Jag har tackat ja till att nomineras som ordförande för s-kvinnor eftersom det är ett av de mest spännande uppdrag som jag kan tänka mig. Jag har jobbat med kvinnofrågor under många år, både som forskare och politiker. Det skulle vara en förmån att tillsammans med s-kvinnor i hela landet få kraftsamla för att stärka kvinnors ställning och utveckla det socialdemokratiska partiets jämställdhetspolitik.
Jag har tre huvudambitioner, om jag får förtroendet att leda s-kvinnor.
Min första ambition är att återföra kvinnofrågorna till centrum av svensk politik. Det är nu fyrtio år sedan de stora jämställdhetspolitiska reformerna genomfördes i Sverige. Ändå består ojämlikheten mellan kvinnor och män. Nu krävs en ny satsning på kvinnopolitiska reformer. Det behövs också en fortsatt vass opinionsbildning i viktiga, kvinnopolitiska profilfrågor.
Min andra ambition är att S-kvinnor ska spela en nyckelroll i förnyelsen av det socialdemokratiska partiet inför valet 2014. Jag är övertygad om att S-kvinnor kan bidra med avgörande politiska perspektiv som kan göra partiet mer intressant för väljarna.
Min tredje ambition är att satsa ordentligt på det lokala arbetet. Jag vill stärka medlemmarnas engagemang och inflytande. Utbildning, medlemsvärvning och organisationsutveckling är nycklar till ett starkt förbund. Jag är övertygad om att s-kvinnor har stor potential att utvecklas som organisation och att vi också kan visa partiet vägen till en ny partikultur – med mer demokratiska och professionella modeller för ledarskap, kunskapsutveckling och kommunikation.
Mot en ny kvinnopolitisk reformagenda – för s-kvinnor och för partiet
Den socialdemokratiska samhällsmodellen bygger på idén om ett jämställt medborgarskap med samma rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män. Men verkligheten i Sverige ser idag helt annorlunda ut. Kvinnor har än betydligt lägre livsinkomster än män – men utför mer obetalt arbete. Kvinnor har sämre villkor i arbetslivet, med stress, deltid och temporära anställningar. Ökad ojämlikhet har slagit hårt mot många kvinnor och deras barn. Barnfattigdomen ökar. Kvinnor är mer sjukskrivna än män och lider mer av ångest och oro.
Socialdemokraterna har blivit ett feministiskt parti, men detta till trots har de mest centrala kvinnopolitiska frågorna – de som rör kvinnors ställning i arbetsliv, hem och samhälle – förskjutits till politikens periferi. Under de senaste 20 åren har det till exempel inte genomförts någon stor familjepolitisk utredning i Sverige, trots att arbetslivets villkor har förändrats i grunden och familjemönstren likaså. Bostadspolitiken har avvecklats liksom den solidariska lönepolitiken.
Den bestående ojämlikheten mellan kvinnor och män i Sverige kräver självklart nya, jämställdhetspolitiska reformer, som en individualiserad föräldraförsäkring. Men den kräver också att s-kvinnor utmanar själva grunderna i det ekonomiska tänkande som idag dominerar svensk politik och samhällsliv.
Den ekonomiska politiken bärs idag upp av idén om att ekonomisk framgång beror på effektiva marknader. Det är därför som frågor om konkurrens och företagande ständigt står i fokus för den ekonomiska debatten. Det är också därför som ekonomer och politiker är så ointresserade av de stora områden i samhällsekonomin där kvinnor dominerar – som det obetalda hemarbetet eller förvärvsarbetet inom vård, omsorg och utbildning. Arbete i hemmet och i den offentliga sektorn ses som ett bekymmer och en kostnad – sällan som en investering i framtidens välfärd.
Det finns idag en omfattande forskning som visar att det viktigaste för att bygga långsiktigt ekonomiskt välstånd inte alls är marknadskonkurrens, så som den konventionella ekonomiska teorin hävdar, utan tvärtom de investeringar i hälsa, utbildning och social tillit som kvinnor i så hög grad svarar för. S-kvinnor har ett viktigt uppdrag när det gäller att lyfta fram den här nya, viktiga kunskapen och driva reformförslag med feministiska perspektiv. S-kvinnor bör driva krav på reformer som både stärker kvinnodominerade sektorer som skola och sjukvård och bidrar till att män tar ett större ansvar för samhällsekonomin utanför marknaden (t.ex. genom en individualiserad föräldraförsäkring). S-kvinnor kan också skapa allianser med andra organisationer som vill utmana det idag dominerande ekonomiska tänkandet, som facket och miljörörelsen. S-kvinnor kan agera som en del av en större, progressiv rörelse som driver kravet på en rättvis och långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Profilfrågor. En viktig uppgift för en sidoorganisation som s-kvinnor är att löpande utmana partiets politik på viktiga områden. Här finns stort utrymme för alla medlemmar att ta initiativ. Ett område som kommer att förbli viktigt är våld mot kvinnor. Ett annat område, som jag själv känner särskilt starkt för, är fred och internationell säkerhet. Här skulle jag gärna se initiativ med andra sidoorganisationer, som Broderskapsrörelsen. Ett tredje område där s-kvinnor bör vara aktivt är migration och integration ur kvinnoperspektiv. Ett fjärde är miljö. Till sist tycker jag att det är en viktig uppgift för s-kvinnor att granska och utvärdera partiets politiska förslag ur ett feministiskt perspektiv. Granskningar av det slaget kan bidra till att synliggöra kvinnors villkor. De kan också väcka opinion.
En levande organisation – på alla nivåer
Jag vill utveckla ett gott ledarskap inom s-kvinnor och att bidra till att kvinnor får en starkare roll i Socialdemokraterna. Jag anser att s-kvinnor bör gå i spetsen för ett mer öppet parti med större medlemsinflytande.
Det lokala arbetet är basen för S-kvinnor. Jag vill få igång en nystart på klubbnivå, en medlemsvärvning för att bygga upp en organisation på lokal nivå som ligger i tiden. Jag vill att vi i organisationen prövar olika arbetsformer och beslutsmodeller så att vi både kan stötta de mest aktiva och nå ut till större grupper intresserade kvinnor. Ibland är steget stort att direkt ta steget in i ett parti. Då kan s-kvinnor fungera som en brygga. S-kvinnor kan också genom ett öppet och nyfiket arbetssätt skapa plattformar för samarbete med andra organisationer. Den som är trygg i sina värderingar är inte heller rädd för att samarbeta med andra.
Som ordförande vill jag vara närvarande och tillgänglig. Jag ser det som ett viktigt uppdrag att ta ansvar för att organisationen fungerar och att medlemmar och förtroendevalda på alla nivåer känner engagemang och arbetsglädje.
Utbildning och idédebatt är bra arbetsformer för att engagera många medlemmar och för att ta vara på den kunskap och erfarenhet som finns både inom organisationen och utanför. Jag vill återta de lokala, regionala och centrala studiernas roll i förbundet. Inför 2014 skall S-kvinnor stå väl rustade såväl ideologiskt som organisatoriskt. Forskningens resultat ska tas till vara men även kvinnor segna, unika erfarenheter. Goda kvinnopolitiska argument kommer att vara avgörande för s-kvinnors möjlighet att höras i samhällsdebatten och därmed påverka partiet.
Slutligen tycker jag att det är viktigt att s-kvinnor lägger kraft på en genomtänkt, utåtriktad kommunikation. För att lyckas driva igenom viktiga reformförslag, som en individualiserad föräldraförsäkring, måste vi förklara varför reformerna behövs. Vi måste också visa hur s-kvinnors krav kan bidra till att förverkliga socialdemokratins gemensamma mål: en framtid i frihet, jämlikhet och solidaritet.
Min bakgrund
Jag är ekonom-historiker från Uppsala och har under många år forskat om kvinnor, arbetsliv och välfärdspolitik. Som miljöminister (2002-2006) fick jag chans att ägna mig åt kvinnofrågor som ordförande för det internationella nätverket för kvinnor och miljö, The International Network of Women Ministers for the Environment.
Jag har erfarenhet av ledarskap och administration som tidigare VD för Institutet för Framtidsstudier (1998-2002) och som VD för Svensk Fjärrvärme (2007-2010). Jag har arbetat med kommunikation och marknadsföring dels som politiker och VD, dels som journalist, lärare, folkbildare, mm. Jag har publicerat ett stort antal vetenskapliga arbeten inom kvinno- och genushistoria, bl.a. min avhandling Från mejerska till mejerist och antologin Kvinnor mot kvinnor. Jag är aktiv medlem i s-kvinnor (och ipartiet) i Uppsala län. Om jag skulle få förtroendet som ordförande har jag för avsikt att jobba huvuddelen av min tid för s-kvinnor.
Här finns min kampanjsida på Facebook.
Det är roligt att jag får stöd för min kandidatur av Piteå-tidningen som vill se nya perspektiv i den ekonomiska politiken.