Radioprogrammet Medierna gjorde igår en tänkvärd granskning av årets valrörelse. Så här sammanfattas den på programmets hemsida:
”Innehållslös valbevakning gynnar regeringen
Väljarbarometrar och opinionsmätningar duggar tätt i årets val och mycket av valbevakningen handlar om spelet, opinionssiffror och pseudogranskningar där journalisterna själva hamnar i fokus. Det här ger väljarna en sämre bild av alternativen – men i år har det dessutom lett till att medierna tydligt gynnar ena sidan, nämligen alliansregeringen, och missgynnar den rödgröna oppositionen. Det säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet som har granskat mediebevakningen av valrörelserna sedan 1998. För tidigare valrörelser är det lätt att se vilken som varit huvudfrågan – men i år finns inte någon sådan, anser han. Och så får vi höra några av de mest erfarna utländska korrespondenterna i Sverige ge sin bild av årets valrörelse – även där finns det ett kritiskt perspektiv.”
Analysen bekräftas i mina morgontidningar, DN och SvD. Där fortsätter presentationer och analyser av opinonen och spelet: Alliansen drygar ut försprånget, LO-medlemmar gillar Reinfeldt, ”6 nycklar till vinst”, Snackometern… DN toppar med analysen ”Så påverkar valet din plånbok”. Ledarskribenter tar ut en borgerlig seger i förskott med rubriker som ”Slutet på en epok” (DN) och bild på jublande borgerliga partiledare (SvD).
Glädjande nog finns det också några försök att skildra den problembild som ska lösas, som arbetslösheten. SvD försöker också analysera vad som skiljer blocken åt i artiklarna ”Så vill blocken bygga Sverige” och ”Jobblinjerna går emot varandra”.
Men var finns den undersökande journalistiken och den djupare analysen av framtidsalternativen? Alliansregeringen har lanserat en ny samhällsmodell, som baseras på idén om att ökade inkomstskillnader ska skapa jobb och tillväxt. Regeringen har också initierat en omfattande privatisering av offentlig verksamhet. De självklara frågorna borde vara: ger ökade inkomstskillnader och privatisering de resultat som regeringen hävdar? Hur påverkas människors liv? Hur påverkas samhället? Vilka idéer om tillväxt och välfärd bär upp den röd-gröna koalitionens alternativ? Sådana analyser finns att läsa t.ex. i Marika Lindgren Åsbrinks utmärkta blogg Storstad, men i sedvanlig media lyser de nästan helt med sin frånvaro. Det är en tragedi för demokratin i ett land, som under decennier har präglats av initierad samhällsdebatt och en omsorgsfull, kunskapsbaserad reformpolitik.
Lena Sommestad 
Ping: Per Altenberg – ett liberalare Sverige » Blog Archive » Fem punkter för ett bättre Sverige
Ping: Tweets that mention Innehållslös valbevakning gynnar regeringen « Lena Sommestad -- Topsy.com
Kanske är det mediernas fel, eller så är alla väldigt trötta på Sahlin och Östros. De har hackat och gnällt och politiserat precis allt under 4 år. De har bjudit in kommunisterna och de visar total oenighet i alla viktiga frågor. På energiområdet styrs de av MP som anser att man kan växla kärnkraften mot vindsnurror på 15 år (då våra verk måste tas ur bruk).
En djupare analys av långsiktighet och framtid skulle nog inte rädda de rödgröna. Sorry.
En mer seriös debatt om privatisering av statliga företag och monopol vore önskvärd. Även hos oss blå väljare finns en känsla av att en del sker av rent ideologiska skäl, utan en seriös analys av följderna.
När Bilprovningen gick ut och meddelade att de tänkte chockhöja avgifterna om de blev utsatta för konkurens borde detta ha lett till en djupare debatt om varför. Är det verkligen sannolikt att vi skulle haft rejält billigare livsmedel om vi bara tillåtit Konsum? Bättre service? Öppet vard. 10-16. Mer information om detaljerna och reglerna för bilbesiktningsföretag hade varit bra om man levererat. Nu bygger folks oro på just bristande information.
Att kunna handla alvedon på en lördag var uteslutet för en stor del av sveriges befolkning under monopolet. I Alunda (mellan Östhammar och Uppsala) var närmaste Alvedonbutik sjukhuset i Uppsala, 4 mil bor, från fredag kl.17 till måndag kl.10. I veckorna behövde man bara åka till Gimo, 15 km bort. Var det rättvisa? Service? Vad medborgarna ville ha? Om alvedonen blir 20% dyrare nu på ICA så är det i alla fall billigare än att åka till Gimo. (S) har dock lovat att återställa Sovjetmodellen om de vinner.
Ska man sälja något måste man samtidigt se till att marknaden är avreglerad och att konkurens är möjlig. Att sälja ut och låta en privat aktör agera i ett monopol, Sthlm Energi – Fortum, är höjden av dumhet. Några politiker måste ha blivit gynnade i den kuppen… På fjärrvärmeområdet är möjligheterna för konkurens av många skäl avlägsna och då bör kommunderna behålla ägandet, även om det i teorin inte sker på det mest effektiva sättet. Att få rätt pris vid sådana utförsäljningar har visat sig vara omöjligt.
Att säga att Alliansens samhällsmodell bygger på ökade klyftor är partifloskler. I sverige låter vi de allra rikaste vara men beskattar istället vanliga ingenjörer och forskare så hårt det bara går. Detta måste vi ändra på för att på lång sikt trygga försörjningen av spetskompetens. Vill man minska ”sin klyfta” så är det gratis att utbilda sig i sverige. Man behöver bara leva på vatten och bröd i 5 år och plugga. Det är ett val man gör. Och man kan välja det oavsett ålder, nästan. Men varför skulle en metallarbetare välja att vidareutbilda sig om han eller hon inte får något för det?
Roligt att vi är eniga om att det behövs en mer seriös analys av vad privatiseringar kan ge och hur de bör gå till. I vissa fall kan det ju vara vettigt att avreglera och försöka skapa konkurrens, i andra fall fungerar det inte. Fjärrvärmen som du nämner är ett exempel på en ogenomtänkt avreglering. Här finns inte förutsättningar för konkurrens. Jag har själv jobbat som VD för branschföreningen Svensk Fjärrvärme under några år och försökt bidra konstruktivt till att stärka kundernas ställning på denna marknad, som består av naturliga fjärrvärmemonopol i begränsad konkurrens med andra alternativ, som värmepumpar och pelletspannor. Avregleringen av fjärrvärmen har nog inte i första hand gynnat några politiker, men däremot energibolagen.
Du har rätt i att apoteksservice behövs på fler ställen och med mer generösa öppet-tider. Här finns det dock skäl att snarast kritisera dem som har ställt skarpa krav på kostnadseffektivitet och låga kostnader när det gäller Apoteksbolaget. Alltför ofta ställs helt orimliga krav på kostnadseffektivitet på offentligt styrd verksamhet. När servicen sedan blir för dålig anses lösningen vara privatisering, till långt högre kostnad. Men till högre kostnad hade ju också Apoteksbolaget kunna hålla service i Alunda. Jag ser nu en liknande utveckling i vården. Först ställs stenhårda sparkrav på vårdcentralerna. Sen säger man att det behövs privata alternativ för att få bättre service.
Min uppfattning är att varje verksamhet måste prövas för sig. Det finns två sätt att hålla nere kostnader: stordriftsfördelar och konkurrens. Här måste man noga analysera vilka förutsättningar som finns för stordrift respektive konkurrens i olika verksamheter.
Valet att avreglera kan också bero på verksamhetens karaktär. I vissa fall kan långsiktighet och leveranssäkerhet vara viktigare än att pressa priset. Det gäller t.ex. kollektivtrafik. Andra verksamheter är så berorende av många människors insatser att det är orimligt att enbart den private entreprenören ska kunna tillgodogöra sig vinsten. Det gäller t.ex. skolan, där resultaten inte bara beror på hur bra skolan är utan också vilka elever skolan har och vad föräldrar och andra anhöriga bidrar med. Ytterligare andra verksamheter kan vara svåra att privatisera därför att de producerar kollektiva nyttigheter, som t.ex. social tillit eller folkhälsa. Det som upprör mig i dagens svenska debatt är att privatisering och konkurrens nästan alltid anses vara en optimal lösning, trots att man inte har analyserat den specifika marknad eller den specifika produkt som avregleringen gäller.
När det gäller utbildning och lön är jag inte helt enig med dig. Utbildning är inte bara ett offer till priset av vatten och bröd, utan också en förmån. De flesta välutbildade kan glädja sig åt spännande och intressanta jobb. Man behöver inte tjäna mångdubbelt vad en metallarbetare gör för att tycka att utbildning är värt priset.
Skatten är hög i Sverige därför att i stort sett alla våra förmåner är inbakade i skatten. Det gör Sverige speciellt. I många länder betalar man långt mer för välfärden, men i form av t.ex. försäkringar. Jag ser ingen förde i det. Genom att den svenska välfärdsstaten sprider risken över alla medborgare, har de flesta av oss stor trygghet till låg kostnad. Ingen frågar heller om du har varit sjuk tidigare, om du röker eller hoppar fallskärm. Vi har råd att försäkra alla. Den som en gång har nekats försäkring på grund av sjukdom vet hur det känns. Inget vidare.
Du påstår att ”Att kunna handla alvedon på en lördag var uteslutet för en stor del av sveriges befolkning under monopolet”-
Jag vet inte hur du tagit reda på det, men jag bor ute i landet och har aldrig haft problem med att handla receptfria läkemedel via apoteksombudet i den lokala butiken, öppet 9-21 varje dag.
Apoteket på orten är numera privatiserat, så för att köpa vissa mediciner, måste åka bil ca 2 mil. För min del, var det faktiskt bättre förr.
Nja, innehållslösheten kanske gynnar regeringen, men också de röd-gröna.
Och missgynnar ideburen politik.
I den mån ideer finns iom riksdagspartierna är de mycket undanskymda. Menar jag.
Läs detta:
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2010/09/en-medialogisk-valrorelse-eller-varfor.html
Ping: Jobbpolitik bortom slagorden « Storstad
Ping: Valrörelse called Malice « Jävla Jenny
Än är det några dagar kvar.
Om de rödgröna kunde:
* Avkoda nyspråket; ”jobbskatteavdrag”, ”utanförskapet” bättre än som sker.
* Försöka formulera problemen själva och inte överlåta problemformuleringsprivilegiet till alliansen.
* Fronta med lite fler personer (väldigt mycket arg Östros i rutan…)
* Uttrycka visionerna om en rödgrön politik bättre – nu är intrycket att det är en nödvändig kompromiss för att ha något att matcha mot alliansen, alltså en defensiv hållning.
* Höra Ohly slutgiltigt säga att han ångrar alla år han var klassisk kommunist och att han numera är benhård demokrat.
…så kan det finnas hopp.
Att även du skulle börja skylla ifrån dig. Jag har alltid hållit dig som en intellektuell sosse som förtjänar respekt. Men här talar du som en självgod tonåring som just förlorat en fotbollsmatch. Som mogen politiker måste man istället fråga sig vad man gjort för fel för att inte ha nått ut. Ni förlorar för att ni inte är tillräckligt duktiga. Punkt. No excuses.
Vad gäller ökade skillnader i inkomst så tror jag knappast att det är ett självändamål för regeringen. Två saker här:
1. Att företag inte vill anställa beror till stor del på vad de får och vad det kostar. Det måste kännas värt för en företagare att anställa. Om kostnaden är högre än man är beredd att betala så blir det inget. Det vet du själv när du står i en saluhall och ska köpa äpplen. De kanske kostar 39kr kilot, men du vill bara betala 19kr. Annars köper du hellre apelsiner.
2. Klyftor är bara av ondo om de som har det sämst har det riktigt dåligt. Om de som har det sämst faktiskt kan känna sig lyckliga och leva helt OK liv, så blir de inte arga på ”de som skor sig”, det blir inga uppror eller Ådalen 31. Som Schwarzenegger en gång sa, 100 miljoner eller 200 miljoner för en film gör ingen större skillnad.
Men det måste till en känsla hos människor att det är värt en extra ansträngning. Det måste till en känsla hos arbetsgivaren att det är faktiskt värt att ta in en till här.
Som jag noterade i mitt blogginlägg kan politiska kampanjer lyckas trots hårt motstånd. Ett exempel är kampanjen för ett nej till EMU, där kloka argument segrade trots att Ja-sidan kunde mobilisera långt större personella och finansiella resurser.
Men att framgång är möjlig trots personellt och finansiellt underläge betyder inte att medial makt eller finansiella resurser inte har betydelse eller inte får diskuteras. Att påstå att någon skyller ifrån sig är ett enkelt standardargument som var och en lätt kan ta till för att slippa en sakfråga, som känns obekväm.
Om medial och finansiell makt inte skulle spela roll för politisk framgång, varför skulle så mycket satsas på valkampanjer? Och varför skulle tidningsägande vara en så strategisk resurs? Jag anser att såväl egen kapacitet som omvärldsfaktorer har betydelse för politisk framgång. Analysen i Medierna intressant alldeles oberoende av slutsatsen om vilken politisk sida som gynnas eller missgynnas, eftersom den pekar på att den politiska journalistiken är på väg att förändras på ett djupgående sätt. Detta kan få stora konsekvenser för den svenska demokratin.
— Vad anställningar beträffar är det vissa anställningar som inte bör bli av. Det är sådana anställningar där den som arbetar inte får skäligt betalt.
— När det gäller inkomstklyftor i samhället finns det en omfattande forskning som visar att stora ekonomiska skillnader har negativa effekter på social tillit, även om de fattiga inte lever i misär. Få faktorer har så starkt samband med jämlik inkomstfördelning som just social tillit.
Nu är du där igen och ska peta. ”Sådana anställningar som inte ger skäligt betalt”.
För det första vem bestämmer vad som är skäligt? Antagligen en elitsosse som aldrig har varit ute i verkligheten. Eller gör arbetsgivare och den anställde det gemensamt genom diskussion och förhandling, så att båda blir nöjda?
För det andra, är det bättre att de ligger hemma och kollar på Oprah hela dagarna än jobbar och tillför något till samhället?
Nej just det enligt socialismen bidrar ju alla till samhället oavsett om man ligger hemma eller går till jobbet..
Ping: Reinfeldts demagogi – att ljuga genom att påstå | Nemokrati
Ping: Högerpopulismen – Moderat riksdagskvinna bloggar ”Arbete ger frihet” | Nemokrati