Driftsform spelar roll, och regelverk kan ändras

Ledande socialdemokrater har under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ett huvudargument har varit att driftsform överhuvudtaget inte spelar roll (t.ex. sex socialdemokratiska kommunpolitiker i DN 30 juli 2009 i polemik med Carin Jämtin som argumenterade för begränsningar i vinstuttaget, DN 28 juli 2009). Att införa bestämmelser som begränsar möjlighet till vinstuttag i i offentligt finansierad verksamhet har betecknats som både felaktigt och verkningslöst. ”Ett vinstförbud kommer bara att leda till att skolor antingen drivs av kommuner eller av stora friskolekoncerner som har ekonomiskt och juridiskt kunnande för att kringgå ett förbud mot vinst.”

Eftersom privata företag redan finns i välfärdssektorn vore det därtill ren konfiskation att ändra regelverken, argumenterar Kjell-Olof Feldt (DN 4 augusti 2009), också i polemik med Carin Jämtin:

”Om partikongressen följer Jämtins linje skulle dessa medborgare få beskedet att en socialdemokratiskt styrd stat ska beröva dem möjligheten att återfå det kapital de satsat och byggt upp. Eller i varje fall godtyckligt avgöra hur många år det kommer att ta. De entreprenörer, som efter fullgjort arbetsliv vill sälja sina företag skulle bara kunna göra det med stora förluster, om det huvud taget går. Det skulle bara vara alltför lätt att kalla detta konfiskation av enskild egendom. Och samma öde skulle drabba många privata vårdföretag.”

Idag kan DN berätta att vårdföretaget Carema har lyckats pressa upp sin avkastning på eget kapital till 33 procent på några år (Caremas ökande vinster hamnade i skatteparadis). Intresset för att trolla bort vinsterna tycks vara lika stort i den nyligen privatiserade – men offentligt beroende – apotekssektorn (Riskkapitalister vill ha hjälp av staten). För riskkapitalbolaget  3i tog det inte något fullgjort arbetsliv för entreprenörerna att bygga upp företaget Carema, enligt DN.  Man tjänade sex miljarder på några år. Vad har de socialdemokratiska förespråkarna för vinst i välfärden att säga idag? Är ni fortfarande övertygade om att driftsformen inte spelar roll?

Jag hoppas att vi inom socialdemokraterna ska kunna enas om två viktiga slutatser: 1) Driftsform spelar roll. 2) Det är möjligt att ändra i de regelverk, som tillåter vinstdrivande bolag inom vård, omsorg och skola.

Socialdemokraternas oförmåga att klart ta ställning mot vinstintressen i vård och skola har varit förödande. Genom att Socialdemokraterna inte tydligt och med väl underbyggda argument har kunnat motverka kommersialiseringen, har den kommit att uppfattas som självklar och legitim. Något som alla stora partier accepterar måste väl vara OK?

Jag hoppas att såväl forskare som journalister fortsätter att analysera vad vinstintressen i vården kan leda till, och vilka risker som systemet rymmer. Ett område som är värt närmare granskning är den omfattande lobbying, som har bedrivits av välfärdsföretagen i syfte att övertyga oss politiker om vinstmodellens fördelar. Sällan har politiska beslut på Socialdemokratiska kongresser eller i svensk riksdag haft större betydelse för enskilda entreprenörer. Hela branschers framtid, och gigantiska vinstmöjligheter, står på spel.

Mer bloggat: Så dränerar man staten på skattepengar, Dagens ArenaHögbergs tankar om vikten av att återknyta till Sociademokraternas kriskommission. Det är alldeles rätt! Nytt söndag 13 november: Intervju med Marta Szebehely, reportage i Dagens Arena; Alliansfritt Sverige. Håkan Juholt om bl.a. äldreomsorgen i DN. Kommentarer: President of Galaxy.

67 kommentarer

Under Uncategorized

67 svar till “Driftsform spelar roll, och regelverk kan ändras

  1. Ellis Wohlner

    så här logiskt och uppenbart; varför har vissa så svårt att inse detta?!

  2. Det säger sig självt att människor inte vill se skattepengarna flyta ut ur landet. men folk måste få veta att detta är konsekvensen av nuvarande system. Om högern slår blå dunster så måste vi vara tydliga. Vi måste säga att vi värnar om svenska skattemedel, att vi ser till att täppa igen hålen. Skattemedel ska användas till vår allmänna välfärd inte gå till utlänska bolag.

  3. Lars-Erik Händelin

    Helt riktigt Lena!
    I en vidare kontext är frågan mycket viktig, inte minst för en socialdemokrati som ytligt sett verkar ha alla chanser att vinna debatten med borgerligheten, men tappar fart eftersom man själv varit en del av den förändring man då ska kritisera. Man kan fråga sig vad alla valanalyser givit, rättning in i mittfåran bland alla andra borgerliga som vill ha den förmögna medelklassens röster verkar ha varit vägledande. När kräftgångens orsaker egentligen ligger i sådan öppen dager, anpassning till marknadsliberala teorier och praktik i en marknadsliberal kristid. Så uppenbar för alla som inte enbart har den omedelbara makten för ögonen.

  4. Socialdemokratins Canossavandring är nödvändig för att åter bli ett trovärdigt alternativ och därmed återvinna väljarnas förtroende. Men vandringen är smärtsam. Partiet har internt delats i olika läger. Runt ledande personer har samlats för många ja-sägare. De som inte velat inordna sig i det nyliberala racet har mötts av stor arrogans och bemötts som konservativa bakåtsträvare. Många har gjort karriär på denna medelklassiga ”förnyelse”. Jag följer dina modiga inlägg Lena – med bultande hjärta.

  5. Dan

    Jag ser fram emot när du Lena S som representant för statsapparaten tvångslikviderar de små privata apoteken som drivs främst av kvinnor. Naturligtvis kommer du inte göra det själv utan skicka fram någon annan. Oj,kände visst en doft av sovjet..hur kunde komma sig?? Heder åt Kjell-Olof Feldt.

    • Du Dan är en utmärkt illustration till hur hårt diskussionen inom S måste bli innan en ny politik kan formas. Kompromisser är svåra att finna. Kjell-Olof Feldt är ett typexempel på en hedervärd S-politiker som drogs med – och vågade ta täten – in i nyliberalismen, som vore den en radikal förnyelse. Det var dessutom en ”förnyelse” uppifrån, vilket aldrig är bra.

      • Dan

        Ja jag respekterar verkligen Feldt. Han erkände de fatala misstag som gjordes på 70- och 80 talen. Han erkände att det var en vansinnig politik med ständiga devalveringar och chockhöjt skattetryck. Vi tappade från plats 4 till 17 i välfärdsligan. Här sitter dagligen gamla gråsossar(är du en av dom?) som drömmer sig tillbaka till den tiden. Sorgligt och ofattbart hur man vill ha tillbaka det där. Senaste 20 åren har ju varit en otroligt uppryckning. Både socialdemokratiska och borgliga regeringar har tagit ansvar och besinnat sig. Därför är vårat läge så bra nu.

      • BM

        @dan
        Feldt har inte erkänt att politiken med fast växelkurs var fel trots att den ledde Sverige in i den värsta krisen på 70 år. Den ”utmärkte” Feldt var också Euro förespråkare. Nej de som räddat Sverige är Soros som knäckte den fasta växelkursen 1992 och vi som såg till att det blev nej till Euron. Hur röstade du Dan?

    • BM

      Betalar vi skatt för att gynna företag eller för att få välfärd?
      Självklart det senare. Folkets väl före riskkapitalisterna i välfärdssektorn!

  6. J

    Bedrövelse måste övervinnas.

    Lena Sommestad skriver klart och tydligt utifrån sin tes att politik måste vara kunskapsbaserad, och självfallet är det så att driftsformen spelar roll. De kriterier som används för att avgöra om något är framgångsrikt påverkar vad som beslutas och utförs inom en verksamhet.

    Jag har letat rätt på och läst essän ”Ljus över landet”, som Lena skrivit tillsammans med sin man. Vad jag kan förstå är det främst Lena som där pläderar för att forskning inom framförallt humanistiska discipliner bör utgöra en grundbult för socialdemokratisk politik. Nu cirka 20 år senare är det samma tanke som anpassad till dagens situation syns på bloggen. Min bedömning är att Lena Sommestad är att lita på.

    Men man måste också vara noggrann med detaljerna. I bloggposten benämner du de sex, inte alltför gamla, (s)-partisterna, vilka underteckat artikeln i DN, som kommunalråd. Läser man noga är det endast två som möjligen kan göra anspråk på den titeln. Eftersom bägge ingick i respektive kommuns dåvarande opposition benämner de sig själva oppositionsråd.

    Slarvar man med fakta och historien kan man hamna i den fålla där de Nya Moderaterna trampar omkring. Häromsistens trampade nymoderaterna rejält fel när de i sitt energiska propagandanit på ett farsartat sätt försökte skriva (om?) historien om den allmänna rösträttens framväxt.

    För den som på internet söker på den exakta frasen ”om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den en sanning” kommer sökmotorerna att raskt leta fram vem som eventuellt är förebild i nymoderaternas försök att beskriva och förklara den verklighet vi lever i. Då kan man slås av insikten att prefixet ”ny” i nymoderaterna kanske är samma ”ny” som återfinns i nyspråk, ny demokrati, nysvenskar, nyliberaler, nyfascister etc.. Innebörden av ordet nyspråk kan Google omedelbart leta fram för den som vill veta.

    Den enkla slutsatsen blir: Bedrövelse måste övervinnas.

    • lenasommestad

      Tack för din kommentar, och inte minst för att du påpekar vikten av att aldrig slarva med fakta. Du har alldeles rätt; de sex socialdemokratiska politiker som skrev den debattartikel som jag refererar till var alla kommunpolitiker och inte kommunalråd, och så presenterades de också i ingressen till artikeln. Nu är det rättat i bloggposten också.

  7. ”tvångslikviderar de små privata apoteken som drivs främst av kvinnor” … ojoj, det är så man måste gråta, huuuur kan man vara så elak … mot så kallade riskkapitalbolag som inte alls drivs av några fattiga idealistiska kvinnor utan helt andra individer. Har man kunnat förstatliga apoteken tidigare så kan man göra det igen.

    Är det inte helt enkelt så att marknadsliberalerna målat in sig i ett hörn och blivit rädda: går man med på att en privatisering är dålig kanske man måste gå med på nästa, och nästa, och vem vet var det kan sluta? I ett effektivt folkägt näringsliv utan ”riskkapitalister” som snyltar på statskassan kanske?

  8. Mikael

    Skönt att både borgerliga och vänsterriktade politiker är överens om att strypa utflödet till skatteparadis. Som jag ser det är det ganska enkelt, bara att göra ränteutgifter och/eller utdelningar till utlandet icke avdragsgilla, eller sätta en schablon varje år på hur stora ränteutgifter som är avdragsgilla. Det kanske inte är så bara, men några duktiga nationalekonomer borde kunna fundera ut nåt.

    Nummer två är att ställa högre krav på inköpare/upphandlare i kommunerna så att vettiga avtal skrivs, där kvalitetsklausuler är hårt stipulerade med kännbara viten ifall de inte efterlevs. Alternativt skriva en lag om hur vård av medmänniskor ska utföras, vet inte om det finns någon sån idag. Detta skulle ju då gälla både statliga och privata verksamheter.

    Jag känner mig fortfarande inte överbevisad om att driftsformen spelar roll. Instinkten säger dock att det borde vara bättre att driva allt i privat regi.

    • U_M

      Ibland är instinkt inget annat än omedveten förförståelse. Varför skulle det inom rimligt objektiva ramar vara bättre med vinst inom offentligt finansierad verksamhet?

      Man skulle kunna se vinsten som en variabel skatt de som arbetar i ett företag betalar till ägaren för att få arbeta och få en någorlunda förutsägbar inkomst. Räcker det inte med den den löneskatt och de arbetsgivaravgifter de anställda redan betalar?

    • Kuno

      ”Nummer två är att ställa högre krav på inköpare/upphandlare i kommunerna så att vettiga avtal skrivs, där kvalitetsklausuler är hårt stipulerade med kännbara viten ifall de inte efterlevs.”

      Nu sker ju inte upphandling i alla de skattefinansierade områdena. Inom t.ex. skola råder i det närmsta fri etableringsrätt. Där sysslar man inte med upphandling.

      I de områden där man sysslar med avtalsskrivning och uppföljning av avtal är det mycket kostsamt och komplicerat, och än mer kostsamt och komplicerat blir det när man skall försöka täcka upp alla upptänkliga scenarier. Vem/vilka skall betala den ökade kostnaden? Skattebetalarna?

      Vitesutdömande, om avtal inte följs, blir väl en rättssak. Och med det följer rättegångskostnader. Beroende på storleken på det ”kännbara vitet” lär nog motparten var intresserad av att ha så bra jurister som möjligt.
      Det är alltså inte alls säkert vad utgången blir vid en tvist. Och om då en kommun förlorar den tvisten blir det givetvis återigen skattebetalarna som får betala, utan att egentligen få något för skattepengarna.

      Istället är risken stor att man låter bli att driva det man från kommunhåll ser som avtalsbrott, eftersom det kan bli väldigt dyrt om man förlorar målet.

  9. Dan

    Håller med dig Mikael. Det är utflödet till skatteparadis som är problemet,inte att hårt arbetande kvinnor i vårdsektorn får möjlighet att styra sin egen verksamhet. Det har dock skett vissa framsteg de senaste åren. Schweiz och Lichtenstein mfl samarbetar numera med EU och många utlandssvenskar hör av sig till skattemyndigheten och vill slutligen göra rätt för sig.

    • BM

      Tycker man om Vinstintressen i välfärden får man nog lov att acceptera att de också vill ha låg skatt. Sådan är kapitalismen. Problemet är att profiterna som bygger på en undermålig produkt. På en privat marknad skulle dessa företag slås ut men nu kan de göra profit i en skyddad välfärdsektor. Nej ut med de bortklemade välfärdsprofitörerna. Privata företag ska hålla sig till privata marknader där det är riktig konkurrens. Förr kunde företagarna vara stolta över att vara samhällsnyttiga. Nu har Svenskt Näringliv blivit en lobby för välfärdsbörsbolag som inte klarar sig utan att matas med skattemiljarder!

    • Sara S

      ” Det är utflödet till skatteparadis som är problemet,inte att hårt arbetande kvinnor i vårdsektorn får möjlighet att styra sin egen verksamhet”

      Amen kom igen! Du vet mycket väl att privatiseringarna till +90% inte innebär att de anställda får möjlighet att driva sin egen verksamhet. Det innebär att kapitalistiska företag tar över marknaden. Och vad beträffar de anställda så får de sällan det bättre, utan mer arbetsbelastning och munkavel så att de inte kan rapportera om missförhållandena.

      Men ändå använder du, liksom Alliansens företrädare, den kooperativa modellen som argument för privatiseringar. Och jag håller med, kooperativ är bra. Att de anställda får möjlighet att styra sin egen verksamhet är bra.

      Men lägg då istället förslag på att demokratisera den offentliga sektorn. Och ändra villkoren vad beträffar regler och skatter så att det blir extra gynnamt att driva privat verksamhet i kooperativ form.

  10. Maths

    Att socialdemokrater har kunnat acceptera vinster på skattepengar inom skola, vård och omsorg är en skam! Det visar bara än en gång att nyliberalismen även tog över SAP under mitten på 80-talet. Och Kjell-Olof von Feldt är en av landets största nyliberaler. Så att han vill se vinstintressen, inom områden som folk på vänsterkanten vill freda mot sånt, är inte förvånande.

    Vi har sett allt för många exempel på hur skattepengar hamnar fel. Är det inte dags att ni riktiga sossar ställer er upp och utnyttjar den här situationen? Jag kan inte se att det blir bättre skola, vård och omsorg för att någon tar skattepengar till något skatteparadis istället för att lägga pengarna där de ska vara: inom den verksamhet den ska finansiera.

  11. Uppenbarligen är historierna om den undermåliga gemensamt drivna välfärden på 70 och 80 talen myter, som så mycket annat. Detta mot bakgrund av hur illa det verkar fungera i de vinstdrivna verksamheterna. Privat drivna verksamheter var alltså inte lösningen på den påstått dåligt skötta offentliga sektorn.
    Man reagerar på påståendena i kommentarerna att vårdpersonal fått bättre inflytande i arbetet, dom har ju inte ens meddelarskydd.

    Frågan nu från en som var med i paritet på 90-talet och slogs emot vinstintressena när de började dyka upp. Hur kunde de ta över, K-O Feldt har tydligen ett finger med i det spelet.
    På den tiden var brukarinflytande en stor fråga, den hörs inte alls idag. Då arbetades det med att ta fram modeller för att öka brukarinflytandet. Likaså jobbade vi med olika projekt för att stärka personalens kunskap och inflytande.
    Allt detta försvann först i de stora besparingarna på 90-talet. På 2000-talet har de tydligen försvunnit med det privata bolagens vinster till skatteparadisen.

    Konklusionen blir alltså att de gemensamt drivna verksamheterna visst måste gå att göra både effektiva och värdiga. Man har ju 33% mer resurser att använda (åtminstone jämfört med Carema). Alltså varför vågar ingen i partiet sätta ner foten efter 20 års misslyckande på detta område. Du Lena Sommestad skriver ju åtminstone detta mellan raderna men vågar inte säga det rakt ut.

    Det är alltså dags att sluta experimentera med våra barns framtid och våra föräldrars väl. Dags att sätta ner foten, vi måste förklara för människorna att deras politiker blivit lurade av kapitalisterna. Det blir inte lätt men måste gå.

    • Kerstin Eldh

      ”modeller för att öka brukarinflytande”. _ ”olika projekt för att stärka personalens kunskap och inflytande.” skriver Björn Brohmèe. Varför talar ingen om den norska Trondheimsmodellen som lär tillämpa just detta. Aron Etzler skrev för några år sedan en bok om det som hette just Trondheimsmodellen. Arbeiderpartiets valresultat i Trondheim pekar på att modellen är framgångsrik. Likaså lär Arbeiderpartiet ha tillämpat denna modell i Fredriksstad med gott valresultat som följd.

  12. Dessvärre är det inte bara ägarformen som betyder något utan också det mål som sätts i verksamheten. Tyvärr tvingas offentliga verksamheter idag arbeta SOM OM de vore privata och i första hand tänka på pengar. Vilket är förödande. Marie Demker skriver lysande om detta på sin blogg: http://vanstrastranden.wordpress.com/2011/11/01/varfor-kommer-inte-ambulansen-polisen-strommen-eller-tagen/

    Där finns också bra tips om varför Mikael här ovan har fel – vissa typer av verksamhet fungerar aldrig bra om vinst är målet. Å andra sidan finns det icke-statliga självstyrande men icke-vinstdrivna verksamheter som har utmärkt kvalitet, t.ex. amerikanska universitet.

    Den absolut mest förödande ”driftsformen” är när s.k. riskkapitalister driver infrastruktur. Det märkte man i USA redan på 1800-talet då järnvägen byggdes upp. De järnvägar som fungerade bäst var de som ägdes av de samhällen de gick genom, inklusive dessas näringsliv. Mer halvdant fungerade de som ägdes av banker. Medan de som ägdes av riskkapitalister fungerade så illa att det blev allmänt uppror vilket ledde till den s.k. progressiva erans lagstiftning.

    Det är närmast löjligt att sådana erfarenheter glöms bort.

    • Kjell Arvedson

      Att skattepengar rinner iväg till skatteparadis är illa, men den effekt Jan Wiklund pekar på är faktiskt ännu värre. Privat företagande ska, och faktiskt måste, ha största möjliga vinst som mål. En viktig väg till större vinst är ökad försäljning. Därför ligger det alltid i ett privat företags intresse att öka efterfrågan och inköp av den egna produkten. Se bara hur kaffebranschen arbetat fram hela koncept och livsstilsaccenter för att öka efterfrågan av rostade kaffebönor. Vi kan också se hur hemlarmsbranschen gärna berättar för oss hur otrygg vår tillvaro faktiskt är…
      Ligger det i allmänhetens intresse att vi känner oss alltmer sjuka och vårdberoende? Det ligger definitivt i de privata vårdbolagens intresse! Men det betyder inte att behoven blir tillfredsställda. Vi får överkonsumtion från dem som kan betala för sig, samtidigt som verksamheten i andra delar kan bli helt undermålig. Den som undrar vad jag menar kan ju ta en titt på den amerikanska sjukvården, samtidigt både dyr och dålig.
      Offentlig verksamhet drivs, eller borde drivas, efter en helt annan logik. Där handlar det om att i en demokratisk dialog beskriva våra individuella och gemensamma behov, och hur stora resurser det är rimligt att satsa för att nå en balans mellan vad vi anser oss behöva och vad vi tycker att det kan få kosta. Därefter ska de offentliga utförarna åstadkomma så mycket och så god verksamhet som det är möjligt med de tilldelade resurserna. Självfallet når man aldrig en optimal resursanvändning, därför måste den demokratiska dialogen pågå hela tiden. Men för utförarna är uppdraget klart, man säger som räddningstjänsten: vi gör vad vi kan med det vi har! Ett ekonomiskt överskott är ingen framgång utan ett misslyckande, man kunde gjort mer och bättre!
      När det privata vinstintresset släpps in, perverteras den offentliga verksamheten. Jakten på kunder och intäkter blir viktigare än verksamhetens ursprungliga syften. Se på utbildningen och äldrevården, för att inte tala om förvaltningen av våra pensionsavsättningar. Den som med handen på hjärtat vill påstå att dessa verksamheter fungerar mycket bättre efter marknadifieringsreformerna ska nog tala med sin läkare om förvrängd verklighetsuppfattning.

  13. Lassalle

    Jag tycker det är konstigt att Mikael inte kan ta till sig det enkla faktum att vård och omsorg skall bedrivas efter medicinska kriterier och inte ekonomiska.Riskkapitalistenreprenörer är med profiten som incitament mycket kreativa och ligger alltid i ”vinnarhålet” när det gäller att optimera sin vinst.

    • Mikael

      Jag tycker det är konstigt att du inte kan ta till dig det faktum att vad du än gör så kostar det pengar, och pengar finns det inte hur mycket som helst av, även om många vänsterpolitiker verkar tro det. Det som riskkapitaliser gör bra är att effektivisera verksamheter, banta bort överflödigt hull och maximera den ekonomiska delen av verksamheten. Detta är ju i grunden bra, för då får samhället loss resurser att lägga på annat. Istället för att tycka synd om er själva när ni blivit bortspelade på planen borde ni anta utmaningen och bli bättre själva. Istället för att bara hata folk som tjänar pengar borde ni fundera på hur ni kan utnyttja deras bästa sidor och kompetens för era egna syften.

      • Kuno

        Fast det stämmer ju inte att riskkapitalister inom vård, skola, apotek gör att samhället får loss resurser att lägga på annat.

        Och då blir det ännu märkligare att Mikael använder det som argument.

        Riktigt patetiskt blir det när Mikael till slut landar i ”tycka synd om er ”själva” ”bortspelade på plan” och ”hata folk som tjänar pengar”.

        Det bidde inte ens tumme.

      • Sara S

        ”Det som riskkapitaliser gör bra är att effektivisera verksamheter, banta bort överflödigt hull och maximera den ekonomiska delen av verksamheten. ”

        Fast vi vill det motsatta. Vi vill maximera det du kallar ”överflödigt hull” (nytta, kvalitet, behovstillfredsställelse och andra olönsamma saker) och minimera den ekonomiska delen av verksamheten.

      • Lassalle

        Mikael upprätthåller sig i den riskkapitalistiska tvångströjan och kan svårligen göra sig fri.Den ”maximerade” ekonomiska delen av verksamheten” består av;mindre personalbemanning,inga vikarier vid vakanser (sjd,sem,stud osv),oreglerade arbetstider,bristande meddelarskydd,bristande arbetarskydd,färre utevistelser,mindre tillgång till nödvändiga utensilier,mindre tillsyn och närhet,ökad stress,minskad delaktighet,färre blöjbyten,bonussystem för arbetsledare som skär i redan låg budget,kreativ bokföring och ständig önskan om ytterligare skattemedel osv.Behandlingen lyckades,patienten dog men Bonusen räddades.Jag tycker synd om de drabbade,både patienter och personal.

      • Inger Åbonde

        @Mikael
        ”Överflödigt hull” vad är det?
        är det att hemtjänstpersonal inte har förflyttningstid inlagd i schemat?
        är det att man litar på personalens empati så det tar hand om de gamla på sina raster för att hinna med?
        är det att inte få en blöt blöja bytt?
        är det att inte ge social stimulans till de gamla?
        är det att inte låta gamla gå ut varje dag?
        är det att inte ha dagverksamhet för dementa?
        är det att inte fråga – vad skulle du vilja göra idag?
        är det att inte få sina mediciner i tid?
        är det att få städat var tredje vecka?
        osv.

      • Kanske du Mikael skulle kolla in empirin lite, och inte bara utgå från hur det teoretiskt sett borde fungera enligt neoklassiska dogmer? Då skulle du upptäcka att det i vissa fall blir mindre effektivt om man styr verksamheten med vinsten, och mer effektivt om man styr utifrån ett pliktsystem.
        Ett av de mest uppenbara fallen är just sjukvården. USA styr sin sjukvård genom vinst och har i-världens dyraste och minst effektiva system. Det går att förklara detta teoretiskt, vilket Marie Demker visar i länken ovan. Ett annat sätt att förklara det är att när skillnaden i kunskap mellan ”säljare” och ”köpare” är stor uppstår stora effektivitetsglapp; mycket av den forskning som har belönats med ekonomipris efter 2000 handlar om sådant.
        Som sagt, kom ur det teoklassiska elfenbenstornet och kolla in hur det fungerar i verkligheten. Då kanske du upptäcker att ”riskkapitalism” alltför ofta handlar om att sabotera en verksamhet för att krana ur mesta möjliga avkastning på publikens bekostnad.

      • Kjell Arvedson

        Jan! Jag misstänker att ditt nyskapande ord ”teoklassisk” egentligen är ett tangenttryckfel, men icke desto mindre ett genialiskt nyord. Teoklassisk teori handlar ju mer om religiös tro än om vetenskap…

      • Mikael

        Jag håller med er alla om att våra gamlingar ska ha det bästa efter ett långt hårt arbetsliv. MEN SKRIV DET I AVTALET DÅ. Hur svårt kan det vara för kommunen att skriva in:

        1. De gamla ska tittas till varannan timme dagtid, är blöjan blöt ska den bytas då.
        2. De gamla ska ha enskild konversation med en anställd en halvtimme varje dag och i grupp med andra 1 timme om dagen.
        3. De ska få en halvtimme ute i friska luften varje dag.
        4. Toaletten ska städas varje dag.
        5. Kundundersökningar ska göras varje kvartal där både gamlingar och anhöriga får kryssa i hur de upplever vården, i kryssrutor 1-5. Sjunker snittet under två kvartal i rad lägre än vad det var under kommunalt styre så utgår vite och handlingsplan ska presenteras.
        Revisorer eller en Äldrevårdsinspektion ska kolla att allt detta görs.
        Då är det ju inte så svårt att följa upp hur verksamheten följer avtalet. Att inte detta gjorts tidigare kan bara ha att göra med trötta, naiva politiker.

      • Kuno

        Är Mikael så naiv att du tror att dina punkter täcker upp mot vanvård?
        Det finns hur många sätt som helst att vanvårda på. Skall alla upptänkliga sätt in som punkter i ett avtal?

        1. Titta till? Vad innebär det? Räcker det med att snegla ner i blöjan ?
        2 och 3. De gamla som inte vill ha enskild- eller gruppkonversation med anställd eller en halvtimme ute i friska luften varje dag då och då, hur regleras det i skrift så att det inte leder till generell besparing i tid från företagets sida?
        4. Om toaletten blir nedsmutsad direkt på morgonen, vad görs åt det och hur regleras det?

        Du är tydligen så naiv att du inte förstår att tvister vid avtal alltid kokar ner till att handla om tolkning och att man då inte vet vad utgången kommer att bli och att det skapar stor tveksamhet att driva tvisten i domstol genom vetskapen att kostnaden, om man förlorar tvisten, blir mycket hög.

        Och punkt 5. Hur bra underlag får man om den gamla är dement utan släktingar eller med släktingar som inte bor i närheten och därmed inte kan följa dagligen vad som händer? Hur bra underlag får man om de som inte är dementa är oförmögna att skriva och tala. Hur bra underlag får man om de är neddrogade osv?

        Och hur stor organisation krävs inte för en fungerande revision eller Äldrevårdsinspektion som kan se dold vanvård? Vem skall bekosta denna utökade kontrollapparat, som måste vara tillräckligt stor och avancerad för att klara av det?

        Slående också att meddelarskyddet överhuvudtaget inte nämns i ditt försök att försvara privatiseringsfiaskot.

  14. Kjell Rautio

    Stark argumentation för ett tydligt alternativ till den ökade kommersialiseringen av vår tillvaro.

  15. Sara S

    Det borgerliga vurmet för privatiseringar bygger på tre felaktiga antaganden.

    1. Att privatiseringar leder till konkurrens. De leder i regel till att ett fåtal, högst överskådliga, aktörer skaffar sig oligopol på en marknad. Och deras relationer präglas av samförstånd snarare än konkurrens.

    2. Att det bästa sättet att tjäna mycket pengar är inte att satsa på kvalitet. Tvärt om så är kvalitet sällan särskilt lönsamt. Lönsamheten ligger i bulken, i kvantiteten. Och framförallt i att hålla nere kostnaderna, vilket i praktiken innebär att skära ner på kvaliteten.

    3. Att det är kunderna som väljer företag. Det är snarare företagen som väljer kunderna. Genom vart de väljer att etablera sig och genom marknadsföring och rent lurendrejeri.

    • Mikael

      1. Tror jag inte ett smack på. De kämpar med näbbar och klor för att vinna upphandlingarna, det är bara det att för att få kontraktet måste man vara sjukt billig.
      2. Beror helt på upphandlaren, skriver man inget om kvalitet i avtalet så blir det ingen kvalitet. Det MÅSTE vara avtalen som är dåligt skrivna eftersom inget av företagen har blivit dömda för något avtalsbrott eller lagöverträdelse. Dessutom enligt lagenom offentlig upphandling så FÅR kommunerna inte välja den som de tror kan utföra uppgiften bäst. De måste välja den billigaste. Där behövs också lagändring.
      3. Det är i dagsläget kommunerna som är kunderna. De är helt enkelt för dåliga på att välja. Det är för att det är trötta politiker som aldrig varit ute i verkligheten som sitter i kommunstyrelserna.
      Nä anställ en chef för upphandling som har bakgrund i riskkapitalbranschen så ska du se att det blir helt annat utfall. Carema är ett symtom, inte grundproblemet.

      • Lassalle

        Vad kan man vänta sig av en teknokratisk marknadsfundamentalist härvidlag?Hur mycket väger Caremas blöjor i dag?
        Är det inte i naivaste laget att sätta Bocken till trädgårdsmästare och att släcka elden med bensin?

      • U_M

        Allt är förstås politikernas fel.

        Det är det enklaste och samtidigt mest enfaldiga argumentet av den anledningen är det är så antidemokratiskt. Det syftar till att skapa ett konsenus kring att de valda företrädarna, därför att de är valda, är de sämre än dessa som i de allra flesta fall har ärvt sin makt.

        Tjatet om politikernas inkompetens är till största delan bara destruktiv och dess obehagliga undertext är att diktatur i någon form är att föredra. I det här fallet ett mycket litet antal extremt rika ”marknadsaktörer”.

        Det betyder inte att det inte finns inkompetenta politiker. Men herregud, hur många dingdånga påläggskalvar i familjeföretag finns det då inte?
        Skillnaden är att dessa individer sällan blir tvungna att utöva sin inkompetens offentligt.

        Man har på något sätt glömt att om politikerna är inkompetenta så är det ens eget fel till viss del. Det är klart inte lätt att åtgärda problem, för det behövs antagligen starka och solidariska organisationer samt en viss mängd självrespekt hos de som både agerar och hos de som kritiserar.
        Självbedrägeri är en dålig förutsättning.

        Bredvid det dåliga, bygg det goda.

  16. Sara S

    Jag tror inte att det är bra med vinstintressen någonstans i samhället, men det är tveklöst skadligt och destruktivt i välfärdssektorn där verksamheten bör kretsar kring människor och deras behov. Det finns många fler sätt som det kan gå fel när vinstintressen är inblandade än som det kan gå rätt, och det går som helst aldrig någonsin att lita på aktörer som drivs av vinstintresse. De har ett ekonomiskt intresse i att jag ska tro på dem, vilket innebär att jag aldrig bör tro på dem. Ett samhälle starkt präglat av vinstintressen är ett samhälle där man inte kan lita på någon annan än sina allra närmaste.

    Nu kan inte ens borgarna låtsas som om allt är tip top med vinstintressen, att det skulle leda till kvalitet och förbättringar trots att det säger sig självt att kvalitet och förbättringar gör så att det blir mindre, inte mer pengar över åt ägare. De kommer därför att börja prata om att vi måste kontrollera verksamheten lite bättre, införa någon ny regel, kanske lite inspektioner – som om det kommer spela någon roll. Varför över huvud taget chansa när människors liv och hälsa står på spel? Av ideologiska skäl? Det finns inga vinster att hämta i att tillåta vinst!

    Som sagt, förbjud. Rakt av. Politiker verkar ha svårt för det här nu för tiden. Om det förekommer uppenbart samhällskadlig verksamhet så föredrar de att skapa incitament för att göra det lite mindre lönsamt att syssla med uppenbart samhällskadlig verksamhet. Kanske utvärdera lite också. Detta kallas att dalt!

    Att sätta stopp för vinstintressen inom välfärden betyder emellertid inte att sätta stopp för privat utförda tjänster inom världen. Jag ser fördelar med privat utförda tjänster om de inte drivs av något vinstintresse. För då drivs de antagligen av engagemang, av vilja att uträtta ett bra arbete under friare former än vad som tillåts i offentlig sektor – på gott och på ont. Nackdelen med privat verksamhet är ju ex. bristen på offentlig insyn och bristen på yttrandefrihet.

    Jag tror på offentlig sektor. Men det är uppenbart att offentlig sektor behöver utvecklas. Ett väldigt viktigt steg menar jag är att demokratisera den offentliga sektorn, alla som arbetat på golvet vet ju att verksamheten skulle fungerade bättre om det var vi som hade makten att utforma den.

    Istället för stelbent byråkratstyrning så borde de anställda själva kunna förvalta ex. skolorna och vårdhemmen. Då kan vi tillägna oss fördelarna med offentlig verksamhet (medborgardemokrati, insyn, rättssäkerhet, jämlikhet etc) med fördelarna med självförvaltad verksamhet (arbetardemokrati, dynamik, frihet, anpassningsbarhet etc).

  17. Kuno

    ”vilja att uträtta ett bra arbete under friare former ”

    Intraprenad kanske?

    • Maths

      Eftersom intraprenad fungerar på samma sätt som rent privata företag, d v s billigast vinner, så blir det inte så lyckat det heller ur kvalitetssynpunkt. Inte blir det fritt eftersom det saknas resurser även där och då blir det mer stramt än fritt. För att vinna måste man också ha tjusigheter med, tjusigheter som är helt hämtade ur luften och utan reella möjligheter att förvekliga. Nej, intraprenad är same shit but different.

      • Kuno

        Fast det beror på att man just har kravet -konkurrensutsättning gentemot externa intressenter. Ta bort det kravet och ge lika mycket medel som innan, så bör intraprenad kunna uppfylla det som Sara S tar upp.

  18. Olle Pålsson

    1996 hade Pockettidningen ett temanummer med rubriken ”När äldreomsorgen blir handelsvara”
    Nu 2011 pågår denna debatt ännu.
    Tack Lena S för din röst i ett parti som vandrar en ideologisk ökenvandring.

  19. Kerstin Eldh

    Jättebra Sara! Låt oss börja med att titta på hur de gjort i Trondheim!

  20. Dan

    ”Jag tror inte det är bra med vinstintressen någonstans i samhället” Tack Sara S för att du påminner oss om att dom totalitära inslagen i vänstern i allra högsta grad fortfarande lever.

    • Lassalle

      Dan behöver inte påminna oss om att de totalitära inslagen i Högern anser att allt i samhället är till salu för trettio silverpenningar.
      Men Tack i alla fall.

    • Sara S

      På vilket sätt är det totalitärt att tror att det inte är bra med vinstintressen någonstans i samhället?

      • All tro att allt går att fixa enligt samma modell är totalitär. Den totalitära högern tror att allt ska styras med vinst. Den totalitära vänstern tror att allt ska styras med hierarki.
        Jag tror att det går utmärkt att använda vinst för att styra produktionen av t.ex. öl, eller morötter, eller handskar. Det handlar där om köprelationer som var för sig är obetydliga, och där säljaren inte har någon särskild makt över köparen vilket han har i en vårdrelation. Men givetvis bör hela marknaden vara öppen för politiska beslut.

    • sossemannen

      Skillnaden mellan dig, Dan, och högettankesmedjan SNS med tillhörande förlag är att de slänger sand i nacken på folk, bildligt talat. Dels håller jag med Sara om det du citerar. Men även om jag inte gjort det tycker jag att ditt argument är tramsigt. Höj nivån i diskussionen

    • U_M

      Så du menar att vinstintressen inte kan vara totalitära? Näha.

      • sossemannen

        U_M: Med dina få ord åstadkommer du två dåliga saker. Dels skriver du på mig en åsikt jag inte har. Det är en härskarteknik. Dels fjärmar du dig från en person som troligen delar flera av dina åsikter.

        Vad tycker jag då om vinstintressen? Ja, totaliära är de inte. I den här diskussionen har begreppet ”totalitärt” använts på fel sätt. Vissa verkar inte förstå vad ordet betyder. Spanien under Franco, Saudiarabien idag och Brunei är totalitära samhällen. Sverige är inte det.

        Men vinstintressen är en självklar del av alla marknadsekonomier. Kapitalism är ett odemokratiskt system och grunden för det är ju marknadsekonomi.

      • U_M

        RE: sossemannen. Jag svarade inte på ditt inlägg, jag svarade på signaturen ”Dan”:s inlägg.
        vänligast UM

        (Ps jag tror faktiskt att vinstintresset som övergripande mål för ett samhälle kan vara totalitärt, efter som dessa intressen tycks skapa en centrifugaleffekt och samla vinsterna på några få händer.

        I en blandekonomi (om uttrycket tillåts) behöver inte vinstintresset vara det övergripande målet – det kan finnas andra mål som har en övergripande giltighet också.

  21. Ping: Lyssna på Lena Sommestad! | Lars Pålsson Syll – docendo discimus

  22. Ping: Skydda vård, skola, omsorg – Kräv folkomröstning om Lissabonfördraget i samband med fördragsändringarna i december! | Nemokrati

  23. U_M

    Efter att ha hört vad Håkan Juholt sade igår i P1 blir jag allt mer oroad. Varför är han inte för att ha en Dansk eller Norsk modell, där det enbart får finnas icke vinstdrivande privata initiativ inom dessa områden? Varför vill han ha kvar de vinstdrivande företagen?

  24. Per-Ove Lindström

    Den mycket begåvade Lena sommestad har bara ett fel, hon tillhör fel parti. Med sina idéer borde hon gå över till vänsterpartiet i stället för att stånga sig blodig mot en altmer kluven socialdemokrati som de facto har accepterat den nyliberala dagordningen.
    Se t ex riksbankens roll som innebär att man i realiteten får dras med en arbetslöshet på 7, 8, 9 procent för att man skrivit in inflationsmålet 2 procent. Kritiken mot denna tågordning är obefinlig från ledande s-håll-

    Per-Ove Lindström

  25. Per

    Göran Rosenberg har skrivit mycket intressant om dom här frågorna. Den här artikeln skrevs 2005 och den känns tyvärr mer aktuell än någonsin:
    http://www.rosenberg.se/_artiklar/sjukvardproblem.html

  26. Per-Ove Lindström

    Jag skrev tidigare kritiskt om Riksbankens roll. Nu har Riksbanken hyrt in en professionell PR-konsult för att ”förbättra sin kommunikation” trots att man redan har en informationschef, en presschef och två pressekreterare.
    Är det inte dags att hyra in en professionell komiker också, så att man åtminstone får skratta åt eländet.
    Per-Ove Lindström

  27. Noterar tyvärr att din partiledare inte är lika insiktsfull som du Lena. På min blog skriver jag apropå Juholts Eko-intrervju i förrgår:
    ”Yours truly börjar nu bli rejält trött på den märkliga kantringen i diskussionerna kring Carema-skandalen. Gång efter annan går nu politiker ut och säger att de är upprörda över att riskapitalbolag får föra ut vinster genererade ur skattefinansierad verksamhet till utlandet. Jaha, så om det är ”vanliga” giriga privata skol- och vårdbolag som struntar i kvalitet och gör vinster med våra skattepengar och sätter in dem på egna inhemska bankkonton skulle det vara ok? I’ll be dipped!”

    Vad då riskkapitalbolag och vinster som hamnar utomlands?

  28. Ping: ”Corporate responsibility?” | Lena Sommestad

  29. Ping: När marknadsvärdet går före människovärdet « Ett hjärta RÖTT

  30. Och det där med ”valfrihet”, den handlar ju bara om storstäderna. Folk som bor på mindre orter har ingen valfrihet, för dem blir det bara allt sämre. Men visst, vill man absolut köra ner Sverige till en U-landsposition, där den s.k. valfriheten finns i storstäderna och resten av landet får nöja sig med 1800-talsstandard så är det ju rätt väg man är inne på.

  31. Ping: Moody’s vill tvinga EU införa Ekonomisk Diktatur | Nemokrati

Lämna en kommentar