Bra att Juholt och Jämtin driver S-kvinnors krav

Idag presenterar Håkan Juholt och Carin Jämtin flera viktiga förslag för att stärka jämställdheten i Sverige. Det är bra!

Bland förslagen, som läggs i den alternativa budgeten, finns några av S-kvinnors viktigaste krav, som rätt till heltid och rätt till barnomsorg under alla tider då föräldrar jobbar. Taket i den tillfälliga föräldrapenningen ska höjas. Barnomsorgspeng och vårdnadsbidrag ska tas bort. Här finns en tydlig ambition att stärka jämställdheten för alla Sveriges kvinnor, med särskilt fokus på dem som står allra längst från arbetsmarknaden.

Jag tycker att det är rätt att i dessa kristider rikta ljuset mot kvinnors rätt till jobb. En egen inkomst är en nyckel till frihet och oberoende. Arbetslöshet och påtvingad deltid undergräver både jämställdhet och välfärd.

Det är också viktigt, som Juholt och Jämtin påpekar, att fler kvinnor kan jobba och bidra till att försörja dem som står utanför arbetsmarknaden – som barn och äldre. Men när jag läser vidare om vikten av att kvinnor arbetar så många timmar som möjligt och för att skapa framtidens tillväxt, då blir det till sist en aning för mycket. Framtidens välstånd skapas ju inte bara på arbetsmarknaden.

Jag hoppas att vi snart – ännu tydligare än idag – ska kunna knyta samman arbetsmarknadspolitiken med en ny jämställdhetspolitik för den del av samhällsekonomin som ligger utanför marknaden: hem och familj. Juholt och Jämtin lyfter den tillfälliga föräldrapenningen, vilket gör mig mycket glad. Här finns chansen att påverka fler män att dela ansvaret för barnen. Men vi behöver tala ännu mer om vikten och värdet av det omsorgsarbete, som utförs obetalt. Att män bidrar till samhällets obetalda arbete är lika viktigt som att kvinnor ”kommer ut i arbetslivet”.

Kvinnor utför fortfarande den största delen av det obetalda omsorgsarbetet i Sverige. Det är ett arbete som har en avgörande betydelse för vårt lands ekonomiska välstånd, trots att vi sällan talar om det  i termer av samhällsnytta.

Ekonomer räknar ofta på hur många timmar som människor i Sverige förvärvsarbetar och bekymrar sig över hur dessa arbetade timmar ska räcka för de skatteintäkter och välfärdstjänster som samhället behöver. Fler kvinnor kan lösa ekvationen.

Men kanske borde ekonomerna också fundera över hur människor i Sverige ska kunna satsa fler timmar i det obetalda omsorgsarbetet? Det är inte lätt för kvinnor att arbeta heltid på arbetsmarknaden, om huvuddelen av samhällets obetalda arbete fortfarande vilar på deras axlar. De  sociala investeringar som varje dag görs i våra barns utveckling, i lokalsamhällets gemenskap, och i föreningsliv och politik är bottenplattan för ett hållbart och framgångsrikt samhälle. Det är genom investeringar i människor som vi långsiktigt bygger både ekonomin och demokratin.

Så vad kan politiken göra för att inte bara ”underlätta kvinnors etablering på arbetsmarknaden” utan också underlätta mäns etablering i hemarbetet?

Svenska Dagbladet slår som väntat bakut inför tanken på att införa rätt till heltid. Det är få jämställdhetsreformer genom historien som inte högern har satt sig emot… Det väsentliga för Socialdemokraterna är nu att visa att man kan leverera resultat. Kommunals Annelie Nordström har hört löftena förr (Arena). Dags att leverera.

Annonser

14 kommentarer

Filed under Jämställdhet

14 responses to “Bra att Juholt och Jämtin driver S-kvinnors krav

  1. U_M

    Hade det inte varit bättre att höja golvet än det redan ganska höga taket i den tillfälliga föräldrapenningen? Hur mycket skall man gå med i det (i min mening) anmärkningsvärda resonemanget att detta skulle få männen att stanna hemma med barnen. Vill de inte göra det under nuvarande förhållanden kommer de aldrig att göra det. Pengarna är en billig ursäkt för att inte vilja ha en vettig relation till sina barn. Det krävs andra argument än att ge män med inkomster över 30.000 i månaden mer pengar.

  2. Olle Nilsson

    Du gör en bra problembeskrivning. Enda acceptabla lösningen för vanliga löntagare tror jag vara en generell förkortning av normalarbetstiden i avlönat arbete. T. ex. med en timma i veckan per år under till att börja med en tioårsperiod. Den accelererande tekniska utvecklingen gör att produktionen ändå kommer att öka. Jfr t. ex. det totala antalet arbetstimmar som behövs idag för att tillverka en bil idag med vad som behövdes för tio år sedan för en (mycket sämre) bil.

  3. Olle Nilsson

    Du gör en bra problembeskrivning. Enda acceptabla lösningen för vanliga löntagare tror jag vara en generell förkortning av normalarbetstiden i avlönat arbete. T. ex. med en timma i veckan per år under till att börja med en tioårsperiod. Den accelererande tekniska utvecklingen gör att produktionen ändå kommer att öka. Jfr t. ex. det totala antalet arbetstimmar som behövs idag för att tillverka en bil med vad som behövdes för tio år sedan för en (mycket sämre) bil.

  4. Som ordförande i S-kvinnor borde du också upplysa Jämtin & Juholt att de glömde något: http://hbt-sossen.blogspot.com/2011/09/juholt-och-jamtin-ni-glomde-nagot.html

    • lenasommestad

      Självklart Alexandra, jag håller med om att jag borde ha påpekat detta uppenbara. Individualiserad föräldraförsäkring är ett av S-kvinnors viktigaste krav. Ett första steg är att partiet prioriterar att genomföra det beslut som redan har fattats om en tredelning. För oss S-kvinnor är det viktigt att mobilisera kring frågan och stärka argumentationen. Tack för att du påminde om detta.

      • Joppa

        Jag förstår inte varför kravet på individualiserad föräldraförsäkring kan ses som så självklart. Gerda Christenson på Kvinnofronten har argumenterat mycket bra mot detta:
        http://www.kvinnofronten.nu/Nyhetsbrev/debatt_individ-foraldrafors.php

      • lenasommestad

        Tack för din kommentar. Jag tycker vi behöver just den typ av fördjupad analys som Gerda Christenson vill se, även om jag hamnar i en annan slutsats än hon gör i sin artikel. Gerda skriver mycket om ”barnens bästa”. Jag tycker inte att den frågan har varit frånvarande i debatten om föräldraförsäkringen, men vad som är barnets bästa är å andra sidan inte alltid lätt att avgöra. Den historiska forskningen om barn och deras villkor är fylld av slitsamma diskussioner kring vad som är barns bästa, och inte sällan ändras uppfattningen över tid.
        Att ett barn förlora månader hemma därför att pappa inte vill/ kan vara hemma kan ses som ett högt pris för ett barn att betala; men det är också ett högt pris att betala att inte få en chans till nära kontakt med sin pappa. Gerda tycker att fäder bör skärpa sig, och en tydlig signal om skärpning kan faktiskt vara att med ett antal reserverade månader tala om att det finns en skarp förväntan om att en man går in i sin roll som pappa. Det är viktigt att fortsatt granska empiriska studier, som Gerda gör. Ett mer positivt resultat om delad föräldraledighet kommer från Island, där tre månader reserverade för papporna nu har lett till att isländska pappor tar ut mer föräldraledighet än andra pappor i Norden.
        Det viktigaste just nu tror jag är att vi just talar om vikten av att dela ansvaret för hem och barn.

  5. lasse

    Ekonomer räknar ofta på hur många timmar som människor i Sverige förvärvsarbetar och bekymrar sig över hur dessa arbetade timmar ska räcka för de skatteintäkter och välfärdstjänster som samhället behöver.

    Det märkliga är att dessa räknande ekonomer aldrig kopplar ihop detta ”bekymmer” över hur välfärden ska betalas med den permanenta massarbetslöshet som blev permanentad med att vi gick med i EU. Betala/finansieringen är i sig inget bekymmer, det som kan vara ett bekymmer är vilka reala resurser som finns tillgängliga i framtiden och vilken produktivitet, hur effektivt vi kan producera det vi behöver. Att ha en storandel av den arbetsföra befolkningen arbetslöshet eller undersysselsättning är ett absurt stort slöseri med tillgängliga resurser. Sänk arbetslösheten och antalet arbetade timmar kan öka betydligt. Som om inte det var nog producerar de innevarande arbetade timmarna sen ett par decennier permanent ett stort export överskott, dvs produktion som konsumeras i utlandet. Varför beaktar de räknade och beräknade ekonomerna aldrig dessa aspekter av hur vår förmåga att producera den välfärd vi vill ha?

    Angående den permanent höga arbetslösheten kan man fråga sig hur t.ex. Schweiz kan ha haft så mycket lägre arbetslöshet än oss vi haft sen jan 1995 – sept 2011:
    diagram />
    Det ena landet EU medlem under perioden det andra har inte varit det, kan det finnas något samband?
    Diagram från:
    http://www.tradingeconomics.com/sweden/unemployment-rate
    http://www.tradingeconomics.com/switzerland/unemployment-rate

    Schweiz avviker i många stycken från oss men är också ett högt utvecklat industriland som står sig väl i den internationella konkurrensen. Som sagt de avviker med sin låga arbetslöshet (aug. 2011 2,8%), även före senaste ”valutakrisen” en högt värderad valuta, höga löner generellt sett. En civilingenjör kostar minst dubbelt så mycket även arbetare har betydligt högre löner än i Sverige. Schweiz har ”trots” detta låg arbetslöshet och är en framgångsrik exportnation.

  6. Robert

    Hej Lena,

    Vad innebär egentligen ”rätt till heltid”?
    innebär det att jag som har en 60 % tjänst kan tvinga min arbetsgivare att anställa mig på heltid om jag vill de? Om det innebär detta, skulle inte detta göra arbetsgivare tveksamma att anställa folk på deltider/halvtider (om vi antar att det är det enda som behövs för tillfället) ?

  7. Pingback: Smulorna från de rika männens bord « Ett hjärta RÖTT

  8. Sven-Eric Forsén

    Med tanke på partiets halvdana stöd för Mona Sahlin, som ibland förföll till krypskytte mot sin partiordförande, är det trots allt positivt att ta del av Juholts och Carin Jämtins debattartikel. Men det finns anledning att ytterligare trycka på kvinnornas berättigade kritik på kvardröjande orättvisor. Jag tycker att du, Lena – tillsammans med Håkan och Carin -bildar en stark trio, som lovar gott för fortsättningen.

    • lenasommestad

      Tack Sven-Eric – jag är övertygad om att jämställdheten måste lyftas av partiet, om vi ska kunna gå framåt. Mycket arbete krävs dock föra att skapa stark förankring och kraft i jämställdhetsfrågorna.

  9. Pingback: ‘Ansvar’ Del II – Anders Borg Massutökar Utanförskapet & Kastar 5 Miljarder i Papperskorgen | Nemokrati

  10. Per

    Problemet med frågan om rätten till heltid är det som Robert snuddar vid här ovan, dvs. hur genomför man det praktiskt. Det finns dessutom många andra grupper på arbetsmarknaden som befinner sig i en ännu sämre situation än deltidsarbetande med fast anställning. Jag tänker då på timanställda och andra grupper med tillfälliga anställningar. Jag anser att man måste gripa tag i hela problematiken på en gång och då tror jag inte att lagstiftning är den bästa vägen att gå. Frågan är om man skulle kunna angripa problemet med ekonomiska styrmedel istället genom att tex. införa differentierade arbetsgivaravgifter efter anställningsform där fasta heltidstjänster premieras med en lägre arbetsgivaravgift. Arbetsgivaravgiften ökar sedan med sjunkande tjänstgöringsgrad och tjänstens otrygghetsgrad. Deltidsanställningar skulle därmed en högre arbetsgivaravgift än fasta heltidsanställningar och timanställningar skulle kosta mest.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s