Jan Eliasson visar vägen

Mitt hjärta slår en volt av glädje när jag idag läser Jan Eliassons plädering för solidaritet och hållbar utveckling i Aftonbladet.  Jan Eliasson talar om solidaritet och jämlikhet som grunden för framsteg. Han talar om en värld i solidaritet; med gemensamma mål. Han utmanar alla dem som tvivlar på att starka värderingar kan bära politiken, och att en annan värld är möjlig.

Idag är det Trettondag, med yrande snö därute. Jag tänker på att inte bara vise män i Österns land kan behöva en stjärna som visar vägen. Också idag kan vi behöva stjärnor, ordens gnistrande stjärnor.

Ord kan förändra oss. Ord kan väcka nya sidor i vårt sätt och vara och i vårt sätt tänka. Så många vill få oss att tro att världen där ute inte kan förändras. Att tron på förändring är naiv. Att växande orättvisor och iskall konkurrens är något som ”har kommit för att stanna”. Men demokratin och politiken handlar om något annat. Den handlar om att påverka världen, och om att forma vår egen framtid. Tack Jan för dagens stjärnbloss!

Mer bloggat: Rasmus Lenefors.

Annonser

29 kommentarer

Filed under Demokrati, Global utveckling, Hållbar samhällsutveckling

29 responses to “Jan Eliasson visar vägen

  1. M. E.

    Och själv tycker jag även Veronica Palm och du visar vägen!
    Ville bara säga detta, i dessa tider där S kan gå åt ena eller andra hållet, som ett sista bidrag i bloggosfärens kommentarer.

  2. Roland Persson

    Ja…..äntligen en form av strategi och en bas att arbeta vidare från. Det finns skrämmande perspektiv i Sverige och vår omvärld där allt annat
    än solidaritet är strategin. Ett uttalande av en av världens rikaste män säger allt:”Det pågår ett klasskrig, det är ett faktum, men det är min klass,
    den rika klassen, som leder detta krig, och vi är på väg att vinna detta krig.
    Warren Buffet.”
    Francophilesuedois

    • lenasommestad

      Warren Buffet har sannerligen rätt. Ojämlikheten ökar, och om vi ser vår civilisation i ett längre perspektiv är det en tillbakagång som inger oro, inte bara därför att så många drabbas av ökade klyftor och sämre livsvillkor utan också därför att vi tappar något av det som jag vill kalla för civilisationens kärna: förmågan att värna varandra och samarbeta till gagn för alla i gruppen och inte bara för ett fåtal. Den industriella och liberala revolutionen rev ner det aristokratiska samhälle, som gav vissa människor makt och privilegier från födseln. Om vi inte gemensamt lyckas vända trenden, kommer detta artistokratiska samhälle att uppstå i ny form, men den ekonomiska artistokratin i högsätet. Nog finns det skäl att kämpa!

  3. B.

    Grundvärderingarna måste hållas aktuella – alltid!

  4. Ja det vore verkligen något! Tänk om Eliasson (eller någon annan) skulle lyckas få till stånd bara minsta lilla förändring av Aftonbladet, det finns knappast något som är mer angeläget. Denna tidning som en gång startades i vanligt folks intresse har utvecklats till överhetens vassaste vapen mot folket!

  5. Ellis Wohlner

    I stort sett bra, men vad Jan Eliasson inte nämnde och som för mig är helt obegripligt är hans stöd för svenskt deltagande i USA/NATOs krigföring i Afghanistan.

    • lenasommestad

      Jag är enig med dit Ellis när det gäller Afghanistan där jag tycker att socialdemokraterna ska driva en tydlig linje för återdragande av trupp och ett fokus på fredlig lösning av konflikten.

  6. Pingback: Med fiender som Eliasson lyfter politiken « Ett borgarbarns betraktelser

  7. Lena. Själv är jag inte sosse, men måste erkänna att jag blev positivt påverkad av Eliassons text i DN.
    Längre kommentar här:
    http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2011/01/den-trygge-eliasson-s.html

    • lenasommestad

      Tack för länken till ditt blogginlägg. Jag läste med intresse och tycker att du sammanfattar Jan Eliassons artikel mycket bra när du skriver att ”han vet var han och partiet har rötterna, men ser både framåt och utåt.” Just detta är så viktigt: att vara ”traditionell” i värderingar betyder inte inåtvändhet, tvärtom.

      Det gläder mig att du uppskattar Jans artikel. Du beskriver dig själv som socialliberal. Själv kommer jag från en socialliberal familj, eller folkpartistiskt frisinnad som det hette när jag växte upp. Jag upplever att det finns en gränsdragning mellan socialliberaler och socialdemokrater som är mer kulturell än politisk. Mina föräldrar, som var folkskollärare, hörde inte hemma i socialdemokratin med dess fackliga kamp; pappa som son till en plåtslagare med egen firma; mamma som lantbrukardotter. Men värderingarna som rådde i mitt hem var desamma som de som nu bär mig som socialdemokrat. Det handlade om solidaritet, ansvarskänsla, och respekt för medmänniskor i livets alla positioner. Allt arbete hade ett stort värde, det praktiska såväl som det intellektuella. Min mamma värnade jämställdheten och kvinnors ställning – en av folkpartiets paradfrågor. Jag hoppas att en fortsatt politisk debatt i Sverige ska hitta ny debatt ska öppnas kring frågor där socialliberaler och socialdemokrater kan mötas.

  8. Pingback: Tweets that mention Jan Eliasson visar vägen | Lena Sommestad -- Topsy.com

  9. Pingback: Den S-märkta (M)ardrömmen? | Nemokrati

  10. Pingback: Dra lärdomar av våra tidigare misslyckanden så slipper vi återupprepa dem | Kent Persson (m) blogg

  11. Pingback: Sanningen om samhället – 2011-01-07 FM

  12. Pingback: När hjärtat slår en volt « Under den lugna korkeken

  13. Pingback: Skaran växer | Ensson

  14. Inger Härjerud

    Ord. Ord som vissa ledande socialdemokrater tydligen vill få oss att ogilla. Solidaritet. Jämlikhet. Som om inte S i alla tider fått sympatier och röster från de välbeställda. Dessa som kanske har fantasi nog att inse att även de kan behöva ett samhälle präglat av solidaritet.

    • lenasommestad

      Ja du har alldeles rätt. Socialdemokraterna lockar inga välbeställda väljare genom att locka med reformer som ska gynna ”medelklassen”. Vi lockar dem med en idé om det samhälle som vi vill bygga tillsammans. Tron på solidaritet och jämlikhet kan anammas av människor i alla samhällsklasser.

  15. Sven-Erik är gråsossen personifierad!

    Alltså det här går ju inte. Ni kan bara inte välja Sven-Erik Österberg till partiledare. Trodde jag skulle somna efter 2 minuter av en 5 minutersintervju med Österberg. Mona Sahlin var ju 10 ggr bättre än honom! Och varför välja honom när det finns så kompetenta personer som dig inom partiet? Ställ upp som partiledarkandidat för guds skull!!! Sverige behöver sin första kvinnliga statsminister och du Lena är oerhört begåvad och omtyckt!

  16. Pingback: Tillväxt m.m. « De Tystas Röst

  17. Klokt skrivet av Jan. Det som fick många av oss som var unga på 70 och 80-talet att engagera oss inom partiet var att Socialdemokratin framstod som ett globalt rättviseparti. Sedan kom 90-talet och det kändes som om världen krympte och allt handlade om EU och ekonomi. Borta var solidaritetsarbetet och engagemanget för Sydafrika och Latinamerika. Än värre blev det under Göran Persson då mångas partimedlemmars engagemang för de ockuperade palestinierna blev pinsamt för partiledningen när strävan var att ”normalisera” (Göran Perssons uttryck) relationerna med Israel.

    Jag är inte säker på att (S) under Palme och Carlsson påverkade så mycket av världsutvecklingen, men jag tror att det attraherade medlemmar som såg bortom ekonomismen, vilket var bra för partiet och för Sverige.

    • lenasommestad

      Jag tror att du har rätt i att ett engagemang bortom den egna nationen och de egna bekymren inte bara handlar om vad vi påverkar i sak. Det handlar också om hur vi, som människor, förändras av att se och förstå andras problem.
      Men jag tror också – och kanske är jag här mer optimistisk än du! – att den politik som Sverige förde under Palme och Carlsson spelade roll. Som miljöminister samtalade jag med många kolleger från fattiga länder, och budskapet var helt klart ifråga om miljöpolitiken. Bara det faktum att ett eller flera länder stöder krav och förslag från dem, som försöker driva en progressiv politik, har en enorm betydelse. Det ger kraft och det kan påverka andra. Jag tycker inte att vi ska överskatta Sveriges roll i världen, men jag tycker heller inte att vi ska underskatta den. De som inte vill ha någon förändring till gagn för de fattiga och utsatta hävdar ständigt att det vi gör i Sverige inte spelar roll. Jag vill inte låta dessa cyniker bestämma agendan!

    • lenasommestad

      Tack för länken och fortsatt debatt. Du har en poäng i att det EU-projektet som det idag är riggat rymmer ett tvång till anpassning som har en nyliberal grund (även om det parallellt i EU-projektet också finns mycket annat, som utmanar marknadsparadigmet). Men jag håller inte med dig i din skarpt bitska ton mot Jans artikel. Du står för din tolkning, men jag håller absolut inte med när du skriver: ”Jag anser att det är helt uppenbart att man inte kan bedriva någon annan politik än den som moderaterna nu bedriver inom EU oavsett om man kallar nyliberalismen för socialdemokrati eller borgerlig politik.” Det finns alltid manöverutrymme även om vi kan uppröras över de gränser som finns. Att hävda att vi bara kan driva moderatpolitik inom EU är som jag ser det att kasta in handduken. Vårt ansvar är att driva EU-projektet i rätt riktning, att ifrågasätta det som inte fungerar och att hävda våra värderingar när det blir konflikt. Statsvetaren Sverker Gustavsson har skrivit klokt om detta: hur EU-projektet innebär en ständig kamp och förhandling om hur lagstiftning och fördrag ska tolkas. Jag är EU-kritiker men anser just därför att vi måste ta ett ansvar för politikens inriktning.

  18. Ja, om ni inte håller fast vid dem finns det ju ingen som helst anledning för väljarna att välja S framför M. Anledningen till att S förlorat är för att man omfamnat den nyliberala ”affärsmodellen” i själ och Almegahjärta. Världen ligger också snart i ekonomiska ruiner på grund av denna rovdrift som pågått, med slakt på all offentlig välfärd för uppstyckning ”entreprenörer” emellan. När man läser högersossarnas deklarationer och programförklaringar, som t ex Mitt i Stegets så förstår man ju att det finns ingen som helst skillnad gentemot Alliansen.
    Varför är ni så väldigt rädda för att vara vänster, i ett klimat där högerextremismen snart vinner fotfäste? Ni skäms för rädslan att kanske bli ihopkopplade med kommunismen, medan moderaterna, folkpartiet, centern i det närmast skrytande slänger sig med högerpopulistiska floskler, och inte på minsta vis gjort upp med sina bruna arv – Björklund med sin burkaretorik, Billström som slänger ut romer utan att skämmas, moderata ministrar med sin oerhört fördomsfulla och uppenbart fascistoida människosyn. Det är makabert. Det behövs motkraft – just från vänster, annars tar ännu brunare krafter över. Affärsplan S? För att blidka vem då? Människor är trötta på hela det konceptet. Nyliberalismen med sin pågående ekonomiska världskrasch, EU-trafficking och människohandel (kort sagt Rut och Rot). Varför står ni inte upp för ert reformistiska arv, som ju historiskt tagit avstånd från kommunism, varför står ni inte för en blandekonomisk modell där offentliga lösningar är det bästa när det gäller många verksamheter, inte minst infrastruktur, energiförsörjning m fl, för ”affärsplanerna” har ju grundligen misslyckats? Vinstdrivna skolor är inte heller någon bra idé, om inte vinsten går tillbaka i verksamheten. Vi har usla skolresultat som beror just på avregleringen och att de kommunala skolorna därmed också dränerats på resurser. Vi har överfulla sjukhus. Läkare startar nu nätverk i protest. Folks elräkningar är skyhöga för vattenmagasinen då EU tvingat oss att avreglera för att kunna använda Sverige som u-landsliknande råvaruleverantör. Man misstänker att detta krypande för högern är för att ledarskiktet (Almegasossarna) egentligen bara vill ha ett parti med en politik som gynnar dem själva och deras vinstintressen. Och då kan S ju lika gärna lägga ner och gå med i moderaterna istället. Det är ju korrupt att använda ett parti som födkrok för att göda sig själv och sin egen girighet. Och den sortens korruption har världen fått nog av, för det har förstört livet för många människor, för att inte tala om vilken skada naturen tagit av denna rovdrift.

  19. VF

    Vad man än tycker om det så ÄR det ett faktum att vi lever i en nyliberal global marknad där socialdemokrati bara är en annan vara på marknaden, bara en annan kandidat till Idol, och det får man tänka på i en tid där ytlighet, fragmentering och allmän infantilisering råder.

    Det grundläggande problemet är väl då hur man når ut till en blondinbella generation utan att framstå som en relik från forntiden i dessa tider där PR firmor marknadsför nyliberal fascism som något nytt, radikalt och sexigt.

    Fällan som många verkar falla i är att bara rakt av köpa hypen att modernisering är detsamma som nyliberalism och att ”there is no alternative” utan att tänka igenom och kritisera detta budskap och allierar sig med fienden med resultatet att man inte hör någon som helst skillnad mellan Anders Borg och vad många så kallade socialdemokrater uttrycker som ”förnyelse”.

    Det finns en stor global vänsterrörelse som är vital och kämpar en liknande kamp som vänstern i sverige gjorde en gång i tiden och det vore mer hälsosamt för S idag att hitta inspiration till förnyelse där, än hos Timbro.

    Det måste fram ett alternativ till nostalgiska gråsossar och nyliberala socialmoderater om S någonsin ska komma tillbaka.

  20. Pellefantia

    Lena är egentligen i grund och botten sosse men har sedan många år övergivit den tråden för att gå mer åt vänster, då partiet tagit sig åt höger. När jag läser dig däremot så andas det en kamp för de som borde vara sossarnas paradnummer, de svaga och utstötta.

    Läste ett tidigare inslag av dig där du ifrågasatte de högersossar som finns i partiet. Inom SAP skall det naturligtvis vara högt i tak men att bli ytterligare ett högerparti och lämna vänstern åt vänsterpartiet, skapar naturligtvis frågan vilken legitimitet SAP har?
    Sverige stagnerar när ingen opposition mot högerkrafterna finns…
    Är fortfarande för mossig i min hjärna efter en tids frånvaro för att gå djupare in i dessa frågor… Vill däremot tacka dig för din kamp och jag kan bara säga att om du satt vid rodret skulle jag åter kunna tänka mig bli sosse…..

  21. Gert Gabrielsson

    Glidningen i socialdemokratins väg från de gamla idealen kan enkelt sammanfattas:
    Från ”Solidaritet” till ”Valfrihet”.

    För mej innebär solidaritet att det är i princip omöjligt att köpa och sälja ”skola, vård, omsorg” . Hur värderar man t.ex. ”empatisk förmåga” , ”social kompetens” och ”engagemang utanför schemat” i kronor och ören?
    Trenden att allt mer av ”skola, vård och omsorg” tas över av storkoncerner med vinstintressen är oroväckande.

    Den allra mest illavarslande rapporten som kommit fram nyligen är att klyftorna mellan elever från ”studievana” hem och ”mera studieovana hem” ökar, dvs klassklyfterona ökar igen redan i skolan! Vad säger det om framtidens samhälle! Att detta måste kopplas till det ökande antale friskolor är ofrånkomligt!

    Detta har jag utveckal i en debattartikel i Hallandsposten sid 2 , 13/1

    • lenasommestad

      Tack Gert. Så glad jag blir att du driver debatt i skolfrågan. Jag är precis som du djupt oroad över de senaste rapporterna om resultaten i skolan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s