Livspusslet kräver en bredare politik

Ekot rapporterar idag om Socialdemokraternas nya förslag om RUT, avdragsrätten för hushållsnära tjänster. Som alltid regisseras frågan med RUT i fokus. Socialdemokrater har svängt om RUT. Är du för eller emot RUT? Är det rätt  att föreslå en ny modell för RUT?

Det blir en debatt som i sin ytlighet  rundar det grundläggande problemet: att många hushåll i Sverige har svårt att få livet att gå ihop, med ansvar för både jobb och hem och familj. RUT är ett litet och marginellt försök att komma till rätta med problemet. Frågan som vi som socialdemokrater bör ställa är inte ”för eller emot RUT?” Frågan vi bör ställa är: hur ser problemet ut och hur kan det lösas? Låt oss ta sats i historien:

Idén bakom den jämställda svenska samhällsmodellen är att både män och kvinnor ska kunna förvärvsarbeta och vara ekonomiskt oberoende. Kvinnor ska inte som i gamla tider ha huvudansvaret för samhällets obetalda arbete med hem, släkt och familj.

Svaret på frågan om hur denna vision ska kunna förverkligas kom redan på 1970-talet, och den är idag i grunden densamma som då. Ansvaret för vård, omsorg, uppfostran och hushållsarbete ska delas mellan fler. Viktigast är gemensamt finansierade välfärdstjänster, som ska avlasta hushållen så mycket att alla vuxna har en chans att förvärvsarbeta. Övrigt jobb ska delas mellan alla hushållets medlemmar – inte överlåtas bara på kvinnorna. Därtill finns möjligheten att köpa tjänster, beroende på inkomstnivå.

Vi vet idag att den svenska modellen hittills har varit sällsynt framgångsrik, inte minst för kvinnor. Den har höjt förvärvsfrekvensen bland kvinnor till en internationellt sett hög nivå. Den har gjort det möjligt för ensamstående kvinnor att både förvärvsarbeta och själva ta hand om sina barn. Den har också minskat barnfattigdomen, eftersom två vuxna med jobb i ett hushåll är det bästa skyddet mot fattigdom. Därtill har modellen med offentligt finansierad välfärdstjänster haft ett starkt och stabilt stöd, eftersom den har utformats som en generell välfärdspolitik. Hushåll i alla samhällsskikt har haft glädje av politiken. Den har inte gynnat bara de allra fattigaste genom riktade bidrag och inte heller bara de allra rikaste, genom selektiva skattesubventioner.

Det stora bekymret med RUT, som är ett av borgerlighetens genuint egna bidrag till svensk välfärdspolitik, är att den liksom vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng bryter sönder denna hittills så framgångsrika svenska välfärdsmodell, genom att ersätta generell politik, riktad mot alla hushåll, med selektiva subventioner. RUT har hittills varit utformad på ett sätt som starkt gynnar hushåll med höga inkomster. Inget hushåll med låg inkomst kan utnyttja RUT-förmånen fullt ut. Denna nya typ av selektiv välfärdspolitik skapar naturligt nog konflikt och kritik. Välfärdspolitiken får en klassprägel, som undergräver dess legitimitet – samtidigt som det är svårt för någon att förneka att RUT adresserar ett verkligt och viktigt problem. I denna debatt där jämställdhetspolitiken främjar ojämlikhet har Socialdemokraterna hamnat på defensiven.

Vad krävs inför framtiden? Jag menar att det för det första krävs att vi kartlägger hur människor i Sverige idag i vardagslivet hanterar ekvationen hem och jobb. Vi vet att kraven i arbetslivet har ökat. Temporära jobb, delade turer och ofrivillig deltid gör det svårt för många att få vardagen att fungera. Vi vet också att många familjer saknar barnomsorg på de tider när de jobbar, och att tiotusentals kvinnor jobbar deltid för att vårda nära och kära när äldreomsorgen inte räcker till. Barngrupperna i förskolan och på fritids växer, inom tuffa ekonomiska ramar. Barnens resultat i skolan försämras. Kort sagt: många svenskar lever idag klämda mellan allt tuffare villkor i arbetslivet och allt sämre kvalitet och tillgänglighet i välfärden. Här finns den stora utmaningen för en socialdemokrati, med ambition att värna alla människors rätt till ett värdigt liv.

Jag vill att vi som socialdemokrater utformar en familjepolitik och en äldrepolitik, som ser behoven hos hela befolkningen. Jag vill att de förslag som vi utformar ska bidra till en stabil politik med ett brett stöd och hög legitimitet, inte till ett kontroversiellt program där jämställdhetsargument utnyttjas för att öka ojämlikheten.

Visst kan vi diskutera behovet av  hushållsnära tjänster, men livspusslet kräver en bredare politik än så. Låt oss som socialdemokrater återkomma med en politik som sätter RUT i sitt rätta sammanhang. Ett riktigt bra förslag i årets skuggbudget från Socialdemokraterna är att mer pengar läggs på barnomsorg på obekväm arbetstid. Det är en viktig reform för att lösa livspusslet för många föräldrar, som jobbar kvällar, nätter och helger. Det handlar det om hur vi vill bygga ett samhälle, där livsvillkoren är både jämställda och jämlika!

Annonser

30 kommentarer

Filed under Jämställdhet

30 responses to “Livspusslet kräver en bredare politik

  1. Inga Olsson

    Jag instämmer i allt du säger. När försvann jämlikhetsidealen från S-politiken?

  2. Bosse Bergkvist

    Klockrent igen, Lena!
    (DU skulle vara (s)-ordförande!

  3. U_M

    Ett samhälle som kräver av medelklassen att den skall anställa tjänstefolk för att hinna arbeta har en destruktiv syn på arbete. Kan man inte inte hinna med att ta hand om sina barn och sitt hem på ett jämställt sätt är något allvarligt fel i samhället. Att köpa andra människors tid i hemmet är inte en helt oskyldig sysselsättning. Det är inte som att köpa en klippning hos en frisör. Det är det obehagliga tecknet på ett klassamhälle.

    • Jan Olof

      ”inte en helt oskyldig sysselsättning”: gäller det alla tjänster i hemmet eller bara vissa? Törs jag anlita rörmokare och elektriker utan risk? Kan man lita på att det är helt oskyldigt att behöva använda kommunens lågavlönade hemhjälp på ålderns höst? Och vem bestämmer vad som är OK och vad som är ett obehagligt tecken på klassamhället? Finns det någon lista att gå efter? – Som du förstår försöker jag vara rolig och du är i din fulla rätt att tycka att försöket är misslyckat. Men i botten finns en allvarlig fråga: vem har rätt att sätta sig till doms över andra människors olika sätt att ordna sin tillvaro? Vem har rätt att uttala moraliska förkastelsedomar över den som t.ex. hellre anlitar en snabb och effektiv städfirma än inväntar de hemhjälpstimmar som kommunens biståndshandläggare portionerar ut? (För skattebetalarna blir f.ö. det förra rimligen billigare än det senare.)

      • Anders

        Du har helt rätt i att ingen bör döma någon annan för att den exempelvis anställer en piga. Däremot är det som U_M skriver ett tecken på ett klassamhälle. Problemet är systemet och klassamhället i sig, inte de enskilda individer som använder alla medel de kan för att ordna sin tillvaro så bra som möjligt.

      • U_M

        Skillnaden mellan dessa specialiserade hantverksyrken och någon som städar i ditt hem är att du allmänhet inte själv kan lägga rör på ett tillfredsställande sätt, eller som i elekritkerfallet; du får inte installera elledningar utan behörighet. Vad gäller städhjälp är det främst en ekonomisk fråga. Har du råd med städhjälp förvandlas det raskt till en etisk fråga.Varför vill jag ha en sådan relation till en annan människa?

      • Att ta emot skattefinansierad städhjälp är inte ok. När hjälpen är så utformad så den som tjänar mest får mest oavsett behov. Fö borde skatteavdraget vara utformat på ett annat sett. Du köper en städtjänst men får inte veta vad den ordinarie timlönen är. Jag får samma skatt men vet inte och kommer inte att någonsin få veta vad det egentligen kostade.

  4. Pingback: Stora förväntningar på (S)-budgeten « Görans tankar och bagateller

  5. J.

    Lena S och meddebattörer missar eller tar inte till sig två betydande landvinningar med ROT och RUT:
    Den första är att svartjobben i mitt Norrländska lokalsamhälle helt försvunnit.Utrotandet av detta samförstådda kollektiva skattefusk,som genomsyrade hela vardagen,är en förbättring av samhällsatmosfären av oerhörda mått,och uppväger enligt min mening åtskillig ojämlikhet.
    Det andra är att även pensionärer i små omständigheter(som min 90-åriga mamma)har befriats från Kommandorornas,dvs det kommunala hemhjälpsmonopolets tyranni,och får nu,säkert till lägre samlad kostnad,själva bestämma över vad som ska ordnas i deras hem.

    • lenasommestad

      Hej Johan.
      Det är bra om svartjobben har försvunnit där du bor. Tyvärr är det heller inte så att svartjobbandet försvinner överallt, Om det?a skriver bl.a. Anna Gavanas, på Institutet för Framtidsstudier. I en rapport om städtjänster, Vem städer folkhemmet,, skriver hon så här:
      ”Vi har blundat för att se de tydliga kopplingarna mellan svarta och vita delar av hushållstjänstsektorn. De lever i symbios och detta förhållande har inte förändrats på grund av RUT-avdragets införande”.
      Resonemanget kring införandet av RUT-avdraget bygger på felaktiga antaganden menar Gavanas:
      ”Vi låtsas fortfarande som om alla de människor som befinner sig som arbetskraft i den svarta marknaden inte finns och vi blundar för att efterfrågan på svarta hushållstjänster fortgår trots RUT-avdragets införande, säger Gavanas.”
      Till detta kommer frågan varför vi ska acceptera att privatpersoner som arbetsgivare inte betalar skatt, genom att möta fusket med subventioner?
      När det gäller äldre vet jag att det är många som har glädje av RUT och det är ett dåligt betyg åt kommunernas äldrevård att den upplevs som så krånglig och byråkratisk att man mycket hellre anställer någon själv. Det här tycker jag att vi ska ta till oss av och det finns ju också med i det förslag som S nu lägger i riksdagen att ha ett slags RUT riktat till äldre. Men vi ska också komma ihåg att inte alla äldre se sig ha råd att anlita städning via RUT. Många med låga inkomster tar istället hjälp av anhöriga. Här måste vi se till att alla äldre får rätt till den här tjänsten utan krångel.
      Till sist: Om du läser om Anna Gavanas’ rapport kommer du också se ett annat stort problem med städning i hemmen, nämligen stora risker för att människor utnyttjas och t. o. m. utsätts för sexuella trakasserier. Att säkerställa goda villkor för dem som arbetar i andras hem har alltid varit en stor och svår utmaning för arbetarrörelsen. Man lyckades egentligen aldrig organisera svenska hembiträden under det tidiga 1900-talet, och många tvingades till orimliga arbetsvillkor. Idag är det många som kommer direkt från andra länder för att jobba i människors hem Vi behöver en bra politik för att säkerställa att deras arbetsvillkor är rimliga och att subventioner inte går till dem som agerar dåliga arbetsgivare i sina egna hem.

  6. Christina Wahrolin

    Vilken bra artikel – tack-!

  7. Jan Olof, ingen dömer någon för att de anlitar en städfirma, frågan är om det skall skattefinansieras när andra inte har så att pengarna räcker månaden ut?
    Lena Sommestad är svaret som alla socialdemokrater väntat på tror jag. Frågan är om hon är den enda kvarvarande socialdemokraten i modern tid. Övriga verkar ha villat bort sig i borgardjungeln.
    Mvh från en Vänsterpartist som gärna sett Lena som S ordförande! Keep up the good work Lena!

  8. Mikael

    Problemet ligger i S klassificering av ”fina” jobb och ”ofina”. Det är inte ”fint” att jobba som städare, alltså ska ingen behöva göra det. Det tråkiga är att jobbet måste utföras. Och vem som utför ett fullt nödvändigt jobb kan väl inte spela nån roll i ett tillväxtsamhälle? RUT och ROT har även en fördelningspolitisk effekt. Det ger jobb till personer som kanske inte skulle haft jobb annars och det betalas med pengar från både staten och den ”rika” medelklassen. Och nog måste det vara effektivt ur samhällssynpunkt att den ”rika” medelklassfamiljen kan lägga mer tid på högkvalificerat arbete som genererar stora bidrag till BNP och tillväxt istället för att utföra obetalt arbete i hemmet? Som det är nu så utför ju kvinnor fortfarande mer arbete i hemmet än mannen och därför borde det minskade totala arbetet i hemmet tillfalla kvinnan till störst del. Dessutom så har det obetalda jobbet i hemmet förvandlats till betalt arbete i hemmet och bidrar till BNP till skillnad från tidigare. Till sist så har de flesta familjer där två personer jobbar faktiskt råd med dessa tjänster nu. De kanske inte prioriterar dem. Men råd har de. Slutsats, S är ute och cyklar. Tar ni bort detta så torskar ni valet.

    • M. E.

      Det är möjligt att S ser på sådana jobb som ofina. Vad som är säkert är i alla fall att S inte är vänster. Är man vänster vill man inte ha ett samhälle där det inte städas. Man inser att städning är nödvändigt på muséer till exempel. Dock ska arbetsvillkoren vara bra. Lönen ska vara bra. Det ska inte kännas som ett skitjobb, det ska inte vara ett skitjobb. Allas värdighet ska respekteras. Tyvärr finns det lågstatusyrken i våra samhällen. Detta är dock något som glädjer Alliansen. Och möjligen också S. För S är som sagt inte vänster (längre).

      I ett utopiskt samhälle kan man föreställa sig att städningen är något som alla hjälps åt med, i den grad man kan.

    • Mikael: Det tycks vara du som klassificerar jobb i fina och mindre fina. Medelklassfolk ska inte behöva syssla med nåt så banalt som städning, verkar du tycka, det får nån ur arbetarklassen ta på sig.
      Kritiken mot RUT har endast och uteslutande utgått från att det är orimligt att skattesubventionera i detta fall. Skattesubventionerar gör man för att det är bra för alla att något görs. I det här fallet är det bra bara för den som får subventionen. Jag är övertygad om att borgarna hade skrikit högt mot ett sånt här solklart fall av marknadsstörning om det inte vore för att just deras kärnväljare hade var de som drog nytta av det.

      • Mikael

        Nej. Jag tycker alla jobb är bra. S tycker att vissa jobb ska ingen behöva utföra mot betalning, det är bättre att nån (kvinnor) gör det utan betalning. Jag ser många fler fördelar än bara för den som få subventionen av vilka jag räknade upp några ovan. tex.

        1. Fördelningspolitisk
        2. Jobbskapande
        3. Frigöra mer tid till värdeskapande jobb
        4. Ökad jämställdhet
        5. Integration
        6. Självförverkligande hos de som startar nya företag inom dessa områden.

        Och er enda anledning att ta bort dessa positiva effekter är att det skulle gynna de rika. Och med rika menar ni 90% av Sveriges befolkning, eller de familjer där två personer jobbar. Det gynnnar alltså inte de 11.000+ personer som jobbar inom denna sektor, som förmodligen inte har kvalifikationer att få ett annat jobb? Det är dags att släppa sargen och erkänna att ni hade fel.

      • Mikael, jag citerar: ”Och nog måste det vara effektivt ur samhällssynpunkt att den ”rika” medelklassfamiljen kan lägga mer tid på högkvalificerat arbete som genererar stora bidrag till BNP och tillväxt istället för att utföra obetalt arbete i hemmet”. Finare och mindre fint, som sagt.

        Jag kan fina mig i att betala skatt om jag vet att det går till något som indirekt även jag har bruk för. T.ex. kan jag betala för skolan, för det är bra för hela ekonomin att folk är utbildade. Eller sjukvården, den kan även jag ha glädje av en dag, och det är långt mer kostnadseffektivt än att USAs väg med privata försäkringar. Men varför ska jag betala för att nån annan får städat hemma hos sig? Speciellt som denne någon har råd att betala för städningen själv, vilket han enligt all empirisk kunskap faktiskt har. Jag kunde lika gärna betala för hans whiskypimplande.

        Om städningen utförs hos en gamling som inte kan städa själv är det ok för mig, för även jag blir gammal en dag. Men nu dras på många håll hemtjänsten ner för att kommunerna inte har råd med den. Det är väl bättre att pengarna läggs där istället.

    • Kent Karlsson

      Så du vill slå ett slag för jämlikhet verkar det!? Bra, men då måste jag fråga dig på vad sätt jämlikheten ökar för kvinnor i allmänhet om en kvinna från andra sidan Östersjön städar åt svenska män och kvinnor?
      Denna importerade arbetskraft inom ROT och RUT-branschen får många gånger jobba här för både urusel lön och urusla arbetsförhållanden i övrigt! Det är kanske inget som oroar en RUT och Rot köpare men det har visade sig att detta förekommer, hur omfattande detta är vet kanske ingen!
      Företagen som utnyttjar detta ”skär guld med täljkniv”. De betalar en lön långt under svenskt avtal men debiterar köparen en kostnad baserad på på avtalsenlig lön varav alla skattebetalare ”betalar” 50% på totalsumman!
      Sen är frågan hur ”lönen” den importerade arbetskraften får beskattas då en del av dem vad jag förstår kommer hit via bemanningsföretagen i sina respektive hemländer, hur det skattemässigt fungerar vet jag inte riktigt. Kanske någon annan vet det!?
      Jag är verkligen högst tveksam till att RUT är som många förespråkare vill hävda någon ”vinstmaskin” för skattebetalarna om man tar med den importerade arbetskraften i beräkningarna då boende i Sverige går miste om dessa jobb och då självklart får någon form av arbetslöshetsersättning och då fortsätter att vara en ”utgiftspost för skattebetalarna!
      Hur många boende i Sverige som fått jobb tack vare RUT verkar det inte finnas någon oberoende utvärdering som kan visa.
      Allt vi får veta är uppgifter från arbetsgivarsidan, (Almega) som ju är en partsinlaga och gissningar från regeringshållet med högst varierande siffror! Man kan väl säga att trovärdigheten från dessa håll är högst tveksam!

      I Danmark infördes RUT 97 och man fann snabbt att det blev en förlust-affär för skattebetalarna. Skattemedel ”rann” ut från den gemensamma skattkistan och man förändrade det till ungefär det Socialdemokraterna nu vill, nämligen att endast pensionärer och sjuka kan utnyttja det!

      • U_M

        I Danmark har det också varit omfattande problem med rena bluffakturor och pengatvätt, dvs att till exempel oseriösa städföretag med skickar in fakturor för andra inkomster (typ intäkter från knark och prostitution) som de tvättar på detta sätt. Inte nog med att det är ett smidigt sätt att tvätta pengar på, dessutom fördubblar staten pengarna.

        Men det kan väl aldrig hända i Sverige.

    • Chris B

      Vem som utför ett fullt nödvändigt jobb spelar ingen roll skriver du. Samtidigt vill du frigöra tid för de som köper skattesubventionerad städning så att de kan utföra högkvalificerat arbete. Det verkar alltså i allra högsta grad spela roll. Den som utför högkvalificerat arbete skall inte behöva befatta sig med annat nödvändigt arbete. Vore det inte bättre, mer jämlikt och rättvist om vi istället gjorde det möjligt för den som inte utför högkvalificerat arbete att faktiskt också utföra ”högkvalificerat arbete”, dvs. satsa pengar på utbildning. Då kan fler dela på de högkvalificerade jobben och därmed få lite mer tid över till att ta hand om sin egen skit och uppfostra sina barn. Vore det inte bra? Du delar in jobb i fina ”högkvalificerade jobb,” vilka du uppenbarligen anser att bidrar mer till produktionen och därmed är lite bättre, och andra ofina jobb. Ett avskaffande av RUT skulle innebära en lika värdering av de jobb du tycker är fina och andra jobb t.ex. städjobb. Det i sig skulle innebära en större jämlikhet eftersom alla jobb skulle behandlas lika.

    • lassethn

      Det allenarådande marknaden har väl redan avgjort att städning är ett ”ofint” jobb eftersom det är så taskigt betalt.

  9. Erik Winnfors Wannberg

    Som småföretagare sedan 20 år har jag stora problem med RUT ur ett företagarperspektiv. RUT gör att tjänster som är så dyra att kunderna inte vill betala för dem får stimulans. Alltså skapas en permanent helt konstgjord marknad med företag som har en för dålig affärsidé för att klara sig på egen hand.

    Här finns en stor skillnad mot hur t ex ROT-avdraget använts tidigare – för att stimulera en befintlig marknad och överbrygga lågkonjunkturer, att hjälpa i grunden friska företag att övervintra.

    De företag som bygger sin verksamhet kring RUT är ju fullkomligt chanslösa om staten ändrar avdragsreglerna. Det är för dåliga företag helt enkelt.

    • lenasommestad

      Detta är en viktig kommentar.
      En fråga som måste ställas är också varför betalningsviljan är så låg för hushållsnära tjänster.
      Även i hushåll med mycket hög disponibel inkomst väljer många att anställa svart för hushållsnära tjänster. Detta är en tjänst som man vill ha men bara till subventionerat pris.

  10. kerstin westergren

    Pratade just med en kollega, ensamförsörjande, 1barn, inom äldreomsorgen, det hon sa bekräftar bara alltför väl vad du skriver.
    1. Hon går på ett schema som gör att hon under en helg jobbar 28 tim, 2 tim ledighet mitt över dagen, så tidig morgon och sen kväll.
    2. Ingen barnomsorg finns över helg eller kvällstid efter 18.
    3. Hon tjänar ca 20.000 och har absolut inte råd att anlita RUT
    Slutsatsen hon drog var att ; jag får ta ut semester i helgen.
    Det är verkligheten för en anställd inom äldreomsorgen idag.
    För att ytterligare visa på absurditeter i arbetslivet idag så är det också så att hon arbetar med mer eller mindre dementa ”gamlingar” men man utreder inte de gamlas demens för om det visar sig att de är dementa ”på papperet” så måste man införa en viss bemanning för att säkerställa kvaliten i vården och det ”har inte kommunen pengar till”

  11. Pingback: En sjukdom ifrån fattigdom och förnedring « Ett hjärta RÖTT

  12. Vilka ska jobba där? Sjuka? Unga arbetslösa? Flyktingar? Ensamkommande? För mot vilken lön? Socialbidrag?

    Temporära jobb? Slit och släng jobb?

  13. Pingback: Bidragstagare eller bidragsföretagare? En tuff frågeställning för allt fler… | LO Bloggen

  14. Pingback: Skuggbudget kan ge fart åt jämställdhetspolitiken | Lena Sommestad

  15. Pingback: Research livspusslet–en omtumlande historia - Södertörns Lärcentra

  16. Pingback: Research livspusslet–en omtumlande historia - ordförrådet nilspettersson.net

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s