Syriska kvinnor i demonstration, bild från GP
Enligt FN:s fredsförhandlare Kofi Annan har Syrien gått med på en deadline den 10 april, då landet ska ha uppnått vissa mål i fredsplanen (DN, SvD).
Låt oss hoppas att Annan ska nå fram till en lösning utan ytterligare militär upptrappning. Jag blir djupt orolig när jag läser att mer än hälften av européerna enligt en undersökning av opinionsinstitutet YouGov vill att Europa ingriper mot Syrien (DN).
Färre än en tredjedel anser att ett ingripande kan göras också utan FN-mandat, men i Sverige är stödet för ett sådant ingripande utan FN-mandat så högt som 30 procent – högst i Europa. Det finns skäl att ställa frågan varför tilltron till militär konfliktlösning idag är så stor just i Sverige. När gick Sverige från ett land som gick i täten för nedrustning och gemensam säkerhet till ett land där internationell konflikthantering allt oftare blir liktydigt med att skicka militär? Det är intressant att notera att stödet för en militär intervention i Syrien utan FN-mandat är lägst i Storbritannien, ett land med lång erfarenhet av krigföring utomlands, endast 10 procent.
Idag skriver jag tillsammans med Viola Furubjelke i Göteborgsposten (webbupplagan) om vikten av att främja en fredlig konfliktlösning i Syrien, och en utveckling som säkerställer kvinnors rättigheter; Vi måste stötta Syriens kvinnor. Här har den svenska regeringen ett ansvar!
Mer om Syrien: NATO förordar en diplomatisk lösning (TV4, Rapport). Frankrikes ambasssadör är inte fullt lika tydlig; han betonar ansvar att ingripa men Frankrike menar ”fortfarande att en fredlig lösning är att föredra” (GP: Regimen i Syrien kommer inte undan). FN förbereder för en observatörsstyrka, när eld upphör förhoppningsvis träder i kraft (DN).
Lena Sommestad 
Det beror nog på att krig framstår som fullständigt abstrakt i Sverige, nånting som påminner om en landskamp i fotboll. Det angår oss ju inte, vi har ingen allmän värnplikt längre.
Om krigshetsarna själva löpte risk skulle det nog finnas betydligt färre krigshetsare i världen.
”Det finns skäl att ställa frågan varför tilltron till militär konfliktlösning idag är så stor just i Sverige” frågar Lena Sommesrad.
Jag tror det finns två skäl
1. Vår egen historia och att vårt eget land var så militariserat som det var. Det Sverige som jag växte upp i under Erlanders och Palmes tid var ett av världens mest militariserade länder med mobiliseringsförråd i var och varannan buske, ett jättestort flygvapen med militära flygfält utspridda längs hela vägnätet, en stor arme och en stor vapenindustri. Lena Sommestads bild av Sverige som ”ett land som gick i täten för nedrustning” är inte korrekt för det har Sverige aldrig gjort. Vid millenniumskiften och under åren dessförinnan så las i stort sett hela armen ned. Men det var ingen utveckling som Sverige gick i täten för utan då hade det kalla kriget redan slutat, röda armens infanteridivisioner demobiliserat och soldaterna hemförlovats.
2. Med rätt eller orätt så finns en allmänt spridd uppfattning att militär konfliktlösning kan vara bra i vissa svåra fall. Det är tex en allmän spridd uppfattning om att ifall NATO inte ingripit militärt i Bosnien Hercegovina så hade vi fått fler folkmord typ det vi såg i Srebrenica. Det är nog också en ganska spridd uppfattning att Irak inte hade dragit sig ut ur Kuwait frivilligt och att det därför var rätt att ingripa militärt. Av lätt insedda skäl så anses nog också Syrien vara ett svårt fall.
Beträffande 2. Ja, dessvärre är det rätt spritt. Internationellt går det under namnet ”humanitär imperialism” och uppfanns väl först av Ferdinand och Isabella i Spanien. En mästare på att använda tekniken var Lord Palmerston när han byggde upp det brittiska väldet i Indien – det fanns alltid någon hemsk diktator som måste kväsas nånstans av brittiska soldater. Och vars territorium man sen kunde annektera.
Det finns, eller kanske fanns, en säkerhetsmekanism mot sånt här missbruk som bestod av att FN tilldelade rollen som militär ordningshållare till stater som inte hade egenintressen i området. Detta skulle förstås kunna göras nu också – om bråket i Syrien eskalerar till inbördeskrig kanske det så småningom kommer att finnas global konsensus att tilldela den rollen till, låt oss säga, Brasilien, Vietnam och Sydafrika. Garanterat inga imperialister och därmed fullt säkra Eller kanske Indonesien för att föra in en muslimsk nation i det.
Jan Wiklund
”om bråket i Syrien eskalerar till inbördeskrig kanske det så småningom kommer att finnas….”
Där är vi nog redan. Antalet döda räknas ju i tusentals.
För några veckor sedan så kunde vi läsa om att Saudiarabien beväpnar rebellerna. http://svt.se/2.22584/1.2746142/vapen_fran_saudiarabien_till_syriska_rebeller
Rebellerna torde även kunna räkna med militär hjälp från Turkiet. Så visst pågår ett inbördeskrig i Syrien.
Stridigheterna i Syrien är dock inte bara inbördes utan de är även en del i en större konflikt mellan Shia- och Sunnimuslimer. De som styr i Syrien är alawiter men allierade med det shiamuslimska Iran.
Det är en konflikt med mycket gamla rötter. Det första gulf-kriget mellan Iran och Irak på 80-talet var en del av samma konflikt men det började inte där.
Det är inte särskilt troligt att regeringssidan och deras allierade i Teheran skulle acceptera Indonesiska soldater utan det skulle för dom vara lika oacceptabelt som att släppa in Turkiet eller Saudiarabien i Syrien.
Svaret finns i mediehetsen mot den syriska regeringen. Samma som vad det gällde Libyen, så kallade aktivister eller rebeller kan påstå i stort sett vad som helst utan faktakontroll, påståendena körs bara vidare genom svenska media.
Jag kan tänka mig att det får verkan på sikt när man har en långvarig, massiv mediapropaganda som i nio fall av tio överensstämmer med den amerikanska politiken.
Speciellt skamligt är det att ledarskribenter på socialdemokratiska tidningar som Aftonbladet driver ren krigshets under humanitetens täckmantel. Det är lite svårt att förstå motiven för detta, om det inte handlar om ren dumhet. Att luras av NATO-propagandan när USA bombade Serbien är kanske inte så konstigt, men att gå på USA:s propagandabluffar efter krigen i Afghanistan, Irak och Libyen??
En våg av våld i Syrien är sannolikt de största för många anledningar. Men det upptrappade våldet hotar en större katastrof.
Lars Johansson:
Nej, det har nog ingenting att göra med att Sverige hade ett starkt försvar tidigare, för alla var införstådda med att detta bara skulle träda i funktion om Sverige angreps. De som upplevde detta försvar börjar dessutom bli gamla idag och därmed förloras faktiskt en hel del kunskap i befolkningen om vad krig innebär, som ju alla män fick lära sig i militärtjänsten tidigare. Sverige har gått från att vara en enbart försvarsinställd stat till att bli en av Västvärldens angreppskulturer. Det var ganska många hundra år sedan sist.
Att så många stödjer krigande idag hänger enbart ihop med den enorma propaganda för krigande som vi utsätts för idag, som Björn Nilsson är inne på, och med att folk i allmänhet aldrig får reda på hur media ljuger för oss om vad som händer i de områden där USA/Nato vill ta kontrollen och lägga beslag på naturresurserna. Inte minst ljög man för oss vad gällde krigen i f.d. Jugoslavien och om detta fortsätter ljugandet i stor skala. Här är det mer inskränkt dessutom än i många engelsktalande områden. Sverige lever numer verkligen upp till ankdammsmentaliteten vad gäller krigshetsande.
Bered er på nästan R2P-områden, Angola, där man hittar mycket olja idag. Propagandakriget om Angola har redan börjat, fast det är ganska försynt än så länge.
Tack för ett klokt inlägg!
PS: Det är mer än sorgligt dessutom, att då Nato var en försvarspakt, gentemot kommunismen och Sovjet, då var vi visserligen också solt med men inte så öppet som idag. Nu när Nato har förvandlats till en rent nykolonial angreppspakt däremot, är vi så involverade att det är löjligt att låtsas som om vi inte är med. I praktiken har vi redan en amerikansk militärbas i norra Sverige dessutom. Fast det ska vi inte förstå – än.
Kerstin
Var i norra Sverige finns den amerikanska militärbasen?
Vad jag menar är att det är väl knappt att vi har någon svensk militärbas i norra Sverige numera. Bodens garnison är inte vad det en gång var.
”Jag blir djupt orolig när jag läser att mer än hälften av européerna enligt en undersökning av opinionsinstitutet YouGov vill att Europa ingriper mot Syrien”
Men i ett läge när antalet döda närmar sig 10.000 och då det börjar framstå som uppenbart att diktaturregimen i Damaskus inte tänker sig att släppa greppet så är det inte konstigt att alltfler börjar fundera på om inte omvärlden bör ingripa.
Och det är nog fler som börjar tröttna. Tydligen så har Syriska regeringsstyrkor skjutit på Syriska flyktingar som befunnit sig inne på Turkiskt territorium.
Jag börjar få en känsla av att det här inte är en konflikt som de i Kroatien och Bosnien där parterna till slut sätter sig ned på en militärbas någonstans och träffar ett avtal och sen är kriget över. Utan det här kan komma att pågå ”until the bitter end” dvs till någon av parterna slutligt har besegrat den andre. Och om regeringssidan har stöd av Iran och Ryssland samtidigt som rebellerna har stöd av Saudiarabien och andra länder i Arabförbundet plus Turkiet så inser man att det här kan dra ut på tiden. .
De som vill ha bort Bashar al-Assad och Baathpartiet kanske inte anser att det här är över förrän han är borta oaktat vad Kofi Annan säger.
Bashar al-Assad å sin sida vet ju att i sådana här konflikter så gäller tyvärr ofta att våld lönar sig.
Tycker också att omvärlden borde ingripa.
1) genom att sluta underhålla legoknektarna i Syrien, de där från Libyen ex.
2) genom att sluta provocera fram mer våld i Syrien.
Det stöd från omvärlden som är mest bekymmersamt och som bör upphöra är det från Iran eftersom Iran stöder landets diktator.
De Syriska rebellerna har tillfångatagit Iranska soldater i Syrien
Iran har medgivit detta men hävdar att de Iranier som gripits i Syrien är ”pilgrimer”
Jaja, det är ena riktiga frihetens hjältar de där rebellerna som Lars Johansson vurmar för. Bekymmersfritt att stödja rebellerna…
http://www.tv4.se/1.2579359/2012/03/20/human_rights_watch_syriska_rebeller_har_begatt_grova_overgrepp
Måhända finns det hos vänsterpartister en slags betingad reflex att stödja Bashar al-Assad. Hans far var ju Sovjetunionens vän och allierade precis som Vänsterpartiet och numera finns det inte längre så många kvar därute som av den ”gamla skolan”.
Men Bashar al-Assad är ju en mycket tragisk följetong på Human Rights Watch hemsida i alldeles för många avsnitt.
http://www.hrw.org/news/2012/03/15/syria-witnesses-describe-idlib-destruction-killings
. http://www.hrw.org/news/2012/03/13/syria-army-planting-banned-landmines
http://www.hrw.org/news/2012/03/02/syria-new-satellite-images-show-homs-shelling
http://www.hrw.org/news/2012/02/04/un-russia-china-vetoes-betray-syrian-people
Och HRW har givetvis rätt. Rysslands och Kinas veto mot resolutionen var ett förräderi mot det Syriska folket
Är man inte med så är man mot, är visst Lars Johansson patetiska förklaringsmodell. Då vet vi det.
Och vet man hur det ser ut i Libyen nu, då inser man att det framför allt inte är ett stöd till Syriens kvinnor att stödja den .sk. oppositionen i Syrien:
Se ex: http://libyasos.blogspot.se/2012/04/libyan-resistance-news-1004-11042012.html#more: Där kan man bl.a. läsa följande (min översättning)
Min översättning: Al Qaida har organiserat en beväpnad milis som ska vakta moralen i Libyen. De kallar sig “En kommission för gynnande av dygd och förhindrande av synd“!!!! Vad menas med det?? Jo de insititutionaliserar nu sitt regelmässiga trakasserande och misshandlar folk på gatorna som inte ser ut som de ska enligt Sharialagarna! Vem gav dem denna makt?? Nu kan flickor inte gå ut om de inte åtföljs av medlemmar i deras familjer!?! Är de boskap?? Flickor kan inte gå själva!!?? Vi måste bära med oss dokument och äktenskapsbevis vartän vi går!!?? Vad handlade den här revolutionen om!!??? Vilket hyckleri!! Fulla och drogade islamistiska krigare tvingar på oss Sharia på gatorna med sina gevär!! Vilka är de att tala om för mig vad som är rätt och vad som är fel, vad som är moral och vad som inte är det, vad som är dygd och vad som är synd, VILKA ÄR DE ATT STRAFFA MIG FÖR SÅDANT?? Vad ger dem denna moraliska rätt?? Detta är det nya Libyens ansikte?? JAG MÅR ILLA AV DETTA!!
Detta är en stor förändring i ett land som tidigare var sekulärt, om än med många negativa sidor, där kvinnor hade samma rättigheter som män och samma rättigheter som i Europa, i princip. Kvinnors frihet har alltså minskat avsevärt pga vvår behjärtansvärda insats för att rädda Libyerna till demokratin.
Hej! det här inlägget har ingenting med det du har skrivit att göra men med vad som sas igår om att påverka upphandlingsunderlaget. Lidingömoderaterna är mer tydliga i sin information kring det så jag vill att du googlar en hel mening: hur kan vi påverka utformningen av kommande upphandling, och läs det som kommer upp.
Vänligast Anna – Maria
Tack!