Obetalt arbete i hem och familj är också en del av samhällsekonomin

Socialdemokraternas förtroenderåd gav igår söndag grönt ljus för en ny riktning i den ekonomiska politiken, efter några viktiga tillägg och justeringar (Högre ambitioner för Sverige).

Själv deltog jag i debatten som S-kvinnors ordförande, och jag gladdes över att många talare argumenterade för att partiet måste skärpa politiken för både jämställdhet och miljö – två av S-kvinnors högt prioriterade frågor. En hållbar ekonomi måste bygga på omsorg om både miljö och människor!

S-kvinnor yrkade på att partiet tydligt ska göra klart att full sysselsättning kräver både högre ambitioner i de offentliga välfärdstjänsterna och en mer rättvis fördelning av det obetalda arbetet i hem och familj. Det första yrkandet gick igenom, och här valde jag och flera andra att stötta upp Wanja Lundby Wedins formulering:

Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För att nå våra mål om full sysselsättning, hållbar tillväxt och en jämn inkomstfördelning så måste fler kvinnor få möjlighet att delta fullt ut på arbetsmarknaden. En stark välfärd med utbyggda välfärdstjänster ger förutsättningar för ökad sysselsättning.

Det var värre att få stöd för tesen att kvinnors möjlighet att arbeta påverkas av mäns beredskap att ta ansvar i hem och familj. Det visar att S-kvinnor ännu tydligare än hittills måste driva den klassiska, feministiska parollen att det privata är politiskt. Hemarbetet är en viktig del av samhällsekonomin!

Jag valde att i mitt inlägg lyfta den svenska jämställdhetsmodellen, och vad den kräver:

I Sverige har vi sedan 40 år tillbaka en tvåförsörjarmodell – män och kvinnor ska dela förvärvsarbete och hemarbete lika.

Problemet är att vi idag tar den här modellen som så självklar att vi tycks ha glömt bort vad som krävs för att den ska fungera i praktiken:

– dels att välfärden är så väl utbyggd, att ingen behöver jobba deltid eller ge upp sin karriär därför att barnomsorg inte finns tillgänglig när man jobbar eller därför att äldreomsorgen brister,

– dels att män tar ett lika stort ansvar för hem och hushållsarbete som kvinnor, till exempel genom att jämställt uttag av dagar i föräldraförsäkringen.

Idag är svenska kvinnor djupt svikna på båda dessa punkter.

40 år efter de stora jämställdhetsreformerna tar kvinnor ut 80 procent av dagarna i föräldraförsäkringen, kvinnor utför huvuddelen av hushållsarbetet och en tredjedel av kvinnorna på arbetsmarknaden arbetar deltid, många gånger för att ta ansvar för  obetalt hem- och omsorgsarbete. —

Om alla män och kvinnor ska kunna delta fullt ut på arbetsmarknaden måste välfärdstjänsterna byggas ut och kvaliteten höjas.  Socialdemokraterna måste också driva en kraftfull politik för att stötta män i deras roller som fäder, partners och anhöriga, med ett självklart ansvar för hem, barn och sociala relationer. För att lyckas i detta är en reform av föräldraförsäkringen central.

Låt mig till sist påminna om att sociala investeringar är lika viktiga för samhällsekonomin som investeringar i reala, fysiska tillgångar. Jag hoppas att Socialdemokraterna i framtiden ska sätta mål också för de sociala investeringarna, med högre ambitioner för välfärden, och med bättre förutsättningar för oss alla att ta hand om våra barn och varandra, att utveckla föreningsliv och kultur, och att delta i politik och samhällsdebatt. Kunskap och social sammanhållning växer inte bara på arbetsmarknaden utan också i familj och civilsamhälle.

Låt oss också komma ihåg att välfärden är viktig drivkraft i den ekonomiska utvecklingen.  Vi talar ibland som om välfärden i första hand är ett finansieringsproblem; men välfärden är inte bara något som kostar. Välfärden är en investering. Välfärden är produktiv.

Den produktiva välfärden står i fokus för en ny  rapport från Arbetarrörelsens tankesmedja, Den produktiva välfärden. Läs den! När vi inser att de sociala investeringarna – betalda och obetalda – är nyckeln till en långsiktigt hållbar samhällsekonomi, då inser vi också att jämställdhet och kvinnors jobb måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska agendan.

Mer skrivet från förtroenderådet: Klokt från Löntagarbloggen och Enn Kokk. Mer i  SvD blogg, Norrländska SocialdemokratenGotlands folkbladÖstran,  Martin Moberg, mm.

11 kommentarer

Under Hållbar samhällsutveckling, Jämställdhet

11 svar till “Obetalt arbete i hem och familj är också en del av samhällsekonomin

  1. anki larsen

    Underbar formulering!
    Socialdemokraterna måste också driva en kraftfull politik för att stötta män i deras roller som fäder, partners och anhöriga, med ett självklart ansvar för hem, barn och sociala relationer. För att lyckas i detta är en reform av föräldraförsäkringen central.

  2. Sven-Eric Forsén

    Förtroenderådet stakade på ett föredömligt sätt ut vägen fram till nästa partikongress. Debatterna måste betecknas som intressanta och klargörande, om i vilken riktning SAP rör sig, för att utforma och fastställa ett nytt partiprogram. Något som lovar gott inför fortsättningen. Och det skadar inte att framhålla att Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Jag anser för övrigt att Lena Sommestad och Anne-Marie Lindgren är två värdefulla röster i den ideologiska debatten.

  3. Ping: Reinfeldts arbetslinje en grym flopp « Ett hjärta RÖTT

  4. Ping: Den bristande länken « Parkstugan

  5. Dordi Westerlund

    Hur är det med tvåförsörjarmodellen idag? Vi tycks redan vara på väg mot en situation med ökat beroende av familj, anhöriga och frivilligorganisationer; bort från den ”statsindividualism” som skulle garantera individen frihet från ett sådant beroende. Det bör troligen ses som en medveten politik, Fredrik Reinfeldt i en intervju i SvD, bl a om arbetslösa som ej har a-kassa:
    – Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor.
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fem-ar-med-alliansen-reinfeldtintervju_6566059.svd

    Tre exempel på hur beroendet av anhöriga ökat:
    1 En rapport från Kommunal visar att många (kvinnor) tvingas ta hand om sina äldre släktingar (som det också står i blogginlägget), eller: Äldre tvingas be om hjälp. Fler idag än på 80-talet. ”Enligt Kommunal har det blivit praxis att biståndshandläggare sparar in på hemtjänstens insatser om det finns en dotter eller hustru som kan hjälpa till.” DA
    http://www.dagensarena.se/nyheter/arbetarklassens-dottrar-far-ta-smallen/
    2 Många sjukskrivna (fler kvinnor i denna grupp) får ej sjukersättning från Försäkringskassan eller har fått mycket sämre ekonomi (se t ex ny rapport från Kommunal). Personer som är samboende eller äger någonting (som bil, bostad) får som bekant inte socialbidrag; i praktiken lever alltså flera på sin partner.
    http://dagens.etc.se/nyhet/%E2%80%9Dsjuka-har-tvingats-ut-i-arbete-alldeles-tidigt%E2%80%9D
    3 ”Bara en av tio arbetslösa får i dag ut 80 procent av lönen när de är arbetslösa”, Ekot (t ex), många saknar a-kassa. Samma situation uppstår här som för sjuka utan ersättning: Beroendet av partner, föräldrar eller andra närstående ökar.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4803614
    Läsarna kanske har fler exempel att fylla på med? Det tycks finnas ett mönster.

    • lenasommestad

      Bra exempel – och det finns fler. Som förskolor eller fritidshem som stänger så tidigt att mormor eller farfar måste hjälpa till.

  6. Feminism har inget med jämställdhet att göra.
    Jag stödjer Pär Ström:s agenda och att kalla
    sig jämställdist.
    http://genusnytt.spreadshirt.se/inte-feminist-utan-jaemstaelldist-herr-A16418519

    Jämställdhet UTAN feminism helt enkelt.

    • U_M

      Är ändå inte jämlikhet att föredra framför jämställdhet?

      Men för argumentets skull, hur skulle jämlikhet kunna uppstå utan att kvinnorna kämpade för sina rättigheter – tror du att männen bara skulle kunna ge kvinnorna sin frihet?

      Jag tror att kvinnornas befrielse måste vara deras eget verk. Självfallet menar jag att som man är det viktigt att stödja denna kamp, men männen kan aldrig leda den.

    • Maria

      Feminismen har väldigt mycket med jämställdhet att göra, men det är tyvärr en vanlig missuppfattning att den inte har det. Du ska nog läsa på lite grann. Enligt Svenska akademiens ordlista: feminism: rörelse för kvinnors jämställdhet med män (http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista).

  7. Lena Källman

    En av många brister med BNP-begreppet är just att det inte mäter det obetalda arbetet i bl.a hemmen. Därför finns det inte med i ekonomernas kalkyler över samhällsekonomin. Det faktum att det fortfarande är kvinnor som har huvudansvaret, bidrar också till att det inte uppvärderas. Kvinnors traditionella arbete betraktas som mindre värt än männens, generellt sett.

    Det är hög tid att ta fram andra mått på välstånd än BNP-måttet. Då skulle det framgå vilka stora insatser som kvinnor gör utan att få betalt. Det behövs en annan känsla för hemarbetets betydelse för samhället i stort. Så viktiga uppgifter ska män och kvinnor dela solidariskt.

    • lenasommestad

      Du har så rätt. Nya mått är ju också på väg att utvecklas och många bra mått finns redan. Det vi borde bli bättre på är att också ANVÄNDA dessa mått!

Lämna en kommentar