ett stort hinder för kvinnor som vill utöka sitt arbetsutbud är också att de nekas jobb på heltid. Deltid har blivit norm på en stor del av kvinnors arbetsmarknad. Men Moderaterna vill inte lagstifta om rätt till heltidsjobb. Istället har man försämrat villkoren för alla dem, som är arbetslösa på deltid. Som bland andra TCO noterar är detta till skada för arbetslinjen.

Ett ytterligare hinder för kvinnor som vill jobba mer, är slutligen att män i Sverige inte tar ansvar för sin del av barnomsorg och hemarbete. Det kan vi påverka, genom att gå vidare mot en individualiserad föräldraförsäkring. Men här säger Moderaterna stopp. Två vikta månader för vardera föräldern har redan markant ökat mäns uttag. Både LO och TCO kräver att regeringen snarast viker fyra månader. Med Moderaterna väljer istället en jämställdhetsbonus, som hittills inte har haft effekt.

En av de få reformer som Moderaterna har drivit igenom, i syfte att öka kvinnors arbetsutbud och jämställdheten, är rut-reformen. Vad har den då betytt?

Fackförbundet Unionen visar i en aktuell rapport att Rut-avdraget används främst av löntagare med över 50 000 kronor i inkomst. Rut-avdraget innebär alltså en överföring från löntagare med låg inkomst till löntagare med hög inkomst. I Skatteverkets undersökning Om Rut och Rot och vitt och svart (2011), noterar man därtill att nästan hälften av de heltidsarbetande som använde Rut år 2012 redan arbetade mer än heltid. Rut-avdraget fungerar alltså i hög grad som ett stöd för övertidsarbete; inte som ett stöd för de tusentals och åter tusentals kvinnor som står utanför arbetsmarknaden eller som saknar heltidsjobb.

Samtidigt innebär Rut-avdraget att tjänster, som tidigare har utgjort en del av den generella välfärdspolitiken, blir ett nytt slags, selektiva välfärdsförmåner.

Ett exempel är pensionärers behov av hemtjänst. Allt fler pensionärer använder rut-avdrag istället för den kommunala hemtjänst, som kommer allt färre pensionärer till del. Före krisen på 1990-talet var städning en självklar service till äldre i de flesta kommuner, oberoende av den enskildes inkomst. Nu använder pensionärer med bättre inkomst rut-avdrag, medan de, som saknar ekonomiska resurser, får städa själva eller söka hjälp hos anhöriga – ofta döttrar.

På liknande sätt har rut-avdrag blivit ett komplement till en skola och barnomsorg, som inte tillgodoser de behov och krav som vissa familjer har. När grupperna på förskolan eller fritids växer sig allt större, då kan den som har råd betala barnpassning själv, med rut-avdrag. När skolan inte är bra nog, kan den som har råd köpa läxhjälp, med rut-avdrag.

En välfärdspolitik som bara gynnar vissa grupper medan andra får vara utan service, uppfattas av många med rätta som orättfärdig. Men denna typ av välfärdspolitik är inte bara orättfärdig. Den riskerar att bryta sönder den starka sammanhållna välfärd, av hög kvalitet och lika för alla, som har lagt grunden för den höga betalningsvilja, som har gjort välfärdssamhället möjligt.

När de mest välbeställda föräldrarna inte längre använder fritids, minskar deras intresse för att upprätthålla kvaliteten i den gemensamma välfärden, och deras vilja att betala. Detsamma med pensionärerna. Varför ska man betala skatt för gemensam hemstjänst, om man själv betalar själv, med skatteavdrag?

Frågan om rut-avdrag förminskas ofta till en debatt om synen på städning. Ska man städa själv eller ej?

Men frågan är mycket större och viktigare än så. Ett system där familjer köper städning för att underlätta vardagen, också med en subvention, tror jag kan fungera väl, om det sker inom ramen för ett samhällsprojekt, där jämlikhet, solidaritet och ömsesidig respekt utgör grunden. Men när det sker i ett samhälle, där ojämlikheten växer och rut-avdragen därmed blir ett uttryck för ett nytt, klassuppdelat samhälle, då rör vi oss åt fel håll.

Annonser

11 kommentarer

Filed under Jämställdhet

11 responses to “Jobb och frihet för kvinnor kräver mer än Rut-avdrag

  1. Du har helt rätt och detta måste drivas hårt i partistyrelsen så att högervingen förstår detta!

  2. Konsekvensen för kvinnor som går ner i arbetstid för att sköta sjuka eller gamla anhöriga är inte bara sänkt inkomst i dag utan minskad pension i
    framtiden- vilken resurs för framtida Rutavdrag där dessa kvinnor sköter städning i veteranpooler för ringa ersättning åt förmögna arbetstagare med sänkta skatter.

  3. Laila Bjurling

    Mycket bra skrivet Lena. På en punkt saknar jag dock en djupare analys och det handlar om att köpa hushållstjänster över huvud taget. Då menar jag inte att det är något fel för vuxna människor att köpa städning mm, men jag undrar hur det egentligen är för barnfamiljer? Att det är skönt att slippa ta tid med att städa förstår jag, men vad lär sig barnen om att sköta ett hem? Kan det inte vara så att genom att sköta hemmet tillsammans, mamma, pappa och barn, så lär sig barnen vad som krävs för att ett hem ska fungera och maten komma på bordet. En värdefull kunskap för framtida vuxenliv. Den aspekten diskuteras alltför lite tycker jag.

  4. Pingback: Alla yrken är värda respekt…. « Lotta Olsson (m) Blogg

  5. Ingela Ekrelius

    Bra artikel! Håller med Laila, det blir också en konstig syn man får som barn om andra städar efter mig. Lika bra att slopa hela RUT, men det är kanske svårt att lansera?.

  6. Martin Svensson

    Varför denna syn på städning och inte på annat jobb hemma, tex att renovera, bygga ut eller fixa bilen? Föråldrat. Tyvärr är det just denna syn på att man måste städa själv och göra det exemplariskt som gör att kvinnor utför mer hemarbete. Männen kastade sin hammare för generationer sedan och för mig var det aldrig konstigt att pappa inte kunde snickra lika bra som farfar. Låt någon expert hantera det istället. Förlåt för utspelet men jag kände mig tvungen.

    Till riktiga ämnet. Jag förstår att RUT inte är i linje med en ideologi om att inte skapa skillnader i möjligheter beroende på hur mycket pengar man har. ROT är dock samma sak och jag kan inte förstå varför RUT ska särbehandlas.

    Till några siffror från rapporten från Skatteverket du refererade till.

    RUT är dubbelt så bra på att skapa jobb per subventionerad krona jämfört med RUT. Det satsas tio gånger mer på ROT. Om du vill omfördela en subventioner för att har råd att satsa på deltidsarbetande kvinnor – lägg ner båda systemet och ROT först.

    Enligt ditt resonemang kring jämlikhet är det väl dåligt att i familjen med en byggarbetare och en städare ska mannens jobb ska subventioneras (ROT) medan kvinnas (RUT) inte ska subventioneras. Då blir ju kvinnan arbetslös eller deltidsarbetande eller kanske tar ut mer föräldrapenning. Låt kvinnoyrken subventioneras. Även om det är så att pengarna kommer från de som har råd att betala så slutar de i fickorna hos städarbetare. Och kom ihåg att staten inte står för hela kostnaden utan bara halva. Dessutom kan höglöne-läkaren (man eller kvinna) hyra in städning och jobba några extra timmar i den eftersatta vården.

    Du slår ett slag för deltidsarbetande kvinnor. Enligt många undersökningar jag läst är det bara en del av dem som faktiskt vill jobba mer. Subventionen av RUT är 1,4 miljarder enligt rapporten. Det blir kanske 1500 heltidstjänster i vården om de omfördelas. Är det bra att byta 5000 jobb mot 1500 jobb? Utesluter det ena det andra? Lägg ner ROT först så får du över 10 miljarder att omfördela och kan skapa 10 000 heltidstjänster i vården istället.

    Och så åkte kvoterad föräldraförsäkring in på ett bananskal. Lena – om ni lyckas driva igenom detta kommer ni skapa en ”föräldrafälla” liknande den Alliansen skapat inom sjukförsäkringar. En god tanke, men framförallt låginkomsttagare och barn hamnar i kläm. Familjen med byggarbetaren och deltidssjuksköterskan som har en ansträngd ekonomi hamnar efter 6 månader i en situation där mamman då måste gå tillbaka till sitt deltidsjobb och pappan vara föräldraledig vilket leder till betydligt lägre inkomster för hela familjen vilket de inte klarar med lån på huset (som de kanske tog för en ROT-satsning…). Alternativet är att sätta barnet på dagis vid 6 månader (?!!) och det går ju inte. Mängden fall som tidningarna skulle hitta och snyfta kring skulle vara minst lika många som idag bubblar upp kring Fas 3.

    Många av dina förslag utesluter dock inte varandra. Man kan ha både ROT och RUT, och samtidigt börja lagstifta om både nattis och krav på heltid i fler situationer.

    • Men varför ska staten betala för detta – dvs subventionera vissa tjänster men inte andra?
      Traditionellt har staten subventionerat
      1. sånt som måste komma alla till del, oavsett hur mycket pengar de har. Typ utbildning för barnen, eller sjukvård.
      2. sånt som det är till nytta för alla att några köper. Typ bibliotek (för att höja den generella kulturnivån) eller avancerad teknik (för att göra hela samhället rikare) eller sånt som brukar kallas infrastruktur (för att det blir för höga transaktionskostnader om alla ska betala sin del).
      Nu subventionerar man plötsligt sånt som nästan bara höginkomsttagare använder (pkt 1 bortfaller) och dessutom är extremt lågteknologiskt (pkt 2 bortfaller). Det är en helt ny princip, som inte kan motiveras på annat sätt än att regeringen vill ge en gåva åt sina kärnväljare, på allmänhetens bekostnad.
      Det är naturligtvis precis samma problem med ROT. ROT har dock tidigare varit en konjunkturgrej, något man har tagit till i lågkonjunkturer av arbetsmarknadsskäl. Det kan man ju delvis acceptera, även om det förefaller rimligare att det konstruerades på något vis så att inte just villa- och bostadsrättsägare gynnas särskilt. Exempelvis skulle ju vissa typer av investeringar kunna gynnas istället, t.ex. energihushållning. Och framför allt finns det ingen anledning att göra ROT permanent.

      • Martin Svensson

        @Jan: Vad staten traditionellt gjort finns det inget behov att förhålla sig till tycker jag. Vi måste vara mer framåtsträvande än så. Jag förstår din poäng och vi drar samma slutsats. Om RUT ska bort ska ROT bort. Man kan hävda att ROT är ”tidigareläggande av framtida investeringar”, men i en lågkonjunktur behövs alla stimulansåtgärder och om vi kan få rikare att spendera sina pengar som omfördelas till låginkomsttagare är det också en bra stimulans i lågkonjunktur. En skillnad överlag mot tidigare traditioner är att vi måste gå över från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. Både RUT och ROT stimulerar även en sådan transition.

        Min andra poäng jag kanske misslyckades med att få fram var att ställa saker i rätt sammanhang (ROT subventioneras 10 ggr mer än RUT med sämre jobbresultat). Det är också så att finansieringen av RUT inte kan jämföras med att ge 100 000 deltidsarbetande heltidsjobb och där måste man vara väldigt försiktig om man ska vara en trovärdig politiker som jämför dessa två i samma debattinlägg.

        Min tredje poäng är att åtgärder inte utesluter varandra. Kvotering av föräldraförsäkring har inget med RUT att göra utan båda kan samexistera om det är något man önskar. Politiker borde sluta ställa saker mot varandra när den ena inte utesluter den andra av exempelvis budgetmässiga anledningar.

    • PS. Om staten särskilt vill gynna städjobb kunde man ju återställa nivån inom hemtjänsten där ungefär hälften har försvunnit sen 80-talet. Det skulle dessutom ha en ”rättvisevinkel” – det skulle gynna gamla och sjuka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s